Revisorsnämndens övriga beslut

Dnr 2016-385

(2016-06-17)

Revisorsnämnden avslår A-sons ansökan om fortsatt auktorisation som revisor.

FAR har kommenterat detta ansökningsärende. Kommentaren återges sist i avgörandet.

1 Bakgrund och tillämpliga bestämmelser

För att erhålla fortsatt auktorisation som revisor krävs enligt 1 § Revisorsnämndens (RN) föreskrifter RNFS 2001:3 Auktorisation, godkännande och registrering, nedan RNFS 2001:3, bl.a. att sökanden under de fem år som närmast föregår ansökan har utövat revisionsverksamhet i minst 1 500 timmar (det s.k. praktikkravet). Mer än 750 av dessa timmar ska ha avsett juridiska personer som enligt lag eller annan författning i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska revideras av fysiska eller juridiska personer som har godkänts att utföra lagstadgad revision i den staten (nedan lagstadgad revision). Enligt 3 § samma föreskrifter får RN, om det finns särskilda skäl, i ett enskilt fall besluta om undantag från de nu nämnda kraven.

Med revisionsverksamhet avses enligt 2 § 8 revisorslagen (2001:883):

  1. verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller ekonomisk information som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren, samt
  2. rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskning enligt a.

A-son har hos RN ansökt om fortsatt auktorisation som revisor. Hon har i sin ansökan angett att hon inte uppfyller kravet på 1 500 timmar revisionsverksamhet och har begärt att myndigheten på grund av särskilda skäl ska besluta om undantag från detta krav.

2 A-sons uppgifter i ärendet

A-son har uppgett följande.

Sedan hon senast erhöll fortsatt auktorisation har hon utövat revisionsverksamhet under totalt ca 1 000 timmar. Mer än 750 av dessa timmar avser lagstadgad revision. All denna revision har utförts enligt Revisionsstandard i Sverige (RS). [1] Det finns särskilda skäl att medge henne undantag från kravet på 1 500 timmars revisionsverksamhet; dels långtidssjukskrivning, dels att hennes arbetsgivare till viss del har agerat på ett sätt som har omöjliggjort för henne att uppfylla kravet på antal revisionstimmar. Det som hänt är följande.

Till och med den 30 april 2011 bedrev hon revisionsverksamhet i eget bolag. Under år 2011 förvärvade en större revisionsbyrå (nedan revisionsbyrån) hennes bolag och från och med den 1 maj 2011 är hon anställd vid revisionsbyrån. Förvärvet av hennes bolag genomfördes på ett dåligt sätt. Hennes arbetsbelastning, vilken var anledningen till att hon sålde bolaget, var fortsatt hög utan att det fanns någon plan för avlastning. Det ledde till att hon den 12 september 2011 blev sjukskriven. Efter ett års sjukskrivning ville hon återgå till arbetet men var då skör och blev motarbetad av revisionsbyråns ledning. I februari 2014 gjorde hon ett försök att återgå till arbetet. Vid den tiden hade revisionsbyrån avvecklat många av hennes tidigare uppdrag och flera av hennes kvarvarande uppdrag var illa skötta. Det var en dålig miljö att återgå till och i samråd med sin läkare avbröt hon försöket efter en vecka. Hon är fortfarande sjukskriven.

3 RNs bedömning

RN har i inledningen av detta beslut redogjort för innehållet i de bestämmelser som är relevanta vid prövningen av A-sons ansökan.

A-son uppfyller kravet på att under den senaste femårsperioden ha utövat lagstadgad revision i mer än 750 timmar. Däremot uppfyller hon inte kravet på att totalt ha utövat revisionsverksamhet i minst 1 500 timmar. Hon kan därför inte beviljas fortsatt auktorisation som revisor enligt 1 § RNFS 2001:3. Den fråga som då uppkommer är om det föreligger sådana särskilda skäl som gör att RN med stöd av undantagsbestämmelsen i 3 § ändå kan bifalla hennes ansökan.

RN finner inte anledning att ifrågasätta de uppgifter som A-son har lämnat om anledningen till att hon inte har utövat revisionsverksamhet i den utsträckning som krävs för fortsatt auktorisation. Det förhållandet att hon inte uppfyller 1 500-timmarskravet beror alltså på omständigheter som hon inte kan lastas för. Detta bör i och för sig tillmätas betydelse. Mot detta måste emellertid vägas syftet med kravet på ett visst antal timmars revisionsverksamhet, dvs. att säkerställa att auktoriserade revisorer upprätthåller de färdigheter och den yrkesskicklighet som krävs för yrket. En förutsättning för att undantagsbestämmelsen i 3 § i RNFS 2001:3 ska kunna tillämpas bör därför, även i ömmande fall, vara att detta syfte i rimlig utsträckning kan tillgodoses.

A-son saknar ca en tredjedel av de timmar som krävs för att nå upp till praktikkravet om 1 500 timmars revisionsverksamhet. Hon har, i allt väsentligt, inte utövat någon revisionsverksamhet under de senaste fyra åren. Hon har inte haft tillfälle att tillämpa nya revisionsstandarder (ISA) som har införts under hennes sjukskrivningsperiod. Det måste därför sättas i fråga om hon i dag har de färdigheter som en auktoriserad revisor ska ha.

Mot den bakgrunden finner RN, även med beaktande av vad A-son har anfört om sin sjukskrivning och om arbetsgivarens agerande, att det saknas särskilda skäl för att bevilja henne undantag från praktikkravet. Hennes ansökan om fortsatt auktorisation kan därför inte bifallas.

RN avslår A-sons ansökan.

FARs kommentar

Sjukskrivning utgjorde inte särskilda skäl för undantag från praktikkravet vid ansökan om fortsatt auktorisation

Man kan vid första påseende undra vad som kan anses utgöra särskilda skäl för undantag från praktikkravet om inte sjukskrivning gör det. Vid en närmare genomläsning av beslutet framgår dock att det förhållande att de timmar som redovisades i huvudsak hänförde sig till början av femårsperioden har tillmätts avgörande betydelse, särskilt med hänsyn till att det under den aktuella tiden skedde stora förändringar i och med införandet av ISA. Avgörandet illustrerar vikten av att arbetsgivaren stöttar och underlättar för en revisor att återkomma till verksamheten i tillräcklig mån för att upprätthålla sin yrkesskicklighet och uppfylla praktikkravet för fortsatt auktorisation.

  • [1]

    RS gällde till och med den 31 december 2010. För revision av finansiella rapporter avseende räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare gäller istället International Standards on Auditing (ISA).

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%