Revisorsinspektionens beslut i disciplinärenden

Dnr 2017-1303

(2019-06-14)

Revisorsinspektionen ger auktoriserade revisorn A-son en varning.

1 Inledning

Revisorsinspektionen har tagit del av information rörande den auktoriserade revisorn A-sons uppdrag som revisor i två aktiebolag. Informationen har gett inspektionen anledning att öppna detta tillsynsärende. Det som har kommit fram har föranlett inspektionen att utvidga sin granskning till att omfatta A-sons revisionsuppdrag i ytterligare tre aktiebolag, nedan benämnda omsorgsbolaget, räkenskapsåret 2016, taxibolaget, räkenskapsåret 2015-09-01–2016-08-31 och bilelektronikbolaget, räkenskapsåret 2016-05-01–2017-04-30. I detta beslut behandlas hans revisionsinsatser i de tre sistnämnda bolagen.

2 Omsorgsbolaget och taxibolaget

2.1 Omsorgsbolaget räkenskapsåret 2016

Bolaget bedrev verksamhet i omsorgsbranschen, främst med olika former av flyktingboenden.

A-son hade reviderat bolaget även för räkenskapsåret 2015. I revisionsberättelsen för det året, avgiven den 22 juli 2016, upplyste han om att han hade valts till revisor efter räkenskapsårets utgång och att han därför inte hade haft möjlighet att löpande följa bolagets verksamhet. Han anmärkte också på att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid och med rätt belopp samt att årsredovisningen hade upprättats för sent.

Den skriftliga revisionsplaneringen för räkenskapsåret 2016 är daterad den 10 januari 2018. I avsnittet Erfarenheter från tidigare års revisioner noteras att det var dålig ordning i bolaget och att detta skulle ha ordnats upp med hjälp av en ny redovisningsansvarig, men att det i stället hade blivit värre. Planeringsdokumentationen i övrigt innehåller åtskilliga punkter med kritik avseende bolagets styrning, avsteg från lagbestämmelser och risker. Det anges bl.a. att företagsledningen saknade kunskap och erfarenhet av att driva bolag samt att ägaren var slarvig och inte kände till regler och lagar. Det konstateras att ledningen var engagerad i verksamheten, men inte inblandad i den ekonomiska delen, eftersom man saknade kunskap inom det området. Vidare anges att bolagets redovisningskonsult varken var kunnig eller noggrann. Flera felaktigheter hade påtalats men redovisningskonsulten visade trots det inget intresse för att redovisningen skulle bli bra.

I dokumentationen över utförd revision har noterats flera brister i bokföringen. Det anges bl.a. att bolaget felaktigt hade valt att tillämpa kontantmetoden, att den löpande bokföringen hade skett med stor eftersläpning och att det fanns brister i dokumentationen. Det anges också att det i revisionen fanns begränsningar avseende möjligheten att få fram tillförlitliga revisionsbevis, eftersom det inte hade gått att få fram underlag till ett antal verifikationer i bokföringen. Granskningsnoteringarna från revisionen är i huvudsak daterade den 9 och 10 januari 2018. A-son har inte i sin dokumentation summerat eller närmare utvärderat de fel som upptäckts och det framgår inte om bristerna ledde till utökade granskningsinsatser. Den allmänna slutsatsen där brister noterades var att anmärkning skulle ske i revisionsberättelsen. Av dokumentationen kan inte utläsas att A-son gjorde någon skriftlig avrapportering till styrelsen av funna brister.

Revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2016 avgavs den 12 januari 2018. Den var modifierad och innehöll därutöver ett flertal anmärkningar. När det gäller frågan om fastställande av resultat- och balansräkningarna gjordes inte något uttalande. Som grund för detta angav A-son dels att redovisningen innehöll rörelsefrämmande kostnader som inte hade förmånsbeskattats, dels att han inte hade haft möjlighet att bekräfta posten Övriga fordringar och inte heller kunnat genomföra betalningskontroll av kundfordringarna och dels att ett upptaget lån på ett fordon felaktigt inte hade redovisats i balansräkningen.

Den 15 januari 2018 lämnade A-son en sådan redogörelse om misstanke om brott som avses i 9 kap. 44 § aktiebolagslagen (2005:551). Grunden för redogörelsen var att årsredovisningen hade upprättats för sent.

A-son har, mot bakgrund av de brister som förelåg i bolaget, förelagts att förklara hur han såg på möjligheterna att kvarstå som revisor i bolaget samt att redogöra för hur han i sin revision behandlade de förhöjda risker som han hade identifierat.

Revisorns uppgifter

A-son har uppgett följande.

Flyktingkrisen medförde att bolaget växte kraftigt. När det gäller räkenskapsåret 2015 var det framför allt under årets två sista månader som det hade varit någon egentlig aktivitet i bolaget och då sköttes bokföringen på ett under omständigheterna tillfredsställande sätt. Det fanns åtminstone inga direkta felaktigheter som hade inneburit någon väsentlig skada för bolaget. Det var först under början av år 2016 som han faktiskt kunde påvisa väsentliga felaktigheter i framför allt den löpande bokföringen. Planeringen för revisionen av räkenskapsåret 2016 gjordes nära inpå det att han slutligen fick in materialet. Han skickade då flera krav på kompletteringar, vilket gjorde att han i viss mån kunde fortsätta sin granskning. Den ursprungliga förseningen berodde på att företagsledningen och redovisningskonsulten hela tiden sköt på leveransen med olika ursäkter som han förlitade sig på.

Vid revisionen hade han stora svårigheter att hitta de underlag som krävs för den löpande bokföringen. Han lade ned mycket tid på att få in alla underlag, men lyckades inte fullt ut. Bristerna kunde till största delen hänföras till redovisningsbyrån. Företagsledningen var mycket beroende av denna och saknade själv den kompetens som krävdes för att den skulle kunna bistå med att ta fram materialet. De bristande revisionsbevisen gjorde att han var tvungen att varken till- eller avstyrka årsredovisningen. Detta är tydligt redovisat i revisionsberättelsen. Om han hade haft tillräckliga underlag, hade han troligen lämnat en revisionsberättelse där han uttalade sig med avvikande mening. I detta fall ansåg han inte att de revisionsbevis som hade presenterats var tillräckliga och ändamålsenliga som underlag för ett uttalande om årsredovisningen som helhet.

En revisor kan rimligen inte uttala sig om något som inte har kunnat granskas och därför inte uttala sig med avvikande mening i de fall revisorn har haft bristande revisionsbevis, vilket var fallet här. Revisorn ska påpeka om det har funnits en begränsning i revisionen, vilket han har gjort. Utöver detta förelåg det en viss tidspress, eftersom Bolagsverket hade inlett en process för att tvångslikvidera bolaget. Detta gjorde det svårt för företagsledningen att hämta in material.

Under revisionens gång sänkte han sitt väsentlighetstal när han noterade hur problematiskt det såg ut i bolaget. Skälet till att han inte summerade eller utvärderade felen närmare var att det var så många väsentliga fel att en summering av dessa på ett arbetspapper inte skulle ha påverkat hans uttalande. Han lyfte fram de stora fel han hittade, vilka alla enskilt översteg väsentlighetstalet. En ytterligare specifikation skulle inte ha tillfört läsaren av årsredovisningen något egentligt mervärde.

Om han då hade vetat det han vet i dag, hade han troligen lämnat uppdraget i ett tidigare skede. Att göra detta i den uppkomna situationen nära inpå en tvångslikvidation hade dock kunnat skada bolaget, varför han fullföljde revisionen trots bristerna. Styrelsen var också tillmötesgående och visade ett genuint intresse av att rätta bokföringen. Man kontaktade också en ny redovisningsbyrå, vilken han förhörde sig med, och han kände att det fanns relativt goda möjligheter för bolaget att komma i kapp med bokföringen och rätta de fel som uppdagats.

De förhöjda riskerna hanterades genom att göra en utökad granskning av dessa poster. I flera fall kom han dessvärre inte vidare, eftersom underlagen trots genomgången var fortsatt bristfälliga.

2.2 Taxibolaget räkenskapsåret 2015-09-01–2016-08-31

Bolaget bedrev bl.a. taxirörelse och budtjänstverksamhet.

A-son reviderade bolaget även räkenskapsåret 2014/15. Revisionsberättelsen för det året avgavs den 10 juni 2016. I denna upplyste han om att han hade valts till revisor efter räkenskapsårets utgång och att han därför inte hade haft möjlighet att löpande följa bolagets verksamhet. Han avstyrkte fastställande av resultat- och balansräkningarna. Som grund för detta angav han bl.a. att det generellt förelåg osäkerheter i värderingar och avstämningar, att en fordran på ett dotterbolag ansågs osäker och att det fanns felaktigheter i klassificeringen av skulder. Vidare anmärkte han på att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid och med rätt belopp och på att årsredovisningen inte hade upprättats i rätt tid.

Revisionsplaneringen för räkenskapsåret 2015/16 är daterad den 20 mars 2017 och innehåller flera noteringar med kritik. Det anges att bolagets ägare var engagerad i verksamheten men att det brast i de administrativa delarna, att varken ägaren eller bolagets redovisningskonsult verkade vara intresserade av att det skulle vara god ordning, att det var stora eftersläpningar i bokföringen samt att man vid den förra revisionen hade påpekat att redovisningskonsulten borde bytas ut. En slutsats i planeringsdokumentationen var att det skulle avges en ”[m]ycket oren revisionsberättelse”. A-son har förelagts att kommentera denna slutsats och att ange vad den innebar för inriktningen på den fortsatta revisionen och hans bedömning av lämpliga revisionsåtgärder för att hantera de problem som han förväntade sig i revisionen. Granskningsnoteringarna över utförda revisionsåtgärder är till största delen daterade den 24 maj 2017. Av dokumentationen kan inte utläsas att A-son gjorde någon skriftlig avrapportering till styrelsen av funna brister.

Revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2015/16 avgavs den 29 maj 2017 och innehåller ett flertal anmärkningar. När det gäller frågan om fastställande av resultat- och balans- räkningen gjordes inte något uttalande. Som grund för detta angav A-son att flera balansposter inte hade kunnat stämmas av mot relevanta underlag. Detta gällde bl.a. kundfordringar, leverantörsskulder, bokfört värde på en fastighet och bolagets semesterlöneskuld. Vidare angavs att det genomgående fanns osäkerhet i värderingar och avstämningar. En större sådan osäkerhet avsåg en fordran på ett dotterbolag. Bolagets skulder hade inte heller fördelats på långfristiga eller kortfristiga skulder.

Revisorns uppgifter

A-son har uppgett följande.

Det var bristerna i bokförings- och bokslutsmaterialet som ledde till att han inte kunde uttala sig. Han hade stora problem i revisionen, eftersom bolagets redovisningskonsult var minst sagt svår att få tag på och att ha att göra med. Denne hade exempelvis bestämt sig för att åka på en längre resa och var då inte anträffbar. Företagsledningen, vars kunskap om bokföringen var begränsad, hänvisade till redovisningskonsulten. Underlagen var påfallande dåliga, vilket han påtalade flera gånger. Redovisningskonsulten uppgav att han skulle återkomma med kompletteringar. Så skedde också två till tre gånger, men de underlag som han fick genom dessa kompletteringar var fortsatt bristfälliga och hjälpte honom inte att komma vidare i revisionen.

Hans medarbetare på uppdraget, som dokumenterade planeringen, var nog redan i ett tidigt skede ”trött” på detta uppdrag. Den första bokslutspärmen som de fick var också uppenbart bristfällig. Det fanns stora problem i bolaget och han konstaterade redan från början att han skulle behöva anmärka på att årsredovisningen hade upprättats för sent och att skatter och avgifter var för sent betalda. Det var inte helt omöjligt att i detta tidiga skede kunna uppskatta att en ”mycket oren revisionsberättelse” skulle behöva lämnas.

2.3 Revisorsinspektionens bedömning

I International Standard on Auditing (ISA) 300 Planering av revision av finansiella rapporter p. 2 sägs att en god planering gagnar revisionen, bl.a. genom att den hjälper revisorn att identifiera och lösa potentiella problem i rätt tid. Enligt p. A 2 är planeringen en ständigt återkommande process som ofta börjar strax efter eller i samband med att den tidigare revisionen har avslutats.

Enligt ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö p. 25 ska revisorn identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter på rapportnivå som grund för den fortsatta granskningen. I p. A 123 sägs att risker på rapportnivå framför allt kan härröra från en kontrollmiljö med brister, t.ex. brist på ledningskompetens hos företagsledningen eller bristande tillsyn över upprättandet av de finansiella rapporterna. Vidare sägs i p. A 124 att revisorns bild av den interna kontrollen kan väcka tvivel om huruvida ett företags finansiella rapporter verkligen går att revidera. Enligt ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing p. 12 krävs det att revisorn, i samtliga fall där det inte går att uppnå rimlig säkerhet och där det på grund av omständigheterna inte räcker med att uttala sig med reservation, avstår från att uttala sig eller avgår från uppdraget, där detta är möjligt enligt tillämplig lag eller annan författning.

Revisionsberättelsen för ett aktiebolag ska enligt 9 kap. 32 § aktiebolagslagen innehålla ett uttalande om huruvida årsstämman bör fastställa balansräkningen och resultaträkningen. Av förarbetena till 1975 års aktiebolag, som fortfarande kan tjäna till viss ledning vid tillämpningen av den nu gällande bestämmelsen, framgår att en revisor undantagsvis kan underlåta att till- eller avstyrka fastställande av en granskad räkning och i stället påpeka att företagsledningens förslag rörande räkning i visst avseende kan ge anledning till tvekan. [1]

Revisorsinspektionen har tidigare uttalat att möjligheten att varken tillstyrka eller avstyrka fastställande bör användas med försiktighet. Att en revisor använder sig av nämnda möjlighet som en ”genväg” i fall där det enligt revisorns mening visserligen råder osäkerhet beträffande väsentliga poster, men där dessa oklarheter skulle kunna utredas av revisorn, kan inte godtas. [2]

För såväl omsorgsbolaget som taxibolaget var de aktuella räkenskapsåren det andra året som A-son reviderade bolaget. I båda fallen hade han det första året lämnat revisionsberättelser med anmärkningar. För taxibolaget hade han också avstyrkt fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Han hade också uppfattningen att företagsledningen i båda bolagen var okunnig när det gällde den administrativa skötseln av verksamheten och att de av bolagen anlitade redovisningskonsulterna saknade såväl rätt kompetens som intresse för att redovisningen skulle bli korrekt.

Mot bakgrund av de iakttagelser som hade gjorts vid revisionen av respektive bolag för det första räkenskapsåret och de betydande bristerna i bolagens interna kontroll fanns det särskild anledning för A-son att följa upp utvecklingen i bolagen så att han i fråga om det andra året i god tid kunde planera och genomföra revisionsinsatser som var anpassade till förekommande risker och förväntade problem. Någon sådan uppföljning förefaller inte ha skett. Den dokumenterade planeringen av revisionerna upprättades i båda fallen för sent, för omsorgsbolaget drygt ett år och för taxibolaget närmare sju månader efter räkenskapsårets utgång. De dokumenterade granskningsinsatserna är koncentrerade till ett fåtal dagar i nära anslutning till revisionsberättelsens avgivande. Den utförda granskningen bekräftade i ett flertal avseenden att det i båda bolagen förekom brister av det slag som hade tagits upp i planeringsdokumentationen. Bristerna var i båda bolagen så allvarliga att de skulle ha avrapporterats skriftligen till styrelsen. [3] Någon sådan avrapportering gjordes dock inte.

A-son var alltså på ett tidigt stadium medveten om förhållandena i bolagen och visste att det fanns risker för väsentliga fel på rapportnivå. De uppgifter som han har lämnat om de särskilda svårigheter som revisionsuppdragen erbjöd får i och för sig godtas. Det står emellertid klart att han borde ha kunnat göra mera än vad han gjorde. Den uppföljning och planering av uppdragen som han genomförde inför granskningen av de nu aktuella räkenskapsåren och hans rapportering till bolagen skedde inte i sådan tid och på ett sådant sätt att det var möjligt att utreda och rätta de oklarheter och brister som kunde förväntas. Situationen var därmed inte av det särskilda slag som kunde motivera ett uttalande av innebörd att han varken till- eller avstyrkte ett fastställande av bolagens resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra ett sådant uttalande har han åsidosatt god revisionssed.

3 Bilelektronikbolaget räkenskapsåret 2016-05-01–2017-04-30

Bilelektronikbolaget bedrev verksamhet inom försäljning och installation av kommunikationsutrustning, navigationsutrustning och bilradio från en egen butik.

A-son valdes som revisor i bolaget våren 2017. Uppdragsbrevet är daterat den 25 april 2017. Revisorsinspektionen har granskat revisionen avseende räkenskapsåret 2016/17. I sin revisionsberättelse för detta år anmärkte A-son på att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid och på att årsredovisningen hade upprättats för sent. Han tillstyrkte fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar.

3.1 Kundfordringar på närstående parter

Posten Kundfordringar uppgick i årsredovisningen till drygt 3,4 mnkr, vilket motsvarade nästan 50 procent av balansomslutningen. I A-sons revisionsdokumentation finns en faktura, utställd den 29 maj 2017, på 2,6 mnkr. Fakturan avser försäljning av lager och verksamhet. Fakturan är ställd till ett närstående bolag. Enligt fakturan hade överlåtelsen skett den 30 april 2017 och fakturans förfallodatum var den 15 december samma år. I revisionsdokumentationen finns endast en notering om att försäljningen hade skett till ett närstående bolag och att den var marknadsmässig. Dokumentationen innehåller ingen annan granskning av denna transaktion. A-sons slutsats efter genomförd granskning var att posten Kundfordringar kunde accepteras. I dokumentationen av posten Varulager görs en hänvisning till att kontroll hade skett mot avtal. Något sådant avtal som reglerar överlåtelsen mellan parterna finns dock inte i dokumentationen, utan underlaget verkar i sin helhet ha bestått av fakturan.

Revisorns uppgifter

A-son har uppgett följande.

Försäljningen av lager m.m. togs upp på hans första möte med företagsledningen. Ledningen avsåg att sälja däckverksamheten, som inte hade fallit så väl ut som man hade hoppats på. Försäljningen, som skedde till redovisat värde via faktura, utgjorde inte något hot mot borgenärsskyddet. Han bedömde att marknadsvärdet låg något över försäljningspriset, men ledningen ville bli av med allt på en gång och priset fick därför sättas lägre. Priset framstod som både rimligt och marknadsmässigt. Granskningen skedde i samband med inventeringen som gjordes samtidigt som försäljningen.

Han bedömde betalningsförmågan hos det närstående bolaget som god och kontrollerade detta mot dess årsredovisning för 2016. År 2017 gick det närstående bolaget också bra. Detta fick han veta vid samtal med ledningen.

Revisorsinspektionens bedömning

Av ISA 550 Närståendeförhållanden p. 2 framgår att närståenderelationer och närståendetransaktioners karaktär kan ge upphov till högre risker för väsentliga felaktigheter än transaktioner med fristående parter. Enligt p. 7 är det därför i dessa sammanhang särskilt viktigt att revisorn förhåller sig professionellt skeptisk när han eller hon planerar och utför revisionen.

Enligt ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter p. 33 ska revisorn, oavsett bedömningen av risken för att företagsledningen ska sätta sig över kontroller, pröva riktigheten i bokföringsposter genom att välja ut och granska sådana poster som har gjorts i slutet av en rapportperiod [4] . Vid betydande transaktioner som ligger utanför företagets normala verksamhet, eller som på annat sätt framstår som ovanliga, ska revisorn utvärdera de affärsmässiga grunderna för transaktionerna för att bedöma risken för eventuella oegentligheter.

Den uppkomna fordran var väsentlig för årsredovisningen som helhet och avsåg dessutom ett närstående bolag. Överlåtelsen av däckverksamheten skedde per bokslutsdagen och den utställda fakturan är daterad en månad senare med en förhållandevis lång betalningsfrist. Omständigheterna var därför sådana att A-son hade anledning att ägna transaktionen särskild uppmärksamhet.

A-son har uppgett att han tog del av köparbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2016, att han diskuterade försäljningen med företagsledningen i bilelektronikbolaget och att han därvid fick bekräftat muntligen att köparbolagets utveckling var god även under år 2017. Revisorsinspektionen konstaterar att årsredovisningen för köparbolaget avsåg en period som avslutades nästan ett år innan fordringen skulle vara betald. Att i den situationen förlita sig på muntlig information från företagsledningen utan att verifiera dessa uppgifter närmare var inte tillräckligt för att ge honom godtagbara revisionsbevis för fordrans existens och värde.

Med hänsyn till postens storlek hade A-son inte grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

3.2 Uttalandet från företagsledningen

Uttalandet från företagsledningen är undertecknat av en person (NN) som varken ingick i styrelsen eller var verkställande direktör för bolaget. A-son har förelagts att ange vilka överväganden han gjorde med anledning av detta.

Revisorns uppgifter

A-son har uppgett följande.

NN utgjorde tydligt en del av företagsledningen. Hon skötte all administration och var vid tidpunkten för undertecknandet informell delägare i bolaget. Dessutom var hon gift med huvudägaren. I dag äger NN 30 procent av företaget och är suppleant i styrelsen. Av ISA 580 Skriftliga uttalanden p. A2 framgår det tydligt att företagsledningen kan utgöras av en annan person än någon i styrelsen. I det här fallet hade NN en position i bolaget motsvarande ekonomidirektör.

Revisorsinspektionens bedömning

Enligt ISA 580 p. 9 ska revisorn begära skriftliga uttalanden från de personer i företagsledningen som har vederbörligt ansvar för de finansiella rapporterna och kunskap om de berörda förhållandena. I p. 8 sägs att ”företagsledning” i detta sammanhang betyder ”företagsledningen och, i tillämpliga fall, de som har ansvar för bolagets styrning (styrelsen)”.

I p. A 2, som A-son har hänvisat till, sägs att uttalandet ska begäras från de personer som ansvarar för upprättandet av de finansiella rapporterna och att detta kan vara olika personer beroende på företagets styrstruktur och relevanta lagar eller andra författningar, men att företagsledningen (snarare än styrelsen) ofta är den part som är ansvarig. Skriftliga uttalanden kan därför begäras från företagets verkställande direktör och [Revisorsinspektionens kurs.] ekonomidirektör, eller andra personer med motsvarande befogenheter i företag som inte använder sådana titlar.

Även om NN hade kunskap om bolagets förhållanden, hade hon inte ett sådant ansvar för de finansiella rapporterna som ISA 580 förutsätter. Detta innebär att hon inte ensam kunde underteckna uttalandet. Uttalandet borde även ha skrivits under av någon i företagsledningen med formellt ansvar för de finansiella rapporterna.

A-son har därmed saknat ett fullständigt revisionsbevis enligt ISA 580. Genom att inte inhämta ett sådant revisionsbevis har han åsidosatt god revisionssed.

4 Sammanfattande bedömning och val av disciplinär åtgärd

Revisorsinspektionen har funnit flera brister i A-sons revisionsarbete. I två revisionsuppdrag har han inte haft grund för att i revisionsberättelserna uttala sig på så sätt att han varken till- eller avstyrkte fastställande av bolagens resultat- och balansräkningar. I det tredje uppdraget har hans granskning av en väsentlig balanspost varit otillräcklig. Den otillräckliga granskningen har medfört att han inte har haft grund för att tillstyrka bolagets resultat- och balansräkningar. Han har i det uppdraget även åsidosatt god revisionssed genom att godta ett uttalande från företagsledningen som var undertecknat enbart av en person som inte ensam kunde lämna detta uttalande.

A-son har i ovan nämnda avseenden åsidosatt sina skyldigheter som revisor och ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Det som ligger honom till last är allvarligt, särskilt som han inte i något uppdrag har haft grund för sina slutsatser i revisionsberättelserna. Han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), ges en varning.

  • [1]

    Se prop. 1975:103 s. 433.

  • [2]

    Se Revisorsinspektionens beslut den 15 mars 2002 i ärende dnr 1999-315, den 10 december 2010 i ärende dnr 2010-95 och den 10 november 2017 i ärende dnr 2016-93.

  • [3]

    Se ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning p. 19 där det sägs att revisorn skriftligen ska informera styrelsen om betydelsefulla iakttagelser från revisionen om muntlig kommunikation, enligt revisorns professionella bedömning, inte är tillräcklig.

  • [4]

    Vid tidpunkten för revisionen fanns motsvarande bestämmelse i p. 32.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%