Revisorsnämndens beslut i disciplinärenden

Dnr 1996-1122

(16 december 1998)

Bakgrund

En skattemyndighet har inkommit till RN med en underrättelse avseende auktoriserade revisorn D som är vald revisor i två aktiebolag som varit föremål för skatterevision avseende räkenskapsåren 1993 och 1994.

De båda bolagen utgör moderbolag och dotterbolag i en koncern. Under de aktuella räkenskapsåren var omsättningen i moderbolaget ca 11 miljoner kronor respektive 12 miljoner kronor och i dotterbolaget ca 7 miljoner kronor respektive 8 miljoner kronor. Skattemyndigheten uppmärksammade att bokföringen i de båda bolagen i stor utsträckning avvikit från bokföringslagen. Under ungefär ett års tid från sommaren 1993 till sommaren 1994 skedde ingen grundbokföring eller huvudbokföring i något av bolagen. Vidare har bolagen ingett flera oriktiga mervärdesskattedeklarationer under båda räkenskapsåren för moderbolaget och under räkenskapsåret 1993 för dotterbolaget. Sammanlagt har moderbolaget redovisat mervärdesskatt med ca 55 000 kronor för lite under räkenskapsåren 1993–1994 medan dotterbolaget redovisat mervärdesskatt med ca 52 000 kronor för lite under det förra räkenskapsåret. I moderbolagets bokslut för räkenskapsåret 1993 har vid avsättning till skatteutjämningsreserv aktier i dotterbolag i strid med lag medräknats i kapitalunderlaget. Till följd av det har bolaget gjort en avsättning till skatteutjämningsreserv med ca 970 000 kronor för mycket. Såvitt avser båda bolagen upprättades årsredovisningar för räkenskapsåren 1993 och 1994 inte förrän i september 1995. D har avgett rena revisionsberättelser. D har anfört att det 1993 upptäcktes att den person som skötte bolagens bokföring hade förskingrat medel ur bolagen. Från sommaren 1993 sköttes redovisningen till en början av annan personal i bolagen. Då detta inte fungerade tillfredsställande anlitades från sommaren 1994 och framåt en extern redovis ningskonsult. Denne registrerade om all bolagens bokföring för tiden från den 1 januari 1993. D har vid sin revision konstaterat att det hade varit problem i bolagen men att bolagen tagit initiativ för att lösa dessa bland annat genom att köpa redovisningskonsultens tjänster. Allt eftersom felaktigheter i mervärdesskatteredovisningen upptäcktes upprättade redovisningskonsulten rättelsedeklarationer. Tillsammans med skattemyndighetens revisor gjorde konsulten bedömningen att rättelsedeklarationerna inte behövde skickas in till skattemyndigheten eftersom skatterevision pågick och myndigheten därigenom redan hade full insyn i bolagen. Eftersom bolagens ställning var god var borgenärerna skyddade.

D uppmärksammade inte att avsättning till skatteutjämningsreserv hade skett med felaktigt belopp. Eftersom avsättningen hade beräknats av redovisningskonsulten bedömde han att beräkningen inte behövde granskas i detalj. Anledningen till att han i revisionsberättelserna inte anmärkte på att bolagens årsredovisningar för räkenskapsåret 1993 hade upprättats för sent var att han bedömde att felet var av engångskaraktär och att det berodde på omständigheter som bolagen inte kunnat råda över.

RNs bedömning (plenum)

”Enligt skattemyndighetens uppgift, vilken D inte har invänt mot, har det under ungefär ett års tid inte skett någon huvudbokföring eller grundbokföring i de aktuella bolagen. De båda bolagens långvariga underlåtenhet att löpande bokföra affärshändelser utgör ett allvarligt åsidosättande av bokföringslagens regler. D, som varit medveten om bristerna, borde ha anmärkt på dessa i sina revisionsberättelser för de båda bolagen. Vad han anfört om bolagens goda ställning förändrar inte denna bedömning. Av 10 kap. 10 § fjärde stycket aktiebolagslagen följer att en revisor skall anmärka i revisionsberättelsen om han funnit att bolaget inte fullgjort sin skyldighet att deklarera mervärdesskatt eller att i rätt tid betala sådan skatt. Det kan konstateras att moderbolaget och dotterbolaget avgett flera felaktiga mervärdesskattedeklarationer vilket medfört att bolagen redovisat mervärdesskatt med för låga belopp. Av Ds granskningsdokumentation framgår att han uppmärksammat felaktigheterna. Med hänsyn till det ovan anförda borde han ha gjort anmärkning härom i sina revisionsberättelser. Det förhållandet att felaktigheterna redan var kända av skattemyndigheten saknar härvid betydelse eftersom revisionsberättelser även riktar sig till andra intressenter. I fråga om den felaktiga avsättningen till skatteutjämningsreserv avseende räkenskapsåret 1993 konstaterar RN att denna kommit att påverka bolagets resultat före skatt med ca 950 000 kr. D har i sin revisionsberättelse tillstyrkt fastställande av resultaträkningen och balansräkningen. RN finner, särskilt med beaktande av avsättningens stora resultatpåverkan, att han inte borde ha tillstyrkt fastställande av balansräkningen och resultaträkningen utan att först förvissa sig om att avsättning skett inom skattemässigt tillåtet belopp. Av 9 kap. 5 § aktiebolagslagen framgår att årsredovisning skall framläggas på ordinarie bolagsstämma som skall hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. De båda bolagen avgav årsredovisning för räkenskapsåren 1993 och 1994 först i september 1995. Årsredovisningarna för räkenskapsåret 1993 är således avgivna mer än ett år för sent. Även årsredovisningarna för räkenskapsåret 1994 är för sent avgivna. D borde ha anmärkt på förseningarna i revisionsberättelserna. Sammanfattningsvis finner RN att D i flera avseenden åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Med stöd av 22 § andra stycket lagen (1995:528) om revisorer meddelar RN D varning.”

Kommentar

RN kritiserar revisorn för att han inte i revisionsberättelsen anmärkt på eftersläpningen i bolagets bokföring. Av beslutet framgår att bolaget så småningom vidtagit åtgärder genom att anlita en extern redovisningskonsult och att bokföringen var uppdaterad vid revisionsberättelsens avgivande. Såsom berörts ovan, fall 4, kan revisorn enligt god revisionssed ha skyldighet att göra anmärkning i revisionsberättelse även om rättelse skett. Så är fallet vid allvarliga överträdelser av aktiebolagslagen, bolagsordningen eller tillämplig lag om årsredovisning eller då effekter av felaktigheter eller brister trots rättelse kvarstår - se FARs Revisionsprocessen, avsnitt 2.5.4 Revisionsberättelse. Revisorns plikt att anmärka då bolaget brustit avseende skatter och avgifter, är inte stadgad enbart i skattemyndigheternas intresse. Detta framgår av förarbetena till ifrågavarande bestämmelser i 10 kap 31 § aktiebolagslagen (i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1999) och har under årens lopp många gånger framhållits av tillsynsmyndigheten för revisorer.

Henry Åkerlund

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%