Innehåll

Lag (1986:595) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan

(senast ändrad genom SFS 2011:1324)

1 §Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande inkomstskatter som Sverige och Pakistan undertecknade den 22 december 1985 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del av detta, gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2 §Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 §Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

4 §har upphävts genom lag (2011:1324).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1986:595

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I anslutning därtill meddelar regeringen föreskrifter om tillämpningen av avtalet och protokollet.

2011:1324

Denna lag träder i kraft vid utgången av 2011.

Bilaga – Avtal mellan Konungariket Sverige och Islamiska Republiken Pakistan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande inkomstskatter

Konungariket Sveriges regering och Islamiska Republiken Pakistans regering, som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande inkomstskatter, har kommit överens om följande:

Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet

1.Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2.De för närvarande utgående skatter, på vilka detta avtal skall tillämpas, är:

  1. i Pakistan:
    1. inkomstskatten;
    2. extraskatten; och
    3. tilläggsavgiften
    4. (i det följande benämnda ”pakistansk skatt”);

  2. i Sverige:
    1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna;
    2. ersättningsskatten och utskiftningsskatten;
    3. bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar;
    4. den kommunala inkomstskatten och
    5. vinstdelningsskatten
    6. (i det följande benämnda ”svensk skatt”).

3.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet införs vid sidan av eller i stället för de ovan nämnda skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall varje år meddela varandra de väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

Artikel 3 Allmänna definitioner

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

  1. ”Pakistan” åsyftar Pakistan såsom detta land definieras i den Islamiska Republiken Pakistans konstitution och innefattar varje område beläget utanför Pakistans territorialvatten vilket – i överensstämmelse med pakistansk lag och folkrättens allmänna regler – är ett område inom vilket Pakistan äger utöva sina rättigheter med avseende på havsbottnen och dennas underlag samt dessas naturtillgångar;
  2. ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk bemärkelse, Sveriges territorium, territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige – i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler – äger utöva suveräna rättigheter eller jurisdiktion;
  3. ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;
  4. ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person;
  5. ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;
  6. ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten;
  7. ”medborgare” åsyftar:
    1. fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat;
    2. juridisk person och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat;
  8. ”behörig myndighet” åsyftar:
    1. i Pakistan, ”the Central Board of Revenue” eller dess befullmäktigade ombud;
    2. i Sverige, finansministern eller dennes befullmäktigade ombud.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4 Hemvist

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

  1. Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);
  2. om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;
  3. om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;
  4. om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 5 Fast driftställe

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

  1. plats för företagsledning;
  2. filial;
  3. kontor;
  4. fabrik:
  5. verkstad; och
  6. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar även plats för byggnads-, anläggnings-, monterings- eller installationsverksamhet eller därmed sammanhängande övervakande verksamhet men endast om verksamheten pågår under en tidrymd som överstiger sex månader.

4.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

  1. användningen av anordningar uteslutande för lagring eller utställning av företaget tillhöriga varor;
  2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring eller utställning;
  3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;
  4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtade av upplysningar för företaget;
  5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art.

5.Om en person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 7 tillämpas, är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i den förstnämnda avtalsslutande staten beträffande varje verksamhet som denna person bedriver för företaget om:

  1. han har och i denna stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten inte är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i denna punkt, eller
  2. han inte har sådan fullmakt men regelmässigt i den förstnämnda staten innehar varulager från vilket han för företagets räkning regelbundet levererar varor.

6.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses försäkringsföretag i en avtalsslutande stat – utom då fråga är om återförsäkring – ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, om bolaget uppbär premier på denna andra stats område eller försäkrar där belägna risker genom person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 7 tillämpas.

7.Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. När sådan representant bedriver sin verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande för företagets räkning, anses han emellertid inte såsom sådan oberoende representant som avses i denna punkt. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i intern lagstiftning med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

8.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6 Inkomst av fast egendom

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till

  1. det fasta driftstället;
  2. försäljning i denna andra stat av varor av samma eller liknande slag som de som säljs genom det fasta driftstället; eller
  3. annan affärsverksamhet i denna andra stat av samma eller liknande slag som den som bedrivs genom det fasta driftstället.

Bestämmelserna i b) och c) ovan tillämpas inte om företaget visar, att sådan försäljning eller verksamhet inte rimligtvis kunnat bedrivas av det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.

  1. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, häri inbegripet endast sådana utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning (oavsett om de uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes) för vilka avdrag medges enligt bestämmelserna i den interna lagstiftningen i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget.
  2. Avdrag medges emellertid inte för belopp som det fasta driftstället kan ha betalat till företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör ersättning för faktiska utgifter) i form av royalty, avgift eller annan liknande betalning för nyttjandet av patent eller annan rättighet, eller i form av ersättning för särskilda tjänster eller för företagsledning eller – utom i fråga om bankföretag – i form av ränta på kapital utlånat till det fasta driftstället. På samma sätt skall vid bestämmandet av fast driftställes inkomst inte beaktas belopp som del fasta driftstället debiterat företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör ersättning för faktiska utgifter) i form av royalty, avgift eller annan liknande betalning för nyttjandet av patent eller annan rättighet, eller i form av ersättning för särskilda tjänster eller företagsledning eller – utom i fråga om bankföretag – i form av ränta på kapital utlånat till företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor.

4.Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

5.I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

6.Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

7.Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8 Sjö- och luftfart

1.Inkomst, som förvärvas genom användning av luftfartyg i internationell trafik, beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

3.Inkomst, som härrör från källa i en avtalsslutande stat och förvärvas av företag i den andra avtalsslutande staten genom användning av skepp, får beskattas i den förstnämnda staten enligt den statens interna lagstiftning. Med inkomst som härrör från källa i en avtalsslutande stat avses belopp som betalas eller skall betalas till eller uppbärs eller anses uppbäras av företag i den andra avtalsslutande staten eller för dess räkning, för befordran av passagerare, kreatur, post eller varor som tagits ombord i hamn i den förstnämnda staten.

4.Bestämmelserna i föregående punkter i denna artikel tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9 Företag med intressegemenskap

1.I fall då

  1. ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller
  2. samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutade staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed i denna andra stat, samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i denna andra stat om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den förstnämnda staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra.

Artikel 10 Utdelning

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren är ett bolag som har rätt till utdelningen och som äger minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital, får skatten inte överstiga 15 procent av utdelningens bruttobelopp. Det ytterligare skattebelopp som utgår i en avtalsslutande stat på grund av att skatt inte erlagts i tid samt böter, avgifter eller andra belopp, som utgår i denna stat på grund av skattebrott, beaktas inte vid fastställandet av det högsta skattebelopp som får uttagas i denna stat.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 är utdelning från bolag med hemvist i Pakistan till bolag med hemvist i Sverige undantagen från beskattning i Sverige i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning, om båda bolagen hade varit svenska.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11 Ränta

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till räntan, får skatten inte överstiga 15 procent av räntans bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning. Det ytterligare skattebelopp som utgår i en avtalsslutande stat på grund av att skatt inte erlagts i tid samt böter, avgifter eller andra belopp, som utgår i denna stat på grund av skattebrott, beaktas inte vid fastställandet av det högsta skattebelopp som får uttagas i denna stat.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 skall sådan ränta som angivits i punkt 1 beskattas endast i den avtalsslutande stat där mottagaren har hemvist, om mottagaren har rätt till räntan och räntan betalas till

  1. beträffande Sverige: svenska regeringen eller Sveriges riksbank; och
  2. beträffande Pakistan: pakistanska regeringen eller Pakistans statsbank.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan komma överens om andra institutioner beträffande vilka denna punkt skall tillämpas.

4.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med

  1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller
  2. sådan affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 1 c).
  3. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp av betalningen enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12 Royalty

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte överstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning. Det ytterligare skattebelopp som utgår i en avtalsslutande stat på grund av att skatt inte erlagts i tid samt böter, avgifter eller andra belopp, som utgår i denna stat på grund av skattebrott, beaktas inte vid fastställandet av den högsta skatt som får uttagas i denna stat.

3.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som mottas såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film eller band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med

  1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller
  2. sådan affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 1 c).

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

5.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

6.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13 Ersättning för tekniska tjänster

1.Ersättning för tekniska tjänster, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till företag i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Ersättningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till ersättningen, får skatten inte överstiga 10 procent av ersättningens bruttobelopp. Det ytterligare skattebelopp som utgår i en avtalsslutande stat på grund av att skatt inte erlagts i tid samt böter, avgifter eller andra belopp som utgår i denna stat på grund av skattebrott beaktas inte vid fastställandet av den högsta skatt som får uttagas i denna stat.

3.Med uttrycket ”ersättning för tekniska tjänster” förstås i denna artikel ersättning av varje slag – engångsersättningar däri inbegripna – för tillhandahållandet av tjänster av företagsledande, teknisk eller rådgivande natur (företagets tillhandahållande av tjänster utförda av teknisk eller annan personal häri inbegripna). Uttrycket inbegriper dock inte ersättning för anläggnings-, installations- eller liknande verksamhet som bedrivs av mottagaren eller ersättning som är sådan inkomst som omfattas av artikel 15 i avtalet.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till ersättningen för tekniska tjänster har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken ersättningen härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den överenskommelse på grund av vilken ersättningen betalas äger verkligt samband med

  1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller
  2. sådan affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 1 c).
  3. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

5.Ersättning för tekniska tjänster anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar ersättningen, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala ersättningen uppkommit, och ersättningen belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock ersättningen härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

6.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till ersättningen för tekniska tjänster eller mellan dem båda och annan person ersättningsbeloppet överstiger det belopp som skulle ha betalats om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 14 Realisationsvinst

1.Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3.Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

Artikel 15 Självständig yrkesutövning

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat utom i följande fall då inkomsten också får beskattas i den andra avtalsslutande staten:

  1. Om han i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna andra avtalsslutande stat som är hänförlig till denna stadigvarande anordning; eller
  2. om han vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt uppgår till eller överstiger 183 dagar under en period av tolv månader; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna andra stat som är hänförlig till verksamheten som utövas där; eller
  3. om ersättningen för hans verksamhet i den andra avtalsslutande staten betalas av person med hemvist i denna avtalsslutande stat eller belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna avtalsslutande stat och under beskattningsåret överstiger ett belopp av 60.000 svenska kronor eller motvärdet i pakistansk valuta. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan genom ömsesidig överenskommelse företa ändringar i angivna beloppsgräns på grund av förändring i penningvärde, utländsk växelkurs eller annan sådan omständighet.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 16 Enskild tjänst

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 17, 19 och 20 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

  1. mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och
  2. ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten, och
  3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av anställning ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) beskattas inkomsten endast i Sverige.

Artikel 17 Styrelsearvode och ersättning till tjänstemän i högre företagsledande ställning

1.Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Lön och liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av tjänsteman i högre företagsledande ställning i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 18 Inkomst som förvärvas av artister och idrottsmän

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 15 och 16, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

3.I fall då den personliga verksamhet som utövas av sådan artist eller idrottsman som avses i punkt 1 tillhandahålls i en avtalsslutande stat av ett företag i den andra avtalsslutande staten, får – utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 15 – inkomst, som sådant företag förvärvar genom att tillhandahålla sådan verksamhet, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten utövas.

Artikel 19 Offentlig tjänst

1.

  1. Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.
  2. Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och
    1. är medborgare i denna stat, eller
    2. inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  1. Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om personen i fråga har hemvist och är medborgare i denna stat.

3.Bestämmelserna i artiklarna 16 och 17 tillämpas på ersättning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel 20 Studerande och affärspraktikanter

1.Studerande eller affärspraktikant, som har hemvist i en avtalsslutande stat vid påbörjandet av en vistelse i den andra avtalsslutande staten för att erhålla undervisning eller utbildning där, är befriad från skatt i denna andra stat för belopp som han erhåller från utlandet för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning.

2.Fysisk person, som har hemvist i en avtalsslutande stal vid påbörjandet av en vistelse i den andra avtalsslutande staten och som vistas i denna andra stat uteslutande såsom studerande vid universitet, högskola eller annan undervisningsanstalt i denna andra stat eller såsom affärspraktikant, är befriad från skatt i denna andra stat under en tidrymd som inte överstiger de första tre på varandra följande inkomståren efter ankomsten till denna stat för ersättning för anställning i denna andra stat, under förutsättning att

  1. ersättningen utgör inkomst som är nödvändig för hans uppehälle, undervisning eller utbildning, och
  2. ersättningen inte under inkomståret överstiger 12.000 svenska kronor eller motvärdet i pakistansk valuta. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan genom ömsesidig överenskommelse företa ändringar i angivna beloppsgräns på grund av förändring i penningvärde, utländsk växelkurs eller annan sådan omständighet.

Artikel 21 Annan inkomst

1.Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör,

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

3.Inkomst vilken inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som härrör från den andra avtalsslutande staten, får, utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2, beskattas i denna andra stat.

Artikel 22 Dödsbo

1.Då enligt bestämmelserna i detta avtal person med hemvist i Pakistan är befriad från eller berättigad till nedsättning av svensk skatt, skall oskiftat dödsbo erhålla motsvarande befrielse eller nedsättning i den mån en eller flera av dödsbodelägarna har hemvist i Pakistan.

2.Svensk skatt som påförs ett oskiftat dödsbo, skall, i den mån inkomsten tillkommer dödsbodelägare med hemvist i Pakistan, avräknas enligt artikel 23.

Artikel 23 Undanröjande av dubbelbeskattning

1.Beträffande Pakistan skall dubbelbeskattning undvikas enligt följande: I enlighet med bestämmelserna i pakistansk lagstiftning om avräkning från pakistansk skatt, skall svensk skatt, som enligt svensk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal betalas av person med hemvist i Pakistan, antingen direkt eller genom skatteavdrag, på inkomst som härrör från källa i Sverige och som har beskattats i såväl Pakistan som Sverige, avräknas från pakistansk skatt på inkomsten men endast med ett belopp som inte överstiger den andel av den pakistanska skatten som inkomsten utgör av hela den inkomst på vilken pakistansk skatt skall utgå.

2.Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas enligt följande:

  1. I fall då person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt pakistansk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Pakistan, skall Sverige – om inte annat föranleds av begränsningarna i svensk lagstiftning (även i den lydelse den framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Pakistan för inkomsten. Avräkning från svensk skatt skall emellertid inte ske för den ytterligare skatt som påförs i Pakistan på grund av att skatt inte erlagts i tid eller för böter, avgifter eller andra belopp, som påförs i Pakistan i anledning av skattebrott.
  2. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 7 och artikel 15 punkt 1 a) får beskattas i Pakistan, skall Sverige, utan hinder av bestämmelserna i punkt a) ovan, undanta denna inkomst från skatt, under förutsättning att den huvudsakliga delen av det fasta driftställets eller den stadigvarande anordningens inkomst härrör från annan affärsverksamhet än förvaltning av värdepapper och annan liknande egendom och att verksamheten bedrivs i Pakistan från det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen.
  3. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 8 punkt 1, artikel 14 punkt 3 eller artikel 19 punkterna 1 och 2 beskattas endast i Pakistan eller som skall undantas från svensk skatt enligt punkt b) ovan, skall Sverige undanta inkomsten från skatt men får vid beräkningen av skatten på denna persons återstående inkomst tillämpa den skattesats som skulle ha varit tillämplig om den undantagna inkomsten inte hade undantagits från skatt.
  4. Vid tillämpningen av punkt a) ovan skall uttrycket ”skatt som erlagts i Pakistan”,
    1. beträffande inkomst hänförlig till handel, affärsverksamhet eller tillverkning som bedrivs eller självständig yrkesverksamhet som utövas i Pakistan, eller
    2. beträffande utdelning, ränta, royalty eller ersättning för tekniska tjänster som erhålls från företag i Pakistan, anses innefatta belopp som skulle ha erlagts om inte befrielse från eller nedsättning av pakistansk skatt hade medgivits enligt den pakistanska inkomstskatteförordningen från år 1979.

Bestämmelserna i denna punkt gäller de första tio åren under vilka detta avtal tillämpas. De behöriga myndigheterna skall överlägga med varandra för att bestämma om denna tidrymd skall utsträckas.

Artikel 24 Förbud mot diskriminering

1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2.Statslös person med hemvist i en avtalsslutande stat skall inte i någondera avtalsslutande staten bli förmål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i staten i fråga under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.

3.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag under samma förhållanden och på samma villkor.

4.Ränta, royalty, ersättning för tekniska tjänster och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten är avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara vinsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. Föregående bestämmelser av denna punkt tillämpas emellertid inte

  1. i fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7, artikel 12 punkt 6 eller artikel 13 punkt 6 tillämpas, eller
  2. i fall då betalningarna görs utan avdrag och inbetalning av skatt som utgår enligt intern lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

5.Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

6.Bestämmelserna i föregående punkter i denna artikel anses inte

  1. medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person som inte har hemvist i denna stat sådant personligt avdrag vid beskattningen eller sådan skattebefrielse, som enligt lag endast medges person med hemvist i den egna staten, eller
  2. påverka bestämmelser i pakistansk lagstiftning om beskattningen av person, annan än ett bolag, som inte har hemvist i Pakistan, eller
  3. påverka bestämmelser i pakistansk lagstiftning om skattelindring för bolag som uppfyller särskilda krav i fråga om deklaration och betalning av utdelning.

Artikel 25 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1.Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. De behöriga myndigheterna skall genom överläggningar utveckla lämpliga bilaterala förfaringssätt, villkor, metoder och tekniska lösningar för att genomföra det förfarande vid ömsesidig överenskommelse som föreskrivs i denna artikel.

Artikel 26 Utbyte av upplysningar

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Sådant utbyte skall i synnerhet ske för att förhindra bedrägeri och skatteundandragande beträffande sådana skatter. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat. Om upplysningarna ursprungligen ansetts såsom hemliga i den sändande staten, får de emellertid yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål men de får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. De behöriga myndigheterna skall genom överläggningar utveckla lämpliga villkor, metoder och tekniska lösningar beträffande de fall där sådant informationsutbyte skall ske, däri inbegripet, när så är lämpligt, utbyte av upplysningar i fråga om skatteundandragande.

2.Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

  1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;
  2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;
  3. lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

Artikel 27 Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän.

Artikel 28 Territoriell utvidgning

1.Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erforderliga ändringar utvidgas till att omfatta varje del av de avtalsslutande staternas territorium som uttryckligen undantagits från avtalets tillämpningsområde, eller varje stat eller varje territorium för vars internationella förbindelser Sverige eller Pakistan är ansvarigt, såvida där påförs skatter av i huvudsak likartat slag som de på vilka avtalet tillämpas. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor, häri inbegripet villkor om upphörande, som kan anges och överenskommas mellan de avtalsslutande staterna genom noteväxling på diplomatisk väg eller på annat sätt i enlighet med deras konstitutionella förfaranden.

2.Om inte annat överenskommits mellan de avtalsslutande staterna, medför uppsägning av avtalet från en avtalsslutande stats sida enligt artikel 30 även att tillämpningen av avtalet upphör på sätt anges i nämnda artikel beträffande varje del av de avtalsslutande staternas territorium eller beträffande varje stat eller territorium vartill det utvidgats enligt denna artikel.

Artikel 29 Ikraftträdande

1.Avtalet träder i kraft den senare av de dagar då respektive regeringar skriftligen meddelat varandra att erforderliga konstitutionella åtgärder vidtagits i respektive stat, och dess bestämmelser tillämpas:

  1. beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs till person med hemvist utomlands den 1 januari kalenderåret närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare, och
  2. beträffande andra skatter på inkomst som förvärvas den 1 januari kalenderåret närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare.

2.Det mellan Pakistans regering och Kungl. svenska regeringen den 25 augusti 1958 undertecknade avtalet för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter upphör att gälla och skall inte längre tillämpas beträffande de inkomstskatter på vilka förevarande avtal tillämpas enligt bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 30 Upphörande

Detta avtal förblir i kraft utan tidsbegränsning men envar av de avtalsslutande staterna kan – senast den 30 juni under ett kalenderår som börjar efter utgången av en tidrymd av fem år från den dag då avtalet trädde i kraft – på diplomatisk väg skriftligen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten.

I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla:

  1. beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs till person med hemvist utomlands den 1 januari kalenderåret närmast efter det då uppsägning skedde eller senare, och
  2. beträffande andra skatter på inkomst som förvärvas den 1 januari kalenderåret närmast efter det då uppsägning skedde eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Islamabad den 22 december 1985 i två exemplar på engelska språket.

Protokoll till avtalet mellan Konungariket Sverige och Islamiska Republiken Pakistan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande inkomstskatter

Vid undertecknandet av avtalet denna dag mellan Konungariket Sveriges regering och Islamiska Republiken Pakistans regering för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande inkomstskatter, har undertecknade kommit överens om följande ytterligare bestämmelser som skall utgöra en integrerande del av avtalet.

Till artikel 5 punkt 4 e)

En stadigvarande plats för affärsverksamhet anses inte utgöra fast driftställe om den bidrar till företagets produktivitet men den verksamhet som bedrivs där har så ringa samband med den faktiska uppkomsten av vinst att det är svårt att hänföra någon vinst till den stadigvarande platsen för affärsverksamhet, till exempel reklam, annonsering eller vetenskaplig forskning etc. Den stadigvarande platsen för affärsverksamhet skall dock alltid utgöra fast driftställe om den verksamhet som bedrivs där utgör en väsentlig och betydande del av företagets verksamhet i dess helhet.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Islamabad den 22 december 1985 i två exemplar på engelska språket.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer