Revisorsnämndens beslut i disciplinärenden

Dnr 2009-555

(2009-06-11)

Revisorsnämnden meddelar godkände revisorn A-son en varning.

1 Inledning

A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RNs) systematiska och uppsökande tillsyn (SUT). Vad som därvid framkommit, och som redovisas nedan, har föranlett RN att öppna detta disciplinärende. RN har granskat A-sons dokumentation av, när SUT-ärendet initierades, senast genomförda revision i fyra aktiebolag nämligen i maskinbolaget (räkenskapsåret den 1 maj 2007–30 april 2008), byggbolaget (räkenskapsåret den 1 juli 2007–30 juni 2008), bokbolaget (räkenskapsåret den 1 maj 2007–30 april 2008) och restaurangbolaget (räkenskapsåret den 1 september 2007–31 augusti 2008). RN har sammanfattat sina iakttagelser i en promemoria över vilken A-son har yttrat sig.

Enligt egen uppgift hade A-son när SUT-ärendet initierades, i februari 2009, 134 aktiva revisionsuppdrag. Han utövar sin revisionsverksamhet i X AB (revisionsbyrån). I detta bolag var, när SUT-ärendet initierades, ytterligare en revisor verksam.

2 Generella iakttagelser avseende A-sons revisionsarbete

Av A-sons dokumentation kan inte för något av bolagen utläsas om han har följt upp vad som hänt efter balansdagen och fram till dess att han undertecknade sina revisionsberättelser, den 20 oktober i maskinbolaget, den 8 december i byggbolaget, den 16 september i bokbolaget och den 16 december i restaurangbolaget. På en checklista benämnd Slutkontrollista har efter rubriken Händelser efter räkenskapsårets slut för vart och ett av de här aktuella bolagen antecknats Ja samt datum för undertecknandet av respektive revisionsberättelse. Vidare finns i anslutning härtill en rubrik Notering. Under denna rubrik har angetts maj för maskinbolaget (med balansdag den 30 april), juli för byggbolaget (med balansdag den 30 juni), maj för bokbolaget (med balansdag den 30 april) samt september för restaurangbolaget (med balansdag den 31 augusti).

A-son har uppgett att i samband med revisionen har avstämningar och kontroller skett av bokföringen på nya året samt att detta framgår av slutkontrollistor. Han har anfört att material alltid tas in för tid efter balansdagen, i regel två månader, för att kontrollera periodiseringar och att han då också följer upp resultatutvecklingen. A-son har tillagt att det framgår av slutkontrollistan vilken tidsperiod som har granskats avseende händelser efter räkenskapsårets utgång.

RN gör följande bedömning.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) ska i förvaltningsberättelsen bl.a. lämnas upplysningar om sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. Enligt RS 560 Händelser efter räkenskapsårets slut ska en revisor utföra granskningsåtgärder som utformats så att de ger tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att han eller hon har uppmärksammat alla händelser som inträffat fram till den dag då revisionsberättelsen daterats och som kan kräva rättelse eller upplysning i årsredovisningen.

Av A-sons dokumentation kan inte för något av de här aktuella bolagen utläsas att han har gjort några uppföljningar av vad som hänt efter räkenskapsårets slut i respektive bolag. Att göra periodiseringskontroller några månader efter respektive balansdag är inte sådana uppföljningar som avses med RS 560. A-sons granskningsinsatser avseende händelser efter räkenskapsårets utgång har således varit otillräckliga. Han har härigenom åsidosatt god revisionssed.

3 Maskinbolaget

3.1 Information om koncernbidrag

I ett granskningsprogram har angetts att maskinbolaget har lämnat koncernbidrag med 750.000 kr. I resultaträkningen finns ett belopp om 750.000 kr redovisat som en bokslutsdisposition, utan specificering och utan hänvisning till någon notupplysning. Av A-sons dokumentation kan inte utläsas om han har uppmärksammat denna otydlighet.

A-son har uppgett att maskinbolaget är ett dotterbolag och ägs till 94 % av moderbolaget. Vad gäller koncernbidraget har detta redovisats som ett koncernbidrag i bokföringen och som en bokslutsdisposition i årsredovisningen. Moderbolaget är mottagare av koncernbidraget.

RN gör följande bedömning.

Ett koncernbidrag får, enligt god redovisningssed, redovisas som en bokslutsdisposition. [1] Av god redovisningssed följer dock att rubriken bokslutsdispositioner ska specificeras, dvs. ha informativa underrubriker. [2] Såvitt framgår av A-sons dokumentation har han inte, vad avser maskinbolagets årsredovisning för år 2007/08, uppmärksammat avsaknaden av specificering av posten bokslutsdispositioner. Han har därmed inte heller påtalat den bristfälliga informationen i årsredovisningen. A-son har, genom sin underlåtenhet, åsidosatt god revisionssed.

3.2 Varulager

Posten varulager redovisades med 3,6 mnkr (35 % av balansomslutningen). A-son har antecknat att han inte har närvarit vid inventeringen men att han kunnat verifiera kvantiteterna genom bruttovinstanalyser och att han ”sett lagret vid revisionstillfället”. A-son har av RN förelagts att förklara vad det innebär att han ”sett varulagret” samt att även förklara hur det faktum att han ”sett varulagret” vid revisionstillfället i september 2008 kunde verifiera lagrets existens per balansdagen den 30 april 2008. Vad gäller lagrets prissättning har A-son antecknat att ”stickprovskontroller har skett mot inköpsfakturor”. Det finns inget som verifierar att sådana kontroller har skett eller som visar vare sig inriktning eller omfattning av eventuella kontroller. A-son har förelagts att kommentera detta och beskriva eventuella kontroller samt att uppge när han (vid revisionsberättelsens avgivande den 20 oktober 2008) senast hade varit närvarande vid inventering och bifoga dokumentation från denna granskning.

A-son har uppgett att han inte någon gång har varit närvarande vid någon inventering men att han avser att vara det vid inventeringen den 29 april 2009. Han har anfört att han besökt bolaget vid flera tillfällen och ”sett att lager finns” samt tillagt att ”enligt uppgift från bolaget” ligger lagret på en jämn nivå under året varför han bedömde att rätt värdering hade skett. Avstämning har skett mot inköpsfakturor för att fastställa inköpspriser. Han har tillagt att dokumentationen över sådan granskning för år 2007/08 ”tydligen förkommit” varför han till RN insänt handlingar för år 2006/07. Det material som A-son i efterhand har tillställt RN utgörs av ett blad med handskrivna odaterade anteckningar med rubriken ”0605–0704” dvs. räkenskapsåret före det år som här är aktuellt. På detta blad har antecknats att ”stickprov mot lager har skett hos bolaget vid revisionstillfället”. Det finns dock inga handlingar som visar vare sig inriktning eller omfattning av eventuella kontroller eller som verifierar att några kontroller har skett. Vidare har han noterat att priskontroll var svår att genomföra beloppsmässigt eftersom inköpen skedde i flera olika valutor. A-son har i sitt yttrande över RNs promemoria tillagt att han även har gjort kontroller mot utleveranser efter balansdagen vilket styrkt att varorna fanns i lagret på balansdagen. Han har inte verifierat dessa uppgifter med någon dokumentation.

RN gör följande bedömning.

Posten varulager var väsentlig i maskinbolaget. Det ankom därför på A-son att skaffa sig godtagbara revisionsbevis för att kunna uttala sig om dess existens och värde. A-son har, enligt sina egna uppgifter, inte någon gång varit närvarande vid inventering av lagret. Att A-son ”sett varulagret” vid flera tillfällen utgör inget godtagbart revisionsbevis för att verifiera lagrets existens per balansdagen den 30 april 2008. Han har inte heller visat eller gjort sannolikt att han har utfört några priskontroller. A-son har därmed inte haft grund för att uttala sig om lagrets existens eller dess värde. Eftersom varulagret var en väsentlig tillgång har A-son inte haft grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra detta har A-son allvarligt åsidosatt god revisionssed.

4 Byggbolaget

4.1 Utdelning

I förvaltningsberättelsen för byggbolaget föreslås viss utdelning. I A-sons dokumentation finns inte något motiverat yttrande från styrelsen med anledning av utdelningsförslaget. Såvitt framgår av dokumentationen har A-son inte uppmärksammat frågan och därmed inte heller efterfrågat sådant yttrande.

A-son har uppgett att han har bedömt att den föreslagna utdelningen inte strider mot 17 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551). [3] Om han hade haft någon invändning mot förslaget till utdelning skulle det ha framgått av revisionsberättelsen. A-son har tillagt att han anser att motiverat yttrande från styrelsen inte behöver tas fram förrän till bolagsstämman.

RN gör följande bedömning.

Enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen ska, till ett förslag om vinstutdelning, fogas ett yttrande från styrelsen om huruvida den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges om värdeöverföringar i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena samma lag (den aktiebolagsrättsliga försiktighetsregeln). Av förarbetena till aktiebolagslagen framgår att syftet med det aktuella yttrandet bl.a. är att underlätta för borgenärer och kontrollerande myndigheter att bilda sig en uppfattning om hur styrelsen har tillämpat försiktighetsregeln. [4] Yttrandet ska enligt förarbetena finnas tillgängligt hos bolaget för den som i efterhand vill granska ett värdeöverföringsbeslut. [5]

Enligt 9 kap. 33 § andra stycket aktiebolagslagen ska en revisor som en del av förvaltningsrevisionen anmärka i revisionsberättelsen bl.a. om det framkommit att styrelsen har handlat i strid med aktiebolagslagen.

RNs utredning har visat att styrelsen i byggbolaget inte har upprättat ett yttrande över vinstutdelningens lovlighet i förhållande till försiktighetsregeln. Med hänsyn till att syftet med yttrandet är att utgöra bedömningsunderlag även för externa intressenter ankom det på A-son att, inom ramen för sin förvaltningsrevision, följa upp om ett yttrande hade upprättats. A-sons svar till RN visar att han inte har reflekterat över detta regelverk och därmed inte heller påtalat för styrelsen vad som gäller. Genom att underlåta detta har A-son åsidosatt god revisionssed.

4.2 Entreprenadverksamhet

Bolaget bedriver byggverksamhet. Av A-sons dokumentation kan inte utläsas huruvida bolaget hade projektredovisning, och om så var fallet, hur A-son granskat tillförlitligheten i denna redovisning. I årsredovisningen anges principerna för intäktsredovisning av fastprisuppdrag. A-son har antecknat att ”enligt bolaget finns inga pågående arbeten”. Såvitt framgår av dokumentationen har A-son inte närmare granskat denna uppgift. Inte heller kan utläsas om A-son har tagit del av några entreprenadavtal eller övervägt behovet av garantireserver.

A-son har uppgett att projektredovisning fanns hos bolaget och att han hade tagit del av denna vid revisionstillfället. Enligt den fanns ”inga stora pågående projekt”, vilket även ”verifierats” av bolagsledningen.

RN gör följande bedömning.

I ett bolag som bedriver entreprenadverksamhet är det viktigt att revisorn granskar och bedömer tillförlitligheten i projektredovisningen, tar del av entreprenadavtal, bedömer principerna för intäktsredovisningen samt även bedömer eventuella förlustrisker. Som framgått ovan har A-son anfört att han granskat projektredovisningen. RN konstaterar att det av A-sons dokumentation inte framgår att det fanns någon projektredovisning och inte heller att han har granskat denna eller förvissat sig om tillförlitligheten i den. RN finner att A-son inte har verifierat att han har utfört några godtagbara granskningar vad avser bolagets entreprenadverksamhet. A-son har härmed åsidosatt god revisionssed.

4.3 Lån till närstående bolag

I A-sons dokumentation finns ett granskningsprogram rubricerat Övriga kortfristiga fordringar av vilket framgår att byggbolaget under räkenskapsåret 2007/08 har lämnat ett lån om 800.000 kr till ett bolag, här benämnt T-bolaget (posten uppgick till noll kronor som ingående balans). Vidare finns en handling benämnd skuldebrev, daterad den 30 juni 2008. Av denna framgår inte något belopp. Däremot anges att lånet skulle vara ränte- och amorteringsfritt. Det framgår vidare att långivare och låntagare har samma adress. Av A-sons dokumentation kan inte utläsas om han har reflekterat över om låneförbudsreglerna i aktiebolagslagen är tillämpliga. A-son har förelagts att kommentera detta och att förklara varför han har godtagit ett skuldebrev utan något belopp angivet. Såvitt framgår av A-sons dokumentation har han inte heller efterfrågat någon förteckning enligt 21 kap. 10 § aktiebolagslagen med anledning av lån som har lämnats med stöd av 21 kap. 2 § samma lag. Inte heller finns i revisionsberättelsen information om huruvida någon förteckning har upprättats.

A-son har uppgett att T-bolaget är ett fastighetsbolag av vilket byggbolaget hyr sina lokaler. Han säger sig ha kunnat godta posten eftersom den överensstämmer med T-bolagets bokföring och han är revisor även i detta bolag. T-bolaget ägs till 66 % av ägarna till byggbolaget. Vad gäller lånetransaktionen har A-son hävdat att den skett ”mellan två juridiska personer där pengarna använts i rörelsen”. A-son har i sitt yttrande över RNs promemoria tillagt att lånet är av ”kommersiellt slag” varför han inte hade reflekterat över något låneförbud. Att det inte finns något belopp på reversen förklarar han med att lånebeloppet ändrats under åren. Amorteringar sker och nya lån ges. Fortsättningsvis kommer aktuellt belopp per balansdagen att framgå.

RN gör följande bedömning.

Av 21 kap. 1 § aktiebolagslagen framgår att aktiebolag inte får lämna penninglån till bl.a. aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller till en juridisk person över vars verksamhet aktieägare eller styrelseledamot i bolaget har ett bestämmande inflytande (den s.k. förbjudna kretsen). Enligt 2 § i samma kapitel gäller inte bestämmelserna i 1 § bl.a. om lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse och det långivande bolaget har lämnat lånet av rent affärsmässiga skäl (s.k. kommersiellt lån). Enligt 21 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen ska styrelsen och den verkställande direktören upprätta en särskild förteckning över lämnade kommersiella lån.

Av 9 kap. 32 § första stycket 3 aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolags revisor ska uttala sig om huruvida styrelsen har upprättat en föreskriven förteckning. Enligt 9 kap. 33 § andra stycket samma lag ska revisorn i revisionsberättelsen anmärka om en styrelseledamot eller en verkställande direktör har handlat i strid med bl.a. aktiebolagslagen.

Det är i ärendet utrett att det under år 2007/08 förekommit långivning från byggbolaget till ett bolag med vilket byggbolaget till övervägande del haft ägargemenskap. Av A-sons dokumentation och svar till RN kan inte utläsas att han har gjort någon bedömning av huruvida lånet var förenligt med bestämmelserna i 21 kap. 1-2 §§ aktiebolagslagen. Inte heller kan utläsas att A-son för bolagsledningen har påtalat kravet att upprätta en särskild förteckning, för det fall lånet var att se som ett kommersiellt lån. I A-sons revisionsberättelse saknas information om huruvida särskild förteckning har upprättats. A-son har genom denna sin underlåtenhet på ett allvarligt sätt åsidosatt god revisionssed.

5 Bokbolaget

5.1 Varulager

Posten varulager har tagits upp till 3,2 mnkr (83 % av balansomslutningen). A-son har i en granskningsplan bedömt att lagret var ett högriskområde. Han har antecknat att han har ”observerat” den fysiska inventeringen av varulagret. Av dokumentationen framgår inte vad denna ”observation” innebär eller när den skulle ha skett. A-son har antecknat att lagret värderades till försäljningspris samt att ”[a]vdrag görs för moms och därefter tas handelsvinsten 40 % bort.” Han har även noterat att denna princip hade tillämpats under många år. Av A-sons dokumentation kan inte utläsas om han har gjort någon kontroll av försäljningspriser eller av lagrets prissättning (efter 40 % reduktion).

A-son har uppgett att anteckningen ”observerat” innebär att han ”var närvarande vid inventeringen” den 4 maj 2008 och att han då kontrollerade att inventeringsinstruktionerna följdes och att vissa färdiginventerade sektioner överensstämde i antal med inventeringslistan. A-son har vidare informerat om att bolaget inventerar till försäljningspris med avdrag för moms och bruttovinst och att detta innebär en reducering med 40 %. Till grund för denna reducering ligger bokförlagens riktpriser, historiska bruttovinster och information från företagsledningen.

RN gör följande bedömning.

Posten varulager var bokbolagets mest väsentliga tillgång varför det var viktigt för A-son att skaffa sig godtagbara revisionsbevis för att kunna uttala sig om dess existens och värde. A-son har antecknat att han hade ”observerat” inventeringen av varulagret och förklarat att denna observation innebar att han kontrollerat existensen av vissa varor. Han har inte verifierat dessa uppgifter med någon dokumentation och inte heller uppgett omfattningen av eventuella kontroller. Såvitt framgår av A-sons dokumentation och av hans svar har han inte gjort några priskontroller av försäljningspriser och därmed inte kunnat dra några slutsatser om de reducerade priserna. RN konstaterar att A-son inte genom sin dokumentation eller sina svar visat eller gjort sannolikt att han har utfört några godtagbara kontroller av vare sig lagrets existens eller dess prissättning. A-son har därmed inte haft grund för att uttala sig om lagrets existens eller dess värde. Eftersom varulagret var bokbolagets mest väsentliga tillgång har A-son inte haft grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra detta har A-son allvarligt åsidosatt god revisionssed.

5.2 Kassahantering

Av en uppställning över nyckeltal framgår att bruttovinsten i procent av omsättningen uppgick till 41,5 % år 2007/08 och att bruttovinsten de tre närmast föregående räkenskapsåren hade uppgått till drygt 50 %. A-son har i en granskningsplan för bokbolaget antecknat att han ”på kontonivå” bedömde att revisionsrisken var hög för bl.a. kassa-/intäktsredovisning. A-son har antecknat att han har ”följt upp” försäljningen under mars månad 2008, att kontantförsäljningen uppgick till 50–70 % och att insättningar skedde med rimliga belopp. Han har på en slutkontrollista antecknat att kontroll av kassakvitton tyder på att samtliga intäkter är redovisade, ”då inget brott finns i z-nr-serien”. A-son har förelagts att förklara hur löpande z-nr kunde utgöra garanti för att alla intäkter var redovisade och att beskriva eventuella granskningar. Om A-son tidigare år gjort mera utförliga granskningar av bolagets kassahantering, har RN önskat att som lån ta del av denna dokumentation.

A-son har uppgett att han ”förutsätter” att all försäljning registreras i kassaregistret och därmed utgör ”z-nr” en redovisning av total försäljning. Vid hans granskning hade det inte framkommit något som tydde på att inte alla intäkter skulle vara intäktsförda. Dessutom görs bruttovinstkontroll mellan åren. A-son har tillagt att ingen granskning utöver ovanstående har skett då han bedömt rutinen vara tillfredsställande.

RN gör följande bedömning.

A-son har bedömt att kassahanteringen var ett område med hög risk. Den enda granskning som kan verifieras av A-sons dokumentation är att han för en månad har granskat att z- nummerserierna var obrutna. Av FAR:s skrift Revision av företag i kontantbranschen [6] framgår att revisorn, utöver en kontroll av att z-nummerserierna är obrutna, stickprovsvis bör stämma av z-kvitton mot respektive dags försäljning enligt kontrollremsan, följa upp förekomst och frekvens avseende felslag och returer samt granska rutiner för felslag och returer och dessutom kontrollinventera kassan vid något eller några tillfällen under året. Varken av A-sons svar eller av hans dokumentation framgår att han har utfört här angivna kontroller. Att som A-son ”förutsätta” att all försäljning registreras är inte ett acceptabelt förhållningssätt till uppdraget. RN finner sammanfattningsvis att A-son inte har visat och inte heller gjort sannolikt att han på ett godtagbart sätt har granskat bokbolagets kassahantering. Han har därmed inte haft grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultaträkning. Genom att trots bristfälligt underlag göra ett sådant uttalande har A-son även i detta avseende allvarligt åsidosatt god revisionssed vid sin revision av bokbolaget.

6 Restaurangbolaget

A-son har i en granskningsplan för restaurangbolaget antecknat att han ”på kontonivå” bedömde att revisionsrisken var hög för bl.a. kassahanteringen/intäktsredovisningen. Vad gäller kassahanteringen har A-son för mars och augusti 2008 antecknat att försäljningsrapporter ”fås ut” varje dag, att inga ”Babsremsor” fanns med som underlag och att ”alla rapportnr” fanns med för respektive period. I dokumentationen finns två dokument som visar att granskning har skett av löpnummer på rapporter (z-nummer). A-son har vidare, på ett dokument rubricerat Rutinbeskrivningar, antecknat att kassahanteringen sker på ett bra sätt, att dagrapport med z-nr finns och att dagrapporterna sammanställs i en månadsrapport. Det finns inget som visar vilken grund han har haft för slutsatsen att kassahanteringen skedde på ”ett bra sätt”. A-son har förelagts att förklara hur dagrapporter med z-nr kunde utgöra garanti för att alla intäkter var redovisade. Om A-son tidigare år gjort mera utförliga granskningar av bolagets kassahantering, har RN önskat att som lån ta del av denna dokumentation.

A-son har även beträffande restaurangbolaget uppgett att han ”förutsätter” att all försäljning registreras i kassaregistret och därmed utgör ”z-nr” en redovisning av total försäljning. Vid granskningen hade det inte framkommit något som tydde på att inte alla intäkter var intäktsförda. Dessutom görs bruttovinstkontroll mellan åren.

RN gör följande bedömning.

Vid revision i ett företag som bedriver restaurangverksamhet måste revisorn särskilt beakta de risker som är förknippade med detta slag av verksamhet, bl.a. vad avser kontantförsäljningen. Även A-son har bedömt att kassahanteringen var ett område med hög risk. Trots detta är den enda granskning som kan verifieras av A-sons dokumentation att han för två månader har granskat att z-nummerserierna var obrutna. RN har ovan redogjort för vilka kontroller av kassa- hanteringen som bör utföras enligt god revisionssed. Varken av A-sons svar eller av hans dokumentation framgår att han har utfört dessa kontroller. Det kan noteras att A-son även i detta fall hävdar att han ”förutsätter” att all försäljning registreras. RN finner att A-son inte har visat och inte heller gjort sannolikt att han på ett godtagbart sätt har granskat restaurangbolagets kassahantering. Han har därmed inte haft grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultat räkning. Genom att trots bristfälligt underlag göra ett sådant uttalande har A-son allvarligt åsidosatt god revisionssed.

7 RNs sammanfattande bedömning

RNs utredning har visat att A-sons revisionsarbete uppvisar många brister. Han har inte för något av de här aktuella bolagen följt upp vad som hänt efter räkenskapsårets slut. I två av bolagen har hans granskning av posten varulager varit så bristfällig att han har saknat grund för att ta ställning till de reviderade bolagens resultat- och balansräkningar. I ett tredje bolag har han inte verifierat att granskningen av dess entreprenadverksamhet har utförts på ett godtagbart sätt. Vad gäller ett förslag till vinstutdelning har A-son underlåtit att påtala att ett motiverat yttrande saknades från styrelsen. Vid lån till ett närstående bolag har han inte övervägt huruvida lånet var förenligt med bestämmelser i aktiebolagslagen eller om en särskild förteckning behövde upprättas. Slutligen har han i två av bolagen utfört bristfälliga granskningar av bolagens kassahantering. RN konstaterar att A-son i flera avseenden har åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Med hänsyn till att det som ligger honom till last är allvarligt finner RN att A-son ska meddelas varning.

Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son varning.

  • [1]

    Jfr K2 (BFNAR 2008:1) enligt vilken både erhållna och lämnade koncernbidrag ska redovisas som bokslutsdispositioner av de företag som tillämpar K2. Även om K2 kan tillämpas första gången vid upprättande av bokslut för kalenderåret 2008 är K2 ett uttryck för vad som även tidigare var god redovisningssed.

  • [2]

    Se RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag samt K2 (BFNAR 2008:1), Schema för resultaträkning i mindre aktiebolag.

  • [3]

    I 17 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen stadgas bl.a. att en värdeöverföring inte får äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital.

  • [4]

    Prop. 2004/05:85, s. 388.

  • [5]

    Prop. 2004/05:85, s. 388 och 763.

  • [6]

    Publikationen utkom i mars 2007.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%