Revisorsnämndens beslut i disciplinärenden

Dnr 2015-50

(2016-12-16)

Revisorsnämnden meddelar auktoriserade revisorn A-son varning.

Varning när revisionsbevis saknades för antagande om fortsatt drift i kommunägd förening.

Inledning

Revisorsnämnden (RN) har tagit del av information som har föranlett myndigheten att utreda auktoriserade revisorn A-sons revision av en ideell förening (föreningen) för räkenskapsåret 2013. RN har vid denna utredning tagit del av föreningens årsredovisning samt A-sons revisionsdokumentation för räkenskapsåret 2013. RN har utrett förutsättningarna för fortsatt drift i föreningen.

Föreningens verksamhet bestod i att driva externt finansierade projekt i syfte att förbättra miljön inom ett visst angivet geografiskt område. Medlemmarna i föreningen var kommuner. Den medlemskommun varifrån föreningen bedrev sin verksamhet benämns här hemkommunen.

Föreningen avgav den 3 april 2014 en årsredovisning för räkenskapsåret 2013, upprättad enligt årsredovisningslagen (1995:1554). A-son avgav samma dag en revisionsberättelse som inte avvek från standardutformningen.

2 RNs utredning

Av A-sons dokumentation framgår följande.

Föreningen redovisade i årsredovisningen en omsättning om 4,6 mnkr, en förlust för året om 0,7 mnkr och ett negativt eget kapital om 0,5 mnkr. Kortfristiga fordringar redovisades med 0,8 mnkr. Kortfristiga skulder uppgick till totalt 2 mnkr, varav 1,5 mnkr avsåg bidrag som mottagits men inte förbrukats. Förvaltningsberättelsen innehåller inte någon kommentar om resultatet eller det negativa egna kapitalet.

Av en specifikation i A-sons revisionsdokumentation framgår att föreningen per balansdagen den 31 december 2013 hade nio pågående projekt och att fyra externa projekt hade avslutats under året. Samtliga avslutade projekt redovisades med förluster, vilka totalt uppgick till 33 tkr. Därutöver redovisades ett avslutat internt projekt (nedan benämnt basverksamheten) med en förlust om 690 tkr. Av en sammanställning kan utläsas att detta projekt i allt väsentligt hade belastats med kostnader som inte hade kunnat härledas till något av föreningens övriga bidragsfinansierade projekt. På intäktssidan går att utläsa att medlemsavgifter redovisades med 78 tkr.

På ett arbetspapper daterat den 1 april 2014 finns under rubriken Händelser efter räkenskapsårets slut en notering om att basverksamheten i föreningen hade redovisat ett negativt resultat under första kvartalet 2014 med ca 190 tkr.

På ett annat arbetspapper, benämnt Utvärdering av befintligt uppdrag och daterat den 31 mars 2014, har noterats att ett kommunalråd i hemkommunen i samband med möte, där även kommundirektören i hemkommunen deltagit, hade meddelat att hemkommunen skulle täcka föreningens förlust.

På ett arbetspapper, benämnt Utvärdering av utförd revision, har A-son antecknat att det fanns vissa brister i föreningen, bl.a. en osäkerhet kring föreningens framtida finansiering. Samtliga dessa brister hade diskuterats med styrelsen på revisionsmötet den 1 april 2014, där även kommundirektören i hemkommunen, den projektansvarige samt redovisningspersonal hade varit närvarande. Han har vidare noterat att många av frågorna hade diskuterats ingående. Han har också hänvisat till en intern promemoria och till mötesnoteringar i dokumentationen. Slutligen har han antecknat att han bedömde att årsredovisningen gav en rättvisande bild av föreningens ställning, att de brister som noterats under året beträffande bl.a. den fortsatta finansieringen av föreningen inte var av sådan väsentlighet att de behövde uppmärksammas i revisionsberättelsen och att han hade diskuterat sitt ställningstagande i detta avseende med sina kollegor.

A-son har under ärendets handläggning i RN inkommit med underlag i form av sammanträdesprotokoll från ett möte den 28 april 2014. Med detta har han velat visa att kommunstyrelsen i hemkommunen hade beslutat att tillskjuta föreningen de medel som var erforderliga för att verksamheten skulle kunna fortsätta.

A-son har anfört följande.

I samtliga projekt fanns beviljade medel för projektadministration. I slutet av år 2013 minskade antalet projekt, vilket medförde att samtliga personalkostnader inte rymdes inom projekten och därmed kom att belasta basverksamheten. Någon finansiering för detta fanns inte. Frågan diskuterades löpande i föreningen under en längre tid och togs upp på såväl ett styrelsemöte i november år 2013 som revisionsmötet den 1 april 2014.

Föreningen hade per balansdagen ingen likviditetsbrist men man kände till att finansieringen för basverksamheten behövde lösas; något den också gjorde för räkenskapsåret 2013 genom ett tillskott från hemkommunen. Frågan kring finansieringen av basverksamheten diskuterades mycket inom föreningen och projektkoordinatorns plan var att fortsätta driva in fler framtida projekt. Denna process krävde en del administrativt arbete som inte gick att härleda till de pågående projekten och den fick därför belasta basverksamheten. Tanken var att belastningen på basverksamheten skulle bli mindre när fler framtida projekt inkom. Problemet var att finansiera basverksamheten tills denna process blev klar. Han påtalade problemet bl.a. vid slutrevisionsmötet den 1 april 2014, då kommundirektören i hemkommunen deltog.

Föreningen var starkt förknippad med hemkommunen och betraktades som viktig för denna både utifrån miljö- och marknadsföringsperspektiv. Företrädare för hemkommunen hade därför hela tiden gett signaler om sitt ansvar för föreningen. Långtgående diskussioner fördes redan innan revisionsberättelsen avgavs om att hemkommunen eller medlemskommunerna skulle gå in och täcka upp förlusten i föreningen. På slutrevisionsmötet förde kommundirektören i hemkommunen resonemang om att medlemskommunerna kunde gå in och tillskjuta finansiering genom ökade medlemsavgifter och att hemkommunen annars skulle finansiera verksamheten tills processen med nya projekt blev klar. Också vid ett möte med kommundirektören och ett kommunalråd i hemkommunen i mars 2014 diskuterades finansieringsfrågan, varvid kommunalrådet bekräftade att oppositionen var enig om att hemkommunen skulle gå in och stötta föreningen, eftersom den var viktig för kommunen. Frågan hade också lyfts i kommunfullmäktige i hemkommunen, där inställningen var densamma. Under sensommaren 2014 gick hemkommunen också in med kapital som täckte mer än förlusten.

Utifrån den information som han fick under bl.a. slutrevisionsmötet och mötet med kommunalrådet bedömde han att föreningens finansiering skulle komma att lösa sig genom någon form av finansiering från medlemskommunerna. Dessa sammantagna indikationer från olika beslutsfattare ledde till att han bedömde att föreningen skulle kunna fortsätta sin verksamhet. Utfästelsen från kommunalrådet och kommundirektören i hemkommunen lämnades muntligen vid två tillfällen. Vid tillfället för hans ställningstagande bedömde han att han saknade anledning att tvivla på de muntliga utfästelser som hade gjorts och han grundade därför sin bedömning rörande fortsatt drift på dessa. Såsom framgår av Utvärderingen av utförd revision diskuterades ställningstaganden med kollegor och hans bedömning vid denna tidpunkt var bl.a. att osäkerheten kring föreningens fortsatta drift inte var så stor att den behövde uppmärksammas i revisionsberättelsen.

I samband med att han övervägde om han kunde behålla befintligt uppdrag under nästa räkenskapsår tog han i beaktande kommundirektörens och kommunalrådets utfästelse att hemkommunen skulle täcka föreningens förlust på något vis. Detta noterades också i revisionsdokumentationen. I dokumentet Utvärdering av utförd revision har han under punkten övervägande om oren revisionsberättelse skrivit att promemorian visat på att det fanns brister i föreningen. Samtliga punkter hade diskuterats med styrelsen på slutrevisionsmötet, vid vilket också företrädare för hemkommunen samt projektansvarig och redovisningspersonal varit närvarande. En av punkterna i promemorian var resultatutvecklingen och den bristande finansieringen av basverksamheten. Ingående diskussioner fördes om hur finansieringen skulle lösas för att föreningens överlevnad skulle kunna tryggas.

3 RNs bedömning och val disciplinär åtgärd

I 2 kap. 4 § årsredovisningslagen anges ett antal grundläggande redovisningsprinciper. En av dessa är principen om fortsatt drift. Enligt p. 6 i ISA 570 Fortsatt drift är det revisorns ansvar att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om huruvida det är riktigt av företagsledningen att använda antagandet om fortsatt drift vid upprättandet och presentationen av de finansiella rapporterna (jfr även ISA 570 p. A 12).

Av föreningens årsredovisning kan inte utläsas annat än att föreningen förutsattes fortsätta sin verksamhet.

A-son har vid revisionen konstaterat att basverksamheten var underfinansierad. Han har ändå, baserat på den muntliga information han fick under bl.a. slutrevisionsmötet och mötet med kommunalrådet om att finansieringen skulle komma att lösa sig genom medlemskommunernas eller hemkommunens försorg, gjort bedömningen att det fanns förutsättning för att föreningen skulle kunna fortsätta sin drift.

De besked som A-son fick från kommunens representanter utgjorde emellertid enligt kommunalrättsliga regler inte något bindande beslut från kommunen om kapitaltillskott. Vid tidpunkten för avlämnade av revisionsberättelsen saknade han därmed revisionsbevis till stöd för sitt antagande om fortsatt drift. De protokoll som han har gett in till RN visar visserligen att kommunstyrelsen den 28 april 2014, dvs. drygt tre och en halv vecka efter det att revisionsberättelsen avgavs, beslutade att tillskjuta medel till föreningen. Vid den relevanta tidpunkten – tidpunkten för avgivandet av revisionsberättelsen – saknades emellertid erforderligt underlag.

Bristen på en bindande utfästelse från kommunen om framtida finansiering innebar att A-son saknade godtagbara revisionsbevis för att föreningen kunde använda sig av antagandet om fortsatt drift. Därigenom saknade han också grund för att avlämna en revisionsberättelse som inte avvek från standardutformningen. Genom att ändå göra detta har han åsidosatt god revisionssed. Han har genom denna försummelse åsidosatt sina skyldigheter som revisor och ska därför meddelas disciplinär åtgärd. Det som läggs honom till last är allvarligt och han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), meddelas varning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer