Revisorsnämndens beslut i disciplinärenden

Dnr 2008-805

(2009-03-19)

Revisorsnämnden meddelar auktoriserade revisorn A-son en erinran.

1 Inledning

A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RNs) systematiska och uppsökande tillsyn (SUT). Vad som därvid framkommit – och som redovisas nedan – har föranlett RN att öppna detta disciplinärende. RN har granskat A-sons dokumentation av, när SUT-ärendet initierades, senast genomförd revision i sex aktiebolag. Nedan kommenteras A-sons revisionsarbete i tre av dessa bolag nämligen i kraftbolaget, maskinbolaget och energibolaget, samtliga avseende räkenskapsåren den 1 maj 2002–30 april 2003, den 1 maj 2003–30 april 2004 och den 1 maj 2004–30 april 2005. Slutligen har RN även tagit del av årsredovisning och revisionsberättelse (men inte dokumentation) för träförädlingsbolaget avseende räkenskapsåret 2003. Kraftbolaget är moderbolag och de övriga bolagen dotterbolag i kraftbolagskoncernen. RN har sammanfattat sina iakttagelser i en promemoria över vilken A-son har yttrat sig.

Enligt egen uppgift hade A-son när SUT-ärendet initierades, i november 2006, ca 210 aktiva revisionsuppdrag. Han utövar sin revisionsverksamhet i X Revision A-son AB (revisionsbyrån). Endast A-son är verksam i revisionsbyrån. Hans bolag är ett av sju ägarbolag i X Revision AB. I gruppen är totalt 21 personer verksamma.

2 Allmänt om revisionsuppdragen

Revisionsuppdragen i de här aktuella bolagen har varit mycket speciella. Av A-sons skrivelser till bolagens styrelser framgår bl.a. följande. Verksamheten är i sig okomplicerad men situationen där den verkställande direktören ensam ansvarar för såväl företagsledning som ekonomi gör att enkla frågor som inte sköts i slutändan bildar en komplex bild av outredda frågor. Redovisningarna har för samtliga år och bolag skett med betydande eftersläpningar. Bolagen är föremål för ett antal tvister, rättegångar, skiljedomar och skattemål där utfallen är oklara. Interndebiteringar mellan koncernbolag och närstående bolag upprättas långt efter räkenskapsårens slut. Fakturor har inte upprättats avseende interndebiteringarna utan debiteringarna redovisas som upplupna intäkter och kostnader. Redovisning av skatter har skett med betydande eftersläpningar vilket har medfört en mängd skönstaxeringar och dröjsmålsavgifter. Utbetalningar till betydande belopp har skett till verkställande direktören och dennes enskilda firma. Det har varit svårt att bedöma dels huruvida alla utbetalningar uteslutande varit för rörelseändamål, dels möjligheterna för låntagarna att reglera lånen. Verksamheter och tillgångar har överförts mellan koncernbolagen till priser som inte alltid kunnat bedömas vara marknadsmässiga.

RN konstaterar att A-son i sina revisionsberättelser har anmärkt på här relaterade brister.

RN har därutöver kunnat konstatera att verksamheter och tillgångar har förts mellan koncernbolagen samtidigt som bolagen har bytt namn med varandra så att det utåt framstår som om överföringar inte har skett. Vissa perioder har Energimyndigheten utsett ett annat energibolag till särskild förvaltare. Förvaltningsberättelserna i kraftbolaget innehåller ett antal mycket hätska uttalanden. A-son har i sina revisionsberättelser uttalat att han inte kan bedöma riktigheten av dessa.

A-son har i yttrande till RN uttalat att revisionsuppdraget i den här aktuella koncernen varit komplicerat ur många aspekter. Han har tillagt att han hoppas att RN bedömer hans insatser ur ett helhetsperspektiv samt prövar hans bedömningar och hans rapportering utifrån de förhållanden som gällt i dessa speciella uppdrag.

3 Olika räkenskapsår i koncernen

Som framgått inledningvis hade kraftbolaget brutet räkenskapsår. Av uppgifter från Bolagsverket och av årsredovisningar framgår att ett av kraftbolagets dotterbolag, här benämnt träförädlingsbolaget, hade kalenderår som räkenskapsår vilket innebär att bolag inom samma koncern hade olika räkenskapsår. Enligt ett gåvobrev hade kraftbolagets verkställande direktör den 25 september 2004 överlåtit aktierna i träförädlingsbolaget som gåva till kraftbolaget. A-son har i sina revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2004/05 inte anmärkt på att bolag i koncernen hade olika räkenskapsår.

A-son har uppgett att revisionen av 2004/05 års räkenskaper påbörjades under hösten 2005 och att han då informerades om att träförädlingsbolaget ingick i koncernen. Möjligheten att förlänga dotterbolagets räkenskapsår hade gått förlorad vid tidpunkten för revisionen. Kommentar borde ändock ha funnits i revisionsberättelsen men försvann sannolikt i mängden av vad som i övrigt fanns att kommentera.

RN gör följande bedömning.

Av 3 kap. 5 § bokföringslagen (1999:1078) framgår att företag som ingår i samma koncern ska ha gemensamt räkenskapsår. RNs utredning visar att ett av kraftbolagets dotterbolag hade ett annat räkenskapsår än moderbolaget. En revisor som vid sin revision finner att ett granskat bolag inte iakttar bokföringslagens bestämmelse att företag som ingår i samma koncern ska ha gemensamt räkenskapsår är skyldig att verka för att rättelse sker. Om rättelse inte sker ska revisorn anmärka på förhållandet i sin revisionsberättelse. Eftersom förutsättningar för rättelse saknades skulle A-son ha anmärkt på att nämnda krav i bokföringslagen inte var uppfyllt i koncernen. Genom att underlåta detta har han åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

4 Negativt eget kapital

4.1 Maskinbolaget

Det registrerade aktiekapitalet i maskinbolaget uppgick till 100.000 kr. Bolagets eget kapital uppgick till 174.000 kr per den 30 april 2003, till minus 1,3 mnkr per den 30 april 2004 och till minus 3,2 mnkr per den 30 april 2005.

Årsredovisningen för år 2003/04 är daterad den 28 maj 2005 och A-sons revisionsberättelse den 29 maj 2005. A-son har i sin revisionsberättelse för år 2003/04 bl.a. uppgett följande.

”Bolagets eget kapital understiger det registrerade aktiekapitalet. Jag bedömer att styrelsen från detta skede har ansvar enligt ABL 13:17”

Av årsredovisningen för år 2003/04 framgår inte huruvida någon kontrollbalansräkning har upprättats. Däremot finns i A-sons dokumentation för år 2004/05 en kontrollbalansräkning med värdedatum den 30 april 2004 men daterad först den 28 maj 2005. A-sons revisorsyttrande är daterat i maj 2005. Han har i sitt yttrande inte kommenterat det sena upprättandedatumet eller att kontrollbalansräkningens värderingsdatum avsåg en tidpunkt som låg mer än ett år före datum för upprättandet.

I sin revisionsberättelse för år 2004/05 har A-son angett bl.a. följande.

”Bolagets eget kapital understiger det registrerade aktiekapitalet sedan tidigare år varför reglerna i ABL 25:18 är tillämpliga.”

A-son har i sin revisionsberättelse för år 2004/05 inte anmärkt på att kontrollbalansräkning hade upprättats för sent utifrån aktiebolagslagens (2005:551) regler. Av A-sons dokumentation för år 2004/05 kan inte utläsas att han har följt upp huruvida bolaget hållit bolagsstämma för att behandla den första kontrollbalansräkningen eller om en andra kontrollbalansräkning hade upprättats efter eventuell stämma. Inte heller kan utläsas att han har påtalat att nämnda åtgärder skulle vidtas.

A-son har av RN förelagts att förklara varför han har inte anmärkt på att styrelsen inte hade följt reglerna i 25 kap. aktiebolagslagen.

4.2 Energibolaget

Energibolagets registrerade aktiekapital uppgick till 100.000 kr. Eget kapital i energibolaget uppgick till ca 45.000 kr per den 30 april 2002, till ca 80.000 kr per den 30 april 2003, till minus 441 543 kr per den 30 april 2004 och till 117 290 kr per den 30 april 2005. I årsredovisningarna för åren 2002/03 och 2003/04 finns ingen information om huruvida några kontrollbalansräkningar har upprättats. A-son har för år 2002/03 antecknat att aktiekapitalet ännu inte var helt intakt men tillagt: ”Kontrollbalansräkning krävs ej”. Skälet till denna slutsats framgår inte av hans dokumentation.

A-son har i sin revisionsberättelse för år 2003/04, daterad den 10 juni 2005, bl.a. uppgett följande:

”Bolagets egna kapital understiger det registrerade aktiekapitalet vid bokslutstidpunkten. Min bedömning är att styrelsen i nuläget har ansvar enligt ABL 13:17”

4.3 A-sons yttranden till RN

A-son har i revisionsberättelsen för år 2003/04 avseende maskinbolaget informerat om att dess egna kapital understeg det registrerade aktiekapitalet och att han bedömde att styrelsen hade ansvar enligt 13 kap. 17 § i 1975 års aktiebolagslag (1975:1385). A-son har tillagt att han inte har tagit del av protokoll från någon kontrollstämma eller någon kontrollbalansräkning 2. Vad gäller upplysningen i revisionsberättelsen för år 2004/05 har A-son uppgett att denna syftade till att säga att bolaget drevs vidare under personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna.

Vad gäller energibolaget och år 2002/03 har A-son uppgett att han, vid sin anteckning att kontrollbalansräkning inte krävdes, missade att hela aktiekapitalet borde ha återställts på grund av hur det såg ut året innan. Han har tillagt att någon kontrollbalansräkning inte har presenterats för honom.

A-son har generellt anfört att när ett bolags eget kapital understiger 50 procent av det registrerade aktiekapitalet och styrelsen har ansvar enligt 25 kap. 18 § aktiebolagslagen känns det överflödigt att informera om huruvida detta beror på att styrelsen har underlåtit att upprätta kontrollbalansräkning, att låta bolagets revisor granska denna, att sammankalla en första kontrollstämma eller att hos tingsrätten ansöka om att bolaget ska gå i likvidation. Styrelsen har brustit i något avseende och den väsentliga informationen är att det vid denna tidpunkt sannolikt uppkommer ett personligt ansvar för uppkomna förpliktelser. A-son har i sitt yttrande över RNs promemoria tillagt att han anser att om styrelsen inte har efterlevt kraven i 25 kap. 13–17 §§ aktiebolagslagen, och därför har ansvar i enlighet med 18 § samma kapitel, ska det vara tillräckligt att ange detta i revisionsberättelsen och inte ”återge hela kedjan och vad som brustit i denna”. Detta gäller enligt A-son särskilt då kapitalbristen varat under flera räkenskapsår. Uttalandet att verksamheten bedrivs med personligt betalningsansvar inrymmer uppenbart styrelsens försummelser och får anses utgöra en allvarlig anmärkning. A-son har tillagt att han i revisionsberättelserna för maskinbolaget avseende åren 2003/04 och 2004/05 har påtalat att han bedömer att personligt betalningsansvar föreligger, ”således den yttersta konsekvensen av att styrelsen brustit i något avseende i kedjan”.

4.4 RNs bedömning

Enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen ska ett aktiebolags styrelse genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning när det finns anledning anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. [1] Om kontrollbalansräkningen utvisar att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen enligt 15 § samma kapitel kalla till bolagsstämma (första kontrollstämma). Enligt 9 kap. 33 § andra stycket i samma lag ska en revisor anmärka i revisionsberättelsen bl.a. om det framkommit att styrelsen har handlat i strid med bl.a. aktiebolagslagen. [2] Denna anmärkning ska enligt god revisionssed även innehålla uppgifter om vari bristerna består.

Om kontrollbalansräkning inte har upprättats i rätt tid ska revisorn i sin revisionsberättelse anmärka på styrelsens underlåtenhet att vidta föreskrivna åtgärder. Att i revisionsberättelsen endast hänvisa till aktiebolagslagens likvidationsregler är inte detsamma som att anmärka på att bestämmelserna i aktiebolagslagen inte har följts. A-son skulle därför i första hand ha uppmanat styrelsen i ovan nämnda två bolag och för de aktuella räkenskapsåren att snarast upprätta kontrollbalansräkningar och tillställa honom dessa för granskning. Om så inte skedde skulle han i sina revisionsberättelser för bolagen ha anmärkt på att respektive styrelse inte hade vidtagit i aktiebolagslagen föreskrivna åtgärder.

För att bolagsstämman ska kunna fatta ett korrekt beslut i frågan om bolaget ska gå i likvidation måste den kontrollbalansräkning som utgör underlag för beslutet i möjligaste mån avse aktuella förhållanden. Värderingen ska alltså inriktas på en tidpunkt så nära stämman som möjligt. [3] Den kontrollbalansräkning som A-son granskade avsåg förhållandena i bolaget per den 30 april 2004 men var daterad först den 28 maj 2005. Att så inaktuella uppgifter används i en kontrollbalansräkning är inte tillfredsställande och måste anses förfela syftet med upprättande av kontrollbalansräkningar. A-son skulle ha uppmärksammat bolagets styrelse på dess skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning som utvisade bolagets ställning vid en betydligt mer aktuell tidpunkt. För det fall bolaget inte efterkom detta skulle han i sitt revisorsyttrande över maskinbolagets kontrollbalansräkning, ha kommenterat dels det sena upprättandet av kontrollbalansräkningen dels att alltför lång tid förflutit från värderingsdag till upprättandedag. Genom att underlåta att agera på sätt som ovan beskrivits har A-son åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

5 Lån till delägare tillika verkställande direktör och dennes enskilda firma

5.1 Kraftbolaget

Av dokumentationen för år 2002/03 framgår att bolaget hade fordringar på sin verkställande direktör (tillika störste delägare samt styrelseledamot) och dennes enskilda firma med totalt 6.102.000 kr varav 782.000 kr var bokförda på ett avräkningskonto. Av dokumentationen framgår att kraftbolaget närmast föregående balansdag (den 30 april 2002) hade en skuld till verkställande direktören om 1 931 829 kr. I not till årsredovisningen uppges att utlåning skett tidigare år om 5 mnkr till ”styrelseledamots enskilda firma för rörelseändamål” och att amortering sker årligen med 250.000 kr. Av bokföringen framgår dock att någon faktisk amortering inte har skett utan att beloppet endast förts över till den verkställande direktörens avräkningskonto. A-sons medarbetare har antecknat följande: ”Omf till B-son (den verkställande direktören [RNs anmärkning]) avräkningskonto sker med 250.000 kr i likhet med tidigare år, ua.” Av en granskningsrapport för år 2001/02 framgår att A-son bedömde att lånet var av rörelsekaraktär och till nytta för det låntagande företaget. Däremot kan inte utläsas att han har reflekterat över om den verkställande direktören via ett avräkningskonto lånade av bolaget för att amortera sina lån. Inte heller framgår av A-sons dokumentation att han har övervägt riktigheten av att dessa bokföringsåtgärder i årsredovisningen benämndes amortering. A-son har i sin revisionsberättelse för år 2002/03, daterad i juni 2004, inte kommenterat utlåningen till bolagets verkställande direktör och dennes enskilda firma.

A-son har i sina revisionsberättelser för åren 2003/04 och 2004/05 uppgett att fordringarna på delägaren (verkställande direktören) och dennes rörelse hade ökat under räkenskapsåret, att det var svårt att bedöma huruvida all utlåning var av rörelsekaraktär och att han dessutom hade svårt att bedöma delägarens möjlighet att reglera dessa fordringar. Lånen hade ökat från 6,1 mnkr till 10,2 mnkr under år 2003/04 och till 11,7 mnkr under år 2004/05. Även i årsredovisningar för åren 2003/04 och 2004/05 uppges att amorteringar har skett.

A-son har anfört följande.

Vad gäller ”amorteringen” sker denna enligt A-son genom att 250.000 kr årligen omförs från konto reversfordran till avräkningskonto enskild firma. A-son har anfört att han anser att amortering måste kunna bokföras mot ett avräkningskonto. Det bör också observeras att den enskilda firman årligen debiterar kraftbolaget belopp som väsentligen överstiger amorteringsbeloppen. En betydande del av överföringarna till den enskilda firman kan mycket väl ses som a-conto-betalningar för dessa tjänster och inte ensidigt ses som att fordringar uppkommer.

A-son har uppgett att han för år 2002/03 krävde att inteckningar i förvärvad egendom i den enskilda firman uttogs som säkerhet för lånen och att han då bedömde att detta var tillräckligt. Lånen ökade därefter och användes i huvudsak till förvärv av ytterligare egendom i den enskilda firman. Han krävde då att inteckningar skulle uttas även för denna egendom. Så skedde dock inte innan påtecknandet av revisionsberättelsen för år 2004/05 varför han bedömde att det fanns skäl att nämna att posten var behäftad med viss osäkerhet. Enligt den verkställande direktören var tillgångarna i firman i form av skogsfastigheter och maskiner långt mer värda än bolagets fordran. A-son bedömde att det fanns förutsättningar för att lånet skulle kunna regleras och att den osäkerhet som fanns beloppsmässigt inte var avgörande för bolagets fortbestånd. Han har tillagt att det inte var möjligt att hävda att alla poster var rörelsebetingade men att det samtidigt inte var möjligt att peka på enskilda poster som saknade rörelsekaraktär.

RN gör följande bedömning.

Lånen till verkställande direktören och dennes enskilda firma uppgick till väsentliga belopp samtliga här aktuella räkenskapsår. Som framgått ovan hade en betydande skuld på avräkningskontot övergått till en fordran under år 2002/03. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att den enskilda firman erhållit betalning för sina fakturor men att det dessutom hade skett ytterligare utbetalningar till den verkställande direktören och dennes rörelse. Även efterföljande räkenskapsår hade utlåningarna ökat till den verkställande direktören och dennes enskilda firma. RNs slutsats blir att några faktiska amorteringar inte har skett. Det måste enligt RNs mening anses vara en väsentlig upplysning i årsredovisningarna att den verkställande direktören/enskilda firman faktiskt har amorterat på lånen. RN anser det vara vilseledande att i årsredovisningarna informera om att amorteringar skett när det endast hade skett omföringar till ett avräkningskonto. Det ankom därför på A-son att påtala den felaktiga informationen i årsredovisningarna och kräva att rättelse skulle ske.

5.2 Maskinbolaget och energibolaget

Maskinbolaget hade under år 2003/04 en fordran på sin verkställande direktör om 2,0 mnkr. Beloppet har per den 30 april 2004 överförts från maskinbolaget till moderbolaget, kraftbolaget. Av ett avräkningskonto för år 2003/04 avseende energibolagets verkställande direktör framgår att bolaget under en stor del av året hade haft fordringar på den verkställande direktören om mellan 300.000 kr och 500.000 kr. Några veckor före balansdagen den 30 april 2004 har 279.000 kr av fordran på den verkställande direktören förts över till kraftbolaget. Per nämnda balansdag överfördes från hans avräkningskonto i energibolaget ytterligare 252.000 kr till moderbolaget. Motsvarande skrivningar som de ovan redovisade vad gäller kraftbolaget finns, trots denna utlåning, inte i revisionsberättelserna för maskinbolaget eller för energibolaget för år 2003/04.

A-son har uppgett att det var svårt att bedöma huruvida all utlåning till delägaren var av rörelsekaraktär. Han har anfört att skälet till att kommentar, motsvarande den för kraftbolaget, saknades var att det aldrig varit avsikten att maskinbolaget eller energibolaget skulle ha en fordran på företagsledaren eller dennes enskilda firma. Utbetalningen var snarare att se som ett utlägg för moderbolagets räkning och skulle medföra att dotterbolagen fick var sin fordran på moderbolaget, som i sin tur fick en fordran på företagsledaren/enskilda firman. En sådan reglering skedde också senare. Det är således mer ett ”klassificeringsfel” som uppkommit. A-son har även tillagt att betydande delar av överföringarna till enskilda firman kan ses som a-contobetalningar för den enskilda firmans tjänster och inte ensidigt ses som att fordringar uppkommer. Han har tillagt: ”Någon tydlig uppdelning finns dessvärre inte.”

RN gör följande bedömning.

I 21 kap. 1 § 2 aktiebolagslagen sägs att ett aktiebolag inte får lämna penninglån till den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i annat bolag i samma koncern. Enligt 2 § samma kapitel gäller inte bestämmelserna i 1 § bl.a. om gäldenären bedriver rörelse och lånet är betingat av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse. [4] Av 9 kap. 33 § andra stycket aktiebolagslagen följer bl.a. att bolagets revisor ska anmärka i revisionsberättelsen om han eller hon vid sin granskning har funnit att en styrelseledamot eller den verkställande direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen. [5]

Såväl maskinbolaget som energibolaget hade under år 2003/04 fordringar på de två bolagens verkställande direktör (samma som i kraftbolaget) och dennes enskilda firma. Dessa uppgick till inte oväsentliga belopp. Av A-sons dokumentation för år 2003/04 för maskinbolaget och energibolaget framgår inte att A-son skulle ha gjort några överväganden med anledning av att bolaget under större delen av detta räkenskapsår hade haft dessa fordringar. Det finns inte några noteringar om att det skulle föreligga ett klassificeringsfel. Som framgått ovan har A-son i sin revisionsberättelse för kraftbolaget avseende år 2003/04 uppgett att han inte kunde bedöma om lånen i sin helhet var av rörelsekaraktär. Eftersom det under år 2003/04 förekommit betydande utlåning till den verkställande direktören och dennes enskilda firma också i maskinbolaget och energibolaget borde motsvarande skrivningar ha funnits även i dessa revisionsberättelser. Att lånen inte kvarstod vid räkenskapsårets slut förändrar inte denna bedömning.

Vad gäller A-sons argument om a-conto-betalningar konstaterar RN att affärshändelser i ett bolag måste bedömas utifrån vad som är bokfört för ett visst räkenskapsår. Enligt bokföringen hade såväl maskinbolaget som energibolaget under år 2003/04 fordringar på den verkställande direktören och dennes enskilda firma varför det ankom på A-son att agera utifrån detta faktum och inte på grund av antaganden om a-conto-betalningar.

RN konstaterar sammantaget att A-son vid sina revisioner av maskinbolaget och energibolaget för år 2003/04 i flera avseenden har åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

6 RNs sammanfattande bedömning

A-son har godtagit att bolag i samma koncern hade olika räkenskapsår. Vidare har han beträffande flera bolag underlåtit att anmärka på att kontrollbalansräkningar inte har upprättats. I ett fall har en kontrollbalansräkning upprättats. Denna var dock upprättad för sent och lång tid hade förflutit mellan värderingsdag och upprättandedag. A-son skulle ha anmärkt på dessa brister. Han har vidare godtagit att omföringar från reversfordran till avräkningskonto benämndes amorteringar i flera årsredovisningar. A-son har beträffande två bolag inte visat att han har haft grund för att anta att utlåningen till bolagens verkställande direktör och dennes enskilda firma i sin helhet var av rörelsekaraktär.

A-son har i flera avseenden åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Vid bestämmandet av disciplinär åtgärd har RN beaktat att det är allvarligt att A-son har underlåtit att anmärka på att kontrollbalansräkningar inte har upprättats och att den kontrollbalansräkning som upprättats hade flera väsentliga brister. Som framgått i avsnitt 2 ovan har det funnits ett flertal omständigheter som gjort att de här aktuella revisionsuppdragen varit mycket svåra att genomföra. A-son har, med undantag för vad som ovan redovisats, genomfört i huvudsak godtagbara revisioner. RN anser därför att den disciplinära åtgärden kan stanna vid en erinran.

Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son erinran.

  • [1]

    Motsvarande bestämmelse fanns före den 1 januari 2006 i 13 kap. 12 § i 1975 års aktiebolagslag (1975:1385).

  • [2]

    Motsvarande bestämmelse fanns före den 1 januari 2006 i 10 kap. 30 § andra stycket i 1975 års aktiebolagslag.

  • [3]

    Se prop. 2000/01:150 s. 94.

  • [4]

    Motsvarande bestämmelser fanns före den 1 januari 2006 i 12 kap. 7 § i 1975 års aktiebolagslag.

  • [5]

    Motsvarande bestämmelse fanns före den 1 januari 2006 i 10 kap. 30 § andra stycket i 1975 års aktiebolagslag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%