Lag (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien

(senast ändrad genom SFS 2011:1312)

1 §Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet och för att förhindra skatteflykt som Sverige och Italien undertecknade den 6 mars 1980 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del av detta, gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2 §Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 §Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 26 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

4 §har upphävts genom lag (2011:1312).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1983:182

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2011:1312

Denna lag träder i kraft vid utgången av 2011.

Bilaga 1 Avtal mellan Sverige och Italien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet och för att förhindra skatteflykt

Konungariket Sveriges regering och Italienska Republikens regering, som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet och för att förhindra skatteflykt, har kommit överens om följande:

Artikel 1 Personer som omfattas av avtalet

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda staterna.

Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet

1.Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och förmögenhet, som uttages av envar av de avtalsslutande staterna, dess politiska eller administrativa underavdelningar och lokala myndigheter, oberoende av sättet på vilket skatterna uttages.

2.Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom, skatter på sammanlagda beloppet av löner som betalas ut av företag samt skatter på värdestegring.

3.De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är:

  1. Beträffande Italien:
    1. skatten på fysiska personers inkomst (imposta sul reddito della persone fisiche);
    2. skatten på juridiska personers inkomst (imposta sul reddito delle persone giurudiche);
    3. den lokala inkomstskatten (imposta locale sui redditi); även i de fall då dessa skatter uppbärs genom avdrag vid källan;

    (skatt av sådant slag benämnes i det följande ”italiensk skatt”).

  2. Beträffande Sverige:
    1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten där i inbegripna;
    2. ersättningsskatten; [1]
    3. utskiftningsskatten; [2]
    4. bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar [3] ;
    5. den kommunala inkomstskatten;
    6. den statliga förmögenhetsskatten;

    (skatt av sådant slag benämnes i det följande ”svensk skatt”).

4.Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter undertecknandet av avtalet uttages vid sidan av eller i stället för de ovannämnda skatterna [4] . De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som skett i respektive skattelagstiftning

5.Detta avtal tillämpas inte på skatter – även om de uppbärs genom avdrag vid källan – som utgår på lotterivinster, på premier, som icke är knutna till värdepapper, och på vinster som fördelas slumpvis eller som förvärvas genom spel, tävling, tips eller vadhållning.

Artikel 3 Allmänna definitioner

1.Där icke sammanhanget föranleder annat, har i detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

  1. Uttrycken ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Sverige eller Italien, allteftersom sammanhanget kräver.
  2. Uttrycket ”Italien” åsyftar den italienska republiken och inbegriper de utanför Italiens territorialvatten belägna områden, i synnerhet havsbottnen och dennas underlag i de områden av havet som gränsar till den apenninska halvön och de italienska öarna och som är belägna utanför territorialvattnet, allt i den utsträckning som anges i italiensk lagstiftning beträffande utforskandet och utnyttjandet av naturtillgångarna i dessa områden.
  3. Uttrycket ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och inbegriper de utanför Sveriges territorialvatten belägna områden inom vilka Sverige enligt svensk lag och i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskandet och utnyttjandet av naturtillgångarna på havsbottnen eller i dennas underlag.
  4. Uttrycket ”person” inbegriper fysisk person, bolag och varje annan sammanslutning av personer.
  5. Uttrycket ”bolag” åsyftar varje slag av juridisk person, eller varje subjekt, som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person.
  6. Uttrycken ”företag i en avtalsslutande stat” [5] och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar ett företag som bedrives av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive ett företag som bedrives av en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten.
  7. Uttrycket ”internationell trafik” åsyftar varje resa utförd av fartyg eller luftfartyg som användes av ett företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat, utom då resan med företaget eller luftfartyget sker uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten.
  8. Uttrycket ”medborgare” åsyftar:
    1. varje fysisk person som är medborgare i en avtalsslutande stat samt
    2. varje juridisk person, handelsbolag eller sammanslutning som bildats enligt gällande lag i en avtalsslutande stat.
  9. Uttrycket ”behörig myndighet” åsyftar,
    1. I Italien: Finansministeriet.
    2. I Sverige: Budgetministern eller dennes befullmäktigade ombud.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvitt icke sammanhanget föranleder annat, varje däri förekommande uttryck, vars innebörd icke angivits särskilt, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter, som omfattas av avtalet.

Artikel 4 Skatterättsligt hemvist

1.Vid tillämpningen av detta avtal förstås med uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” varje person, som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller varje annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper icke en person som är skattskyldig i denna avtalsslutande stat endast för inkomst från källa i denna stat eller förmögenhet belägen i denna stat.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna [6] , fastställes hans hemvist enligt följande regler:

  1. Han anses ha hemvist i den avtalsslutande stat, där han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda avtalsslutande staterna, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat, med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena).
  2. Om det icke kan avgöras, i vilken avtalsslutande stat han har centrum för levnadsintressena, eller om han icke i någondera avtalsslutande staten har ett hem, som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat, där han stadigvarande vistas.
  3. Om han stadigvarande vistas i båda avtalsslutande staterna eller om han icke vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat, där han är medborgare.
  4. Om han är medborgare i båda avtalsslutande staterna eller om han icke är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 person som ej är fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den avtalsslutande stat där den har sin verkliga ledning. Denna bestämmelse tillämpas på handelsbolag samt på bolag, vilka anses som handelsbolag och som bildats och organiserats enligt lagstiftningen i en avtalsslutande stat.

Artikel 5 Fast driftställe

1.Vid tillämpningen av detta avtal förstås med uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande affärsanordning, där företagets verksamhet helt eller delvis utövas

2.Såsom fast driftställe anses särskilt:

  1. plats för företagsledning,
  2. filial,
  3. kontor,
  4. fabrik,
  5. verkstad,
  6. gruva, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgång,
  7. plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete, som varar mer än tolv månader.

3.Uttrycket fast driftställe anses icke innefatta:

  1. användningen av anordningar, avsedda uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,
  2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,
  3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg,
  4. innehavet av stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företagets räkning,
  5. innehavet av stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för att för företagets räkning ombesörja reklam, meddela upplysningar, bedriva vetenskaplig forskning eller utöva liknande verksamhet, som är av förberedande eller biträdande art.

4.Person som är verksam i en avtalsslutande stat för företag i den andra avtalsslutande staten – annan än en sådan oberoende representant som avses i punkt 5 – behandlas såsom fast driftställe i den förstnämnda staten, om han innehar och i denna förstnämnda stat regelbundet använder en fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten icke begränsas till inköp av varor för företagets räkning.

5.Företag i en avtalsslutande stat anses icke ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget uppehåller affärsförbindelser i denna andra stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att denna person därvid utövar sin vanliga affärsverksamhet.

6.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som uppehåller affärsverksamhet i denna andra stat (antingen genom fast driftställe eller på annat sätt), medför icke i och för sig att någotdera bolaget betraktas såsom fast driftställe för det andra bolaget.

Artikel 6 Fastighet

1.Inkomst av fastighet – häri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk – får beskattas i den avtalsslutande stat, där fastigheten är belägen.

2.Uttrycket ”fastighet” har den betydelse som uttrycket har enligt gällande lagar i den avtalsslutande stat, där fastigheten i fråga är belägen. Under detta uttryck inbegripes alltid egendom som utgör tillbehör till fastighet, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, ävensom rättigheter på vilka föreskrifterna i allmän lag angående fastigheter är tillämpliga. Vidare anses alltid som ”fastighet” nyttjanderätt till fastighet [7] samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång. Fartyg, båtar och luftfartyg anses icke som fastighet.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller genom annan användning av fastighet.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fastighet som tillhör företag och på inkomst av fastighet som användes vid utövande av fritt yrke.

Artikel 7 Rörelse

1.Inkomst av rörelse, som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat, beskattas endast i denna stat, såvida icke företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra avtalsslutande staten men endast så stor del därav, som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänföres – om icke bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat – i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst av rörelse, som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.Vid bestämmandet av inkomst, som är hänförlig till det fasta driftstället, medges avdrag för kostnader som uppkommit för det fasta driftställets räkning, härunder inbegripna kostnader för företagets ledning och allmänna förvaltning, antingen kostnaderna uppkommit i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4.I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat bestämmas i en avtalsslutande stat på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i punkt 2 icke hindra att i denna stat den skattepliktiga inkomsten bestämmes genom ett sådant förfarande. Förfarandet skall dock vara sådant att resultatet står i överensstämmelse med de i denna artikel angivna principerna.

5.Inkomst anses icke hänförlig till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköpes genom det fasta driftställets försorg för företagets räkning.

6.Vid tillämpningen av föregående punkter bestämmes inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år såvida icke särskilda förhållanden föranleder annat.

7.Ingår i rörelseinkomsten inkomstslag, som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, beröres bestämmelserna i dessa artiklar icke av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8 Sjöfart och luftfart

1.Inkomst som förvärvas genom utövande av sjöfart eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

2.Om den verkliga ledningen för sjöfartsföretag utövas ombord på ett fartyg, anses ledningen utövad i den avtalsslutande stat där fartyget har sin hemmahamn eller, om någon sådan hamn icke finnes, i den avtalsslutande stat där fartygets redare har hemvist.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS)

4.Bestämmelserna i punkt 1 och 3 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller i en internationell driftsorganisation.

Artikel 9 Företag med intressegemenskap

I fall då

  1. ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller
  2. samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttages följande. Om mellan företagen i fråga om handel eller andra ekonomiska förbindelser avtalas eller föreskrives villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får alla inkomster, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga icke tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

Artikel 10 Utdelning

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattasi denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, i enlighet med lagstiftningen i denna stat men om utdelningen uppbäres av den som har rätt till densamma, får skatten icke överstiga

  1. 10 procent av utdelningens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för handelsbolag och enkelt bolag) som direkt behärskar minst 51 procent av det utbetalande bolagets kapital;
  2. 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet för genomförandet av denna begränsning.

Denna punkt berör icke bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis eller andra liknande bevis med rätt till andel i vinst, andelar i gruva, stiftarandelar eller andra rättigheter, fordringar ej inbegripna, med rätt till deltagande i vinst ävensom inkomst av andra andelar i bolag, vilken enligt skattelagstiftningen i den stat, där det utdelande bolaget har hemvist, är underkastad samma skatteregler som inkomst av aktier.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas icke, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och driver rörelse från fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, där det utbetalande bolaget har hemvist, eller utövar fritt yrke i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning samt den andel på grund av vilken utdelningen i fråga utbetalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall får utdelningen beskattas i denna andra stat enligt dess egen interna lagstiftning.

5.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat icke påföra någon skatt på utdelning som bolaget utbetalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån det innehav på grund av vilket utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller någon skatt på bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11 Ränta

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om räntan uppbäres av den som har rätt till densamma, får skatten icke överstiga 15 procent av räntans belopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet för genomförandet av denna begränsning.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 är ränta, som härrör från en avtalsslutande stat, undantagen från beskattning i denna stat

  1. om utbetalaren är denna stat eller en av dess lokala myndigheter eller
  2. om räntan betalas till den andra avtalsslutande staten eller till en av dess lokala myndigheter eller till institution eller organ (finansieringsinstitut häri inbegripna) som uteslutande tillhör denna avtalsslutande stat eller en av dess lokala myndigheter eller c. om räntan betalas till andra institutioner eller organ (finansieringsinstitut häri inbegripna) på grund av finansiering som dessa beviljats inom ramen för överenskommelser mellan de avtalsslutande staternas regeringar.

4.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av värdepapper som utfärdats av staten, av obligationer eller debentures, antingen desamma utfärdats mot säkerhet i egendom eller ej och vare sig de representerar en rätt till andel i vinst eller ej samt av varje slags fordran ävensom all annan inkomst vilken enligt skattelagstiftningen i den stat, från vilken räntan härrör, jämställes med inkomst av försträckning.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas icke, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och driver rörelse från fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, varifrån räntan härrör, eller utövar fritt yrke i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning samt den fordran för vilken räntan i fråga betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall får räntan beskattas i denna andra stat enligt dess egen interna lagstiftning.

6.Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är staten själv, en politisk eller administrativ underavdelning, lokal myndighet eller en person med hemvist i denna stat. Om den person som utbetalar räntan – antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller ej – i en avtalsslutande stat innehar fast driftställe för vilket upptagits det lån som räntan avser och räntan bestrides av det fasta driftstället, anses dock räntan härröra från den avtalsslutande stat, där det fasta driftstället är beläget.

7.Beträffande sådana fall, då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalade räntebeloppet med hänsyn till den skuld, för vilken räntan erlägges, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser icke förelegat, gäller bestämmelserna i förevarande artikel endast för sistnämnda belopp. I sådant fall får överskjutande belopp beskattas enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12 Royalty

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om royaltyn uppbäres av den som har rätt till densamma, får skatten icke överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet för genomförandet av denna begränsning.

3.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slag av belopp, som betalas såsom ersättning för nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk, biograffilmer och inspelningar för radio- eller televisionsutsändningar däri inbegripna, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig fabrikationsmetod samt för nyttjandet av eller rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas icke, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och driver rörelse från fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, varifrån royaltyn härrör, eller utövar fritt yrke i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning samt den rättighet eller egendom för vilken royaltyn i fråga betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall får royaltyn beskattas i denna andra stat enligt dess egen interna lagstiftning.

5.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är staten själv, en politisk eller administrativ underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat.

Om den person som utbetalar royaltyn – antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller ej – i en avtalsslutande stat innehar fast driftställe, för vars räkning det avtal slutits, som ligger till grund för utbetalningen av royaltyn, och denna bestrides av det fasta driftstället såsom sådant, skall royaltyn dock anses härröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget.

6.Beträffande sådana fall, då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalade royaltybeloppet med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller de upplysningar, för vilka royaltyn erlägges, överstiger det belopp, som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser icke förelegat, gäller bestämmelserna i denna artikel endast för sistnämnda belopp. I sådant fall får överskjutande belopp beskattas enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13 Realisationsvinst

1.Vinst genom överlåtelse av sådan fastighet som avses i artikel 6 punkt 2 [8] får beskattas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen.

2.Vinst genom överlåtelse av lös egendom hänförlig till tillgångar nedlagda i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Motsvarande gäller vinst genom överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller i samband med överlåtelse av hela företaget) eller sådan stadigvarande anordning.

3.Vinst genom överlåtelse av sådan lös egendom som avses i artikel 23 punkt 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där ifrågavarande tillgångar får beskattas enligt nämnda artikel. Dessa bestämmelser tillämpas även beträffande vinst som förvärvas av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

4.Vinst genom överlåtelse av annan än i punkterna 1, 2 och 3 angiven egendom beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

5.Bestämmelserna i punkt 4 berör icke en avtalsslutande stats rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som härrör från överlåtelse av andelar i bolag vars tillgångar huvudsakligen utgöres av fastighet belägen i denna avtalsslutande stat, om överlåtaren är fysisk person med hemvist i den andra avtalsslutande staten som:

  1. är medborgare i den förstnämnda avtalsslutande staten;
  2. har haft hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen; och
  3. vid överlåtelsetillfället utövade, ensam eller tillsammans med medlem av sin familj, ett dominerande inflytande på bolaget.

Artikel 14 Fritt yrke

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom utövande av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat, såvida han icke i den andra avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för utövandet av verksamheten. Om han har en sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i den andra staten men endast så stor del därav, som är hänförlig till denna anordning.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som utövas av läkare, advokater, ingenjörer, arkitekter, tandläkare och revisorer.

Artikel 15 Enskild tjänst

1.Där icke bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19, 20 och 21 föranleder annat beskattas löner, arvoden och andra liknande ersättningar, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär genom anställning, endast i denna stat, såvida icke arbetet utföres i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utföres i denna andra stat, får ersättning som uppbäres för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utföres i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, under förutsättning att

  1. inkomsttagaren vistas i denna andra stat under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt icke överstiger 183 dagar under beskattningsåret i fråga;
  2. ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare, som ej har hemvist i denna andra stat; och
  3. ersättningen ej såsom omkostnad belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning, som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utföres ombord på fartyg eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

Artikel 16 Styrelsearvoden

Styrelsearvoden och liknande ersättningar, som uppbäres av person med hemvist i en avtalsslutande stat i egenskap av styrelseledamot i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17 Artister och idrottsmän

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom den verksamhet de personligen utövar i denna egenskap, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten utövas.

2.I fall då inkomst som artist eller idrottsman i denna egenskap förvärvar genom personligt arbete tillfaller annan än artisten eller idrottsmannen själv, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet.

Artikel 18 Pensioner och livräntor

1.Där icke bestämmelserna i artikel 19 punkt 2 föranleder annat, beskattas pensioner och andra liknande ersättningar som betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1, får pensioner och liknande ersättningar, som utbetalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat samt belopp som utbetalas på grund av pensionsförsäkring meddelad i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Dessa bestämmelser tillämpas endast beträffande medborgare i den avtalsslutande stat varifrån ersättningarna betalas.

Artikel 19 Allmän tjänst

1.a) Ersättning (med undantag av pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska eller administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utföres i denna stats, dess underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utföres i denna andra stat och mottagaren är en person med hemvist i denna stat som

    1. är medborgare i denna stat eller

    2. icke erhöll hemvist där endast för att utföra arbetet.

2.a) Pension, som betalas av – eller från fonder inrättade av – en avtalsslutande stat, dess politiska eller administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om mottagaren av pensionen är medborgare och har hemvist i denna stat.

3.Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på ersättning och pension, som utbetalas på grund av arbete utfört i samband med rörelse som bedrives av en avtalsslutande stat, dess politiska eller administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel 20 Professorer och lärare

Ersättning, som professorer och andra lärare med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär vid tillfällig vistelse i den andra avtalsslutande staten för att där under en tidrymd understigande ett år bedriva undervisning eller vetenskaplig forskning vid universitet eller annan undervisningsanstalt eller institution för vetenskaplig forskning utan kommersiellt syfte, beskattas endast i den förstnämnda staten.

Artikel 21 Studerande

1.Studerande eller praktikant, som har eller tidigare haft hemvist i en avtalsslutande stat och som vistas i den andra avtalsslutande staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas ej i denna andra stat för belopp, som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, om beloppen betalas till honom från källa utanför denna stat.

2.Studerande vid universitet eller annan undervisningsanstalt eller praktikant i en avtalsslutande stat, som under tillfällig vistelse i den andra avtalsslutande staten innehar anställning i denna andra stat under en tidrymd av högst 100 dagar under ett och samma beskattningsår för att erhålla praktisk erfarenhet i anslutning till studierna eller utbildningen, beskattas i sistnämnda stat endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger 1 500 svenska kronor per kalendermånad eller motvärdet i italiensk valuta. Från beskattning enligt denna punkt undantages dock sammanlagt högst 4 500 svenska kronor eller motvärdet i italiensk valuta. Belopp som enligt denna punkt är undantagna från beskattning innefattar personliga avdrag för ifrågavarande beskattningsår.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2. De behöriga myndigheterna kan även träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes skäligt med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i en avtalsslutande stat eller annan liknande omständighet.

Artikel 22 Annan inkomst

1.Inkomst, beträffande vilken det inte meddelats någon bestämmelse i föregående artiklar i avtalet och som uppbäres av person med hemvist i en avtalsslutande stat, beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas icke, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och driver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar fritt yrke i denna stat från där belägen stadigvarande anordning samt den rättighet eller egendom för vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall äger denna andra avtalsslutande stat beskatta inkomsten enligt sin egen interna lagstiftning.

Artikel 23 Förmögenhet

1.Förmögenhet bestående av sådan fastighet som avses i artikel 6 punkt 2 får beskattas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen.

2.Förmögenhet bestående av lös egendom, som är hänförlig till tillgångar nedlagda i ett företags fasta driftställe, eller av lös egendom, som ingår i en stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, får beskattas i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen är belägen.

3.Fartyg och luftfartyg, som används i internationell trafik, samt lös egendom, som är hänförlig till användningen av sådana fartyg och luftfartyg, beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

4.Alla andra slag av förmögenhet, som innehas av person med hemvist i en avtalsslutande stat, beskattas endast i denna stat.

Artikel 24 Undvikande av dubbelbeskattning

1.Dubbelbeskattning undvikes enligt följande punkter i denna artikel.

2.Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Italien, skall Sverige, såvida icke fall föreligger som avses i punkt 3,

  1. från vederbörande persons svenska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i Italien;
  2. från vederbörande persons svenska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som erlagts i Italien.

Avräkningsbeloppet skall emellertid icke i något fall överstiga den del av den svenska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst respektive den förmögenhet som får beskattas i Italien.

3.Utdelning från bolag med hemvist i Italien till bolag med hemvist i Sverige skall vara undantagen från svensk skatt i den mån detta skulle ha varit fallet enligt svensk lagstiftning, om båda bolagen hade haft hemvist i Sverige. Sådan skattebefrielse medges dock endast, om den vinst av vilken utdelningen utbetalas i Italien underkastas sådan inkomstskatt som utgår vid tiden för undertecknandet av detta avtal, annan därmed likartad inkomstskatt eller inkomstskatt som utgår i stället för sådan inkomstskatt, eller om den huvudsakliga delen av det utbetalande bolagets inkomst direkt eller indirekt härrör från annan verksamhet än förvaltning av värdepapper och annan därmed likartad egendom samt verksamheten bedrives i Italien av det utdelande bolaget eller av bolag i vilket det äger minst 25 procent av kapitalet.

4.Om person med hemvist i Italien uppbär inkomst som får beskattas i Sverige, får Italien vid beräkningen av de inkomstskatter som angivits i artikel 2 i detta avtal i beskattningsunderlaget medräkna denna inkomst, såvida icke bestämmelserna i detta avtal föreskriver annat.

I sådant fall skall Italien från den sålunda beräknade skatten avräkna den inkomstskatt som erlagts i Sverige men avräkningsbeloppet skall icke överstiga den kvotdel av den italienska inkomstskatten som inkomsten i fråga utgör av den totala inkomsten.

Avräkning skall emellertid icke ske i det fall då inkomst på begäran av inkomsttagaren är underkastad beskattning med inkomstskatt i Italien enligt italiensk lagstiftning.

5.Om person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i den andra avtalsslutande staten, får den förstnämnda staten inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten, som belöper på den inkomst som uppburits från den andra avtalsslutande staten eller den förmögenhet som innehas i denna avtalsslutande stat.

6.Om person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär sådan vinst som avses i artikel 13 punkt 5 eller uppbär sådan ersättning som avses i artikel 18 punkt 2, vilken får beskattas i den andra avtalsslutande staten, skall denna andra stat från denna persons inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt på vinsten eller ersättningen, som erlagts i den förstnämnda avtalsslutande staten. Avräkningsbeloppet skall emellertid icke i något fall överstiga den del av skatten i den andra avtalsslutande staten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den vinst eller ersättning som får beskattas i denna andra stat.

7.I fall då på grund av lagstiftningen i en avtalsslutande stat skatt som omfattas av detta avtal under en begränsad tidrymd helt eller delvis icke uttagits, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel anses som om skatten i fråga erlagts i sin helhet.

Artikel 25 Förbud mot diskriminering

1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall, oavsett om de har hemvist i en avtalsslutande stat eller ej, icke i den andra avtalsslutande staten bli föremål för någon beskattning eller därmed sammanhängande skattekrav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande skattekrav som medborgarna i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastade. [9]

Särskilt skall beaktas, att medborgare i en avtalsslutande stat, som är skattskyldiga i den andra avtalsslutande staten, där skall åtnjuta de skattebefrielser, grundavdrag, avdrag samt skatte- och avgiftsnedsättningar som medges på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj.

2.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat icke vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna stat, som bedriver samma verksamhet.

Denna bestämmelse anses icke medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådana personliga avdrag vid beskattningen, skattebefrielser eller skattenedsättningar på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges personer med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten.

3.Utom i de fall då artikel 9, artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, skall ränta, royalty och annan utbetalning från ett företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten vara avdragsgilla vid beräkningen av beskattningsbar vinst för sådant företag på samma villkor som motsvarande utbetalningar till person med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten.

På samma sätt skall skuld, som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, vara avdragsgill vid beräkningen av företagets beskattningsbara förmögenhet som om skulden uppkommit i förhållande till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4.Företag i en avtalsslutande stat, vilkas kapital helt eller delvis äges eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall icke i den förstnämnda avtalsslutande staten bli föremål för någon beskattning eller något därmed sammanhängande skattekrav, som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande skattekrav som andra liknande företag i denna förstnämnda stat är eller kan bli underkastade. [10]

5.I denna artikel avses med uttrycket ”beskattning” skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 26 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1.Om person med hemvist i en avtalsslutande stat gör gällande, att i en avtalsslutande stat eller i båda staterna vidtagits åtgärder, som för honom medför eller kommer att medföra en mot detta avtal stridande beskattning, äger han – utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa avtalsslutande staters interna rättsordning – göra framställning i saken hos den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat, där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 25 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Sådan framställning skall göras inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot avtalet.

2.Om denna behöriga myndighet finner framställningen grundad men ej själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika en mot detta avtal stridande beskattning. Överenskommelse som träffats skall genomföras utan hinder av tidsfrister i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller skingra tvivelsmål som uppkommer rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som ej omfattas av avtalet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra för att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom ramen för en kommission bestående av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

Artikel 27 Utbyte av upplysningar

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal och bestämmelserna i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning beträffande skatter, som avses i avtalet, i den utsträckning beskattningen enligt denna lagstiftning icke strider mot avtalet, samt upplysningar för att förhindra skatteflykt. Utbytet av upplysningar begränsas icke av artikel 1. Upplysningar som erhållits av en avtalsslutande stat skall behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits genom tillämpning av denna stats interna lagstiftning och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inräknat domstolar och administrativa myndigheter) som handlägger taxering eller uppbörd av de skatter som avses i detta avtal eller som handlägger åtal eller avgör besvär rörande sådana skatter. De ovannämnda personerna eller myndigheterna får använda upplysningarna endast för de angivna ändamålen. Personerna eller myndigheterna får ta hänsyn till sådana upplysningar vid offentliga domstolsförhandlingar eller i rättsliga avgöranden.

2.Bestämmelserna i punkt 1 skall icke anses medföra skyldighet för en avtalsslutande stat

  1. att vidtaga förvaltningsåtgärder, som strider mot lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten;
  2. att lämna upplysningar, som icke är tillgängliga enligt lagstiftning eller under sedvanlig tjänsteutövning i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten; eller c. att lämna upplysningar, som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt, eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn.

Artikel 28 Diplomatiska och konsulära befattningshavare

Detta avtal påverkar icke de privilegier i beskattningshänseende, som enligt folkrättens allmänna regler eller föreskrifter i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska eller konsulära befattningshavare

Artikel 29 Tillämpning av bestämmelserna om begränsning av källskatt

1.I fall då rätten att uttaga källskatt är begränsad genom bestämmelserna i detta avtal, återbetalas sådan skatt på begäran av den skattskyldige eller av den stat där han har hemvist.

Svensk kupongskatt uttages dock vid utbetalningstillfället enligt de begränsade skattesatser som anges i artikel 10 i detta avtal. Om på grund av speciella omständigheter svensk kupongskatt likväl har tagits ut enligt den skattesats som anges i svensk skattelagstiftning, återbetalas överskjutande skattebelopp på begäran av den skattskyldige. Förfarandet och villkoren för att åtnjuta de i artikel 10 i detta avtal angivna begränsade skattesatserna bestämmes av de svenska myndigheterna.

2.Ansökan om återbetalning inges inom de frister som anges i lagstiftningen i den avtalsslutande stat som har att verkställa återbetalningen och skall vara åtföljd av ett officiellt intyg utfärdat av den avtalsslutande stat i vilken den skattskyldige har hemvist. I intyget skall anges att de villkor är uppfyllda som krävs för att erhålla de skattebefrielser eller skattenedsättningar som anges i detta avtal.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa ömsesidig överenskommelse i enlighet med bestämmelserna i artikel 26 i detta avtal om sättet för genomförandet av bestämmelserna i denna artikel. De kan också genom ömsesidig överenskommelse komma överens om annat tillvägagångssätt för att genomföra de skattebegränsningar som anges i detta avtal.

Artikel 30 Ikraftträdande

1.Detta avtal skall ratificeras och ratifikationshandlingarna utväxlas i Stockholm snarast möjligt. [11]

2.Detta avtal träder i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna och dess bestämmelser tillämpas:

  1. I Sverige:
    1. Beträffande inkomst, vilken förvärvas den 1 januari kalenderåret närmast efter det då ratifikationshandlingarna utväxlades eller senare, och
    2. beträffande skatt på förmögenhet, vilken utgår på grund av taxering andra kalenderåret närmast efter det då ratifikationshandlingarna utväxlades eller senare.
  2. I Italien: Beträffande inkomst som förvärvas under beskattningsperiod som börjar den 1 januari kalenderåret närmast efter det då ratifikationshandlingarna utväxlades eller senare.

3.Det mellan Sverige och Italien den 20 december 1956 ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, vilket ändrats genom tilläggsavtal den 7 december 1965, upphävs. Dess bestämmelser upphör att gälla beträffande de skatter på vilka förevarande avtal tillämpas enligt punkt 2.

Artikel 31 Upphörande

Detta avtal förblir i kraft utan tidsbegränsning men envar av de avtalsslutande staterna äger att – senast den 30 juni under ett kalenderår som börjar efter utgången av en tidrymd av fem år efter den dag då avtalet ratificerades – på diplomatisk väg skriftligen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla:

  1. I Sverige:
    1. Beträffande inkomst, vilken förvärvas den 1 januari kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare, och
    2. beträffande skatt på förmögenhet, vilken utgår på grund av taxering andra kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare.
  2. I Italien: Beträffande inkomst som förvärvas under beskattningsperiod som börjar den 1 januari kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare.

Till bekräftelse härav har de båda staternas befullmäktigade ombud undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i Rom den 6 mars 1980 i två exemplar på svenska, italienska och franska språken, vilken sistnämnda text skall äga företräde vid tvist om tolkningen.

  • [1]

    Upphävd genom SFS 1990:1453; RSV:s anm.

  • [2]

    Upphävd genom SFS 1990:1452; RSV:s anm.

  • [3]

    Har ersatts av LSI; RSV:s anm.

  • [4]

    Se RÅ 1986 ref. 74 och prop. 1990/91:54 s. 288; RSV:s anm.

  • [5]

    Se RÅ 1991 not 228; RSV:s anm.

  • [6]

    Se RÅ 1991 not 228; RSV:s anm.

  • [7]

    Se RÅ 1989 ref. 37 II; RSV:s anm.

  • [8]

    Se RÅ 1989 ref. 37 II; RSV:s anm.

  • [9]

    Se RÅ 1986 not 785 och RÅ 1988 ref. 154; RSV:s anm.

  • [10]

    Se t.ex. RÅ 1987 ref. 158 och RÅ 1993 ref. 91; RSV:s anm.

  • [11]

    Ratifikationshandlingarna utväxlades den 5 juli 1983.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer