Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas vissa nationella regler som vid inkomstbeskattningen i dag gynnar svenska företag i förhållande till utländska företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i utlandet.
Enligt gällande regler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) kan bara svenska företag ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I propositionen föreslås att ett utländskt bolag som bedriver näringsverksamhet här vid ett fast driftställe skall jämställas med ett svenskt företag. Det utländska bolaget måste dock höra hemma i en stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och motsvara ett sådant svenskt företag som kan ta emot skattefri utdelning.
Lex Asea gör det möjligt att dela upp företag utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser. Ett moderbolag som delar ut andelarna i ett dotterbolag måste dock enligt gällande bestämmelser vara svenskt. I propositionen föreslås att bestämmelserna också skall gälla utländska moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller en stat med vilken Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en klausul om ömsesidigt informationsutbyte.
Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag, skall enligt gällande regler aktier som skiftas ut till medlemmarna inte behandlas som utdelning. I propositionen föreslås att utländska bolag som motsvarar ekonomiska föreningar eller svenska aktiebolag skall jämställas med svenska företag om de utländska bolagen hör hemma i en stat inom EES.
Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag, skall aktier som skiftas ut till medlemmarna behandlas som utdelning. Det föreslås att motsvarande skall gälla om en utländsk ekonomisk förening som är ett utländskt bolag och hör hemma inom EES, ombildas till ett aktiebolag. Utskiftning i annat fall då föreningen upplöses behandlas enligt gällande rätt som utdelning om den ekonomiska föreningen är svensk. I propositionen föreslås att motsvarande skall gälla om den ekonomiska föreningen är ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES.
Koncernbidrag kan i dag bara lämnas mellan svenska företag och vidarebefordras genom sådana företag. I propositionen föreslås att utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES jämställs med motsvarande svenska företag om både givare och mottagare är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige.
Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett annat svenskt aktiebolags eller en svensk ekonomisk förenings räkning. Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning verksamheten bedrivs. I propositionen föreslås att utlandsägda fasta driftställen jämställs med svenska företag om det utländska bolaget motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och hör hemma i en stat inom EES. Om bolaget är kommittentföretag krävs att kommissionärsverksamheten hänförs till det utländska bolagets fasta driftställe i Sverige.
Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får bara göras om verksamheten bedrivs i Sverige. I propositionen föreslås att avdrag får göras även om verksamheten bedrivs utomlands. Vidare slopas kravet på avsättning i räkenskaperna för att enskilda näringsidkare som är bokslutsföretag skall få göra avdrag för egenavgifter.
Bestämmelserna om uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar gäller bara om moderföretaget i koncernen är ett svenskt företag. I propositionen föreslås att bestämmelserna utvidgas till att gälla även när moderföretaget i koncernen är ett utländskt bolag som hör hemma inom EES. Det föreslås att bestämmelserna om att kapitalvinsten inte behöver tas upp som intäkt vid en efterföljande fusion på motsvarande sätt skall gälla vid en efterföljande fission.
Om uppskov med beskattningen vid ett internationellt andelsbyte erhållits med stöd av den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, skall bestämmelserna om beskattningen vid andelsbyten och koncerninterna andelsavyttringar i IL kunna bli tillämpliga på uppskovet vid ett efterföljande andelsbyte eller en fusion eller fission.
Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, gäller bara för personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Fysiska och juridiska personer som hör hemma i utlandet och har fast driftställe i Sverige föreslås också få tillämpa reglerna i AvrL. Det föreslås också att begränsat skattskyldiga med fast driftställe i Sverige skall kunna göra avdrag för utländska skatter vid inkomstsbeskattningen.
I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen (1997:483) som syftar till att förenkla för arbetsgivarna i de fall då en arbetstagare inte fullgjort sin skyldighet att lämna sådana uppgifter eller visa upp sådana handlingar att arbetsgivaren får veta hur stort skatteavdrag som skall göras från ersättning för arbete som betalas ut till arbetstagaren.
Den 1 augusti 2000 genomfördes ett flertal ändringar beträffande arbetsmarknadspolitiska författningar. I propositionen finns förslag om följdändringar i skattelagstiftningen.
Vidare föreslås ett antal redaktionella ändringar av rättelsekaraktär. Slutligen föreslås att ett antal obsoleta författningar skall upphävas.