Revisorsnämndens beslut i disciplinärenden

Dnr 2011-1357

(2013-06-13)

Revisorsnämnden meddelar A-son en erinran.

1 Inledning

Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan beträffande auktoriserade revisorn A-son och har därför öppnat detta disciplinärende. Av anmälan framgår att A-son har varit revisor i aktiebolag inom en koncern. Han valdes till revisor i bolagen år 2006. Koncernens verksamhet bestod främst i att arrangera digitala festivaler med därtill hörande mässevenemang. RN har tagit del av A-sons revisionsdokumentation för räkenskapsåret 2010 i moderbolaget (nedan A-bolaget) samt tre helägda dotterbolag (nedan X-bolaget, Y-bolaget och Z-bolaget). Revisionsberättelserna avvek inte från standardutformningen i de två förstnämnda bolagen. I de två sistnämnda bolagen gjordes anmärkning om ett förbjudet lån till den förutvarande verkställande direktören och A-son avstyrkte ansvarsfrihet för denne. I dessa bolag lämnade han också information om att styrelsen hade låtit upprätta två kontrollbalansräkningar. Samtliga revisionsberättelser var daterade den 11 april 2011. Detta beslut behandlar frågan om bedömningen av fortsatt drift.

2 Bedömningen av fortsatt drift

Av revisionsdokumentationen för A-bolaget, X-bolaget och Z-bolaget framgår inte vilken bedömning A-son gjorde av bolagens förmåga att fortsätta sin drift.

I revisionsplanen för Y-bolaget, upprättad den 16 mars 2011, finns antecknat ”Fortsatt drift för bolaget, inga indikationer från företagsledningen på annat”. I slutkontrollistan för Y-bolaget har A-son antecknat ”Har lönsamhetsproblem. Huvudägaren BO skjuter dock till medel.”

Av uppgifter från årsredovisningarna för räkenskapsåret 2010 framgår bl.a. följande av intresse för bedömningen av fortsatt drift.

A-bolaget upprättade en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 16 § aktiebolagslagen (2005:551) per balansdagen den 31 december 2010. Kontrollbalansräkningen lades fram på extra bolagsstämma den 26 januari 2011. Den visade att aktiekapitalet var återställt i sin helhet. A-bolaget redovisade årets resultat till minus 539 tkr. Eget kapital uppgick till 955 tkr.

X-bolaget upprättade en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 16 § aktiebolagslagen per balansdagen den 31 december 2010. Denna kontrollbalansräkning lades fram på extra bolagsstämma den 26 januari 2011. Den visade att aktiekapitalet var återställt i sin helhet. X-bolaget redovisade årets resultat till 442 tkr och ansamlad förlust till 421 tkr. Eget kapital uppgick till 121 tkr.

Y-bolaget upprättade en kontrollbalansräkning per den 31 augusti 2010. Kontrollbalansräkningen, som lades fram på extra bolagsstämma den 6 oktober 2010, visade att det egna kapitalet var förbrukat. Y-bolaget redovisade årets resultat till minus 2,3 mnkr. Eget kapital uppgick till minus 1,9 mnkr.

Z-bolaget upprättade en kontrollbalansräkning per den 31 augusti 2010. Kontrollbalansräkningen, som lades fram på extra bolagsstämma den 6 oktober 2010, visade att det egna kapitalet var förbrukat. Z-bolaget redovisade årets resultat till minus 1,6 mnkr. Eget kapital uppgick till minus 1,5 mnkr.

A-son har förelagts att redogöra för vad bedömningen om att BO skulle tillskjuta medel baserades på samt för sin granskning och bedömning av fortsatt drift i samtliga fyra bolag. Han har därvid även förelagts att redogöra för om han övervägde att begära skriftliga garantier, såsom kapitaltäckningsgarantier.

A-son har uppgett följande.

Koncernen hade inte överlevt utan lån och kapitaltillskott från huvudägaren BO. Denne hade varit huvudägare för koncernen sedan år 2007 och hade alltid sörjt för dess likviditet och för att nytt kapital tillfördes. Detta hade skett antingen genom tillskott eller inlåning från hans egna medel eller genom extern finansiering från bank. Inte vid något tillfälle hade BO underlåtit att fullfölja sina utfästelser. Eftersom lönsamheten hade varit svag, hade frågorna om finansiering och kapitalstruktur alltid varit aktuella sedan han tillträdde som revisor i koncernen. Han förde löpande diskussioner med BO om finansieringen. Då dessa vanligen skedde per telefon är de dåligt dokumenterade. En utfästelse från BO om att fortsätta stödja verksamheten var en mycket stark indikation på att så skulle ske. Ledande personer i koncernen hade en stark tro på att affärsidén var affärsmässigt bärkraftig. Det förekom emellertid stridigheter mellan ägarna som påverkade den ekonomiska situationen negativt.

Dokumentationen avseende bedömningen av fortsatt drift kunde ha varit bättre. Bedömningen var dock att bolagen i koncernen kunde fortsätta sin drift så länge som BO stöttade bolagen finansiellt. BOs finansieringsvilja var inte beroende av formella garantier. Att han tidigare hade tillskjutit 7,5 mnkr i lån samt 2,1 mnkr i nyemission var tillräckliga revisionsbevis på hans finansiella styrka. BO var mycket förmögen och hade i brev till samtliga bolagens leverantörer i april 2010 utfäst sig att hålla alla fordringsägare skadeslösa, inklusive eventuella dröjsmålsräntor. I samband med revisionen av räkenskapsåret 2010 under våren 2011 förklarade BO att han avsåg att täcka upp kapitalet i bolaget. Mot bakgrund av historiken hade han inte anledning att ifrågasätta detta.

När han i april 2011 avgav sina revisionsberättelser för räkenskapsåret 2010, förelåg planer på att överlåta verksamheterna i Y-bolaget och Z-bolaget. En extern värdering av verksamheten i september 2010 visade på övervärden, vilket kunde motivera tillskjutande av kapital. Även om han inte var insatt i alla detaljer stod det klart för honom att överlåtelserna skulle ske till marknadsvärden, baserade på den externa värderingen. Under den tid som revisionen för år 2010 pågick fick han också pro forma-balansräkningar presenterade för sig och enligt dessa skulle prissättningen vid överlåtelserna få till effekt att de finansiella svårigheterna i koncernen och kapitalbristen i Y-bolaget och Z-bolaget undanröjdes. Detta var självfallet av betydelse för hans bedömning av de redovisade värdena i de olika bolagen. Därtill tog han del av budgetar och andra framåtriktade prognoser som bolagen hade upprättat. Det var i Y-bolaget som prognoser och budgetar hade störst relevans, eftersom verksamheten från år 2010 och framåt bedrevs i det bolaget. Under revisionen fick han del av en affärsplan som innehöll prognostiserade resultaträkningar för åren 2011–2013. Han bedömde att prognoserna var rimliga. På i princip varje styrelsemöte diskuterades bolagens resultat och likviditet och BO hade även i dessa sammanhang muntligen utfäst sig att täcka upp kapitalet i bolagen. Utvecklingen under år 2011 syntes positiv och det faktiska utfallet för detta år visade sig också stämma väl med den prognos som hade upprättats i december 2010. Det fanns således flera positiva faktorer att beakta och han gjorde därför bedömningen att det inte fanns anledning att ifrågasätta fortsatt drift och att det inte heller fanns någon osäkerhetsfaktor av sådan väsentlighet att den krävde upplysning i revisionsberättelsen.

Det visade sig senare att verksamhetsöverlåtelsen i Y-bolaget och Z-bolaget år 2011 skedde till marknadsmässig betalning och att dolda övervärden realiserades.

RN gör följande bedömning.

I 2 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) anges ett antal grundläggande redovisningsprinciper. En av dessa är principen om fortsatt drift. Enligt p. 2 i RS 570 Fortsatt drift ska en revisor vid sin revision överväga det riktiga i att företagsledningen har tillämpat principen om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. [1] Vidare ska revisorn enligt p. 30 i RS 570 avgöra om det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor att hänföra till händelser eller förhållanden som enskilt eller tillsammans kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Om antagandet om fortsatt drift är riktigt men det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, ska revisorn ta ställning till om det finns tillräckliga upplysningar i årsredovisningen om de omständigheter som ger upphov till osäkerheten. Oavsett om revisorn finner att upplysningarna är tillräckliga eller inte ska det i revisionsberättelsen tas in en upplysning som uppmärksammar den väsentliga osäkerhetsfaktorn.

A-sons dokumentation av bedömningen av fortsatt drift är mycket knapphändig. Endast i ett av bolagen finns vissa anteckningar om eventuellt tillskjutande av kapital. I sina yttranden till RN har han anfört ett antal faktorer som enligt hans mening talade för att bolagen skulle kunna fortsätta sin drift.

Den finansiella situationen i koncernen var ansträngd, vilket framgår av årsredovisningarna för bolagen. A-son inhämtade inte något skriftligt externt revisionsbevis, såsom kapitaltäckningsgaranti, för de åtaganden som han har beskrivit att BO hade gjort. Den utfästelse som BO under år 2010 lämnade gentemot bolagens leverantörer kan inte anses ha undanröjt den osäkerhet som rådde. Förhållandena var därmed sådana att det fanns anledning för A-son att överväga dels det riktiga i att företagsledningen tillämpade antagandet om fortsatt drift när årsredovisningarna upprättades, dels om det fanns några väsentliga osäkerhetsfaktorer rörande bolagens förmåga att fortsätta sin verksamhet som det behövde upplysas om i årsredovisningen.

RN finner att A-son i revisionsberättelserna för de två bolag där kontrollbalansräkningen visade att det egna kapitalet var förbrukat, Y-bolaget och Z-bolaget, borde ha upplyst om osäkerhetsfaktorn rörande fortsatt drift. Genom att underlåta att lämna sådan upplysning har han åsidosatt god revisionssed.

A-son har i nu nämnt avseende åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. RN bedömer att erinran utgör en tillräcklig åtgärd.

Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son erinran.

  • [1]

    RN hänvisar till Revisionsstandard i Sverige (RS) eftersom detta regelverk gällde vid revisionen av det här aktuella räkenskapsåret. För revision av finansiella rapporter avseende räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare gäller istället ISA (International Standards on Auditing). Bestämmelser motsvarande RS 570 finns i ISA 570 Fortsatt drift.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%