Propositionens huvudsakliga innehåll
I denna proposition lämnas förslag till utformningen av ett medfinansieringsansvar för arbetsgivare omfattande 15 procent av sjukpenningkostnaderna för anställda som är helt sjukskrivna. Propositionen bygger på den avsiktsförklaring som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kom överens om den 18 december 2003. Syftet är att skapa ekonomiska drivkrafter och göra det mer lönsamt för arbetsgivare att vidta åtgärder för att minska de långa sjukskrivningarna. Drivkrafterna är utformade så att de stimulerar till förebyggande insatser, rehabilitering och andra åtgärder för att underlätta för den sjukskrivne att komma tillbaka i arbete på hel- eller deltid. Förslaget innebär att arbetsgivare skall betala en särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansiering) för arbetstagare hos denne som får hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta regleras i en ny lag om särskild sjukförsäkringsavgift.
Försäkringskassan skall besluta om avgiftsunderlaget, den särskilda sjukförsäkringsavgiftens storlek och när avgiften skall betalas. Arbetsgivaren betalar avgifterna till Skatteverket via skattekontot.
Arbetsgivarens medfinansieringsansvar skall inte gälla för en arbetstagare som av Försäkringskassan fått ett beslut om särskilt högriskskydd till följd av risk för en eller flera längre sjukperioder. Även donatorer, som avses i 13 § andra stycket i lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL), som har fått beslut om särskilt högriskskydd föreslås ingå i den grupp som undantas från medfinansiering.
Nuvarande högkostnadsskydd för arbetsgivares sjuklönekostnader avskaffas och i stället tillhandahåller staten en försäkring för arbetsgivare med ett mindre antal anställda.
Vissa begränsningar i arbetsgivarnas betalningsskyldighet för den särskilda sjukförsäkringsavgiften införs. Begränsningarna utgörs av ett fribelopp och ett högkostnadsskydd.
En sänkning av sjukförsäkringsavgiften liksom en förkortning av sjuklöneperioden till två veckor och återställd sjukpenningnivå föreslås också.
I propositionen lämnas även förslag till tidsgränser för när Försäkringskassan senast skall ha upprättat en rehabiliteringsplan och för när Försäkringskassan skall ha kallat till avstämningsmöte.
När det gäller sjukersättning som inte tidsbegränsats föreslås en obligatorisk, förnyad utredning av dessa fall.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.