Lag (1989:894) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Zimbabwe

(senast ändrad genom SFS 2011:1337)

1 §Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst som Sverige och Zimbabwe undertecknade den 10 mars 1989 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2 §Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 §Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 25 punkt 1 i avtalet.

4 §har upphävts genom lag (2011:1337).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1989:894

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2011:1337

Denna lag träder i kraft vid utgången av 2011.

Bilaga Avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Zimbabwe för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst

Konungariket Sveriges regering och Republiken Zimbabwes regering, som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst, har kommit överens om följande:

Kapitel I Avtalets tillämpningsområde

Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet

1.De skatter, på vilka detta avtal skall tillämpas, är

  1. i Zimbabwe:
    1. inkomstskatten (the income tax),
    2. skatten på filialinkomst (the branch profits tax),
    3. skatten på utdelning för icke bosatta (the non-resident shareholders’ tax),
    4. skatten på ränta för icke bosatta (the non-residents’ tax on interest),
    5. skatten på arvode för icke bosatta (the non-residents’ tax on fees),
    6. skatten på royalty för icke bosatta (the non-residents’ tax on royalties), och
    7. realisationsvinstskatten (the capital gains tax),

    (i det följande benämnda zimbabwisk skatt ),

  2. i Sverige:
    1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna,
    2. ersättningsskatten och utskiftningsskatten,
    3. bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar,
    4. den kommunala inkomstskatten, och
    5. vinstdelningsskatten,

    (i det följande benämnda ”svensk skatt”).

2.Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet införs vid sidan av eller i stället för de i punkt 1 i denna artikel angivna skatterna [1] . De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

Kapitel II Definitioner

Artikel 3 Allmänna definitioner

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse.

  1. ”Zimbabwe” åsyftar Republiken Zimbabwe.
  2. ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk bemärkelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige – i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler – äger utöva suveräna rättigheter eller jurisdiktion.
  3. ”En avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Zimbabwe eller Sverige, alltefter som sammanhanget kräver.
  4. ”Person” inbegriper fysisk person, bolag, dödsbo, trust och annan sammanslutning.
  5. ”Bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person.
  6. ”Företag i en avtalsslutande stat” [2] och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten.
  7. ”Internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten.
  8. ”Behörig myndighet” åsyftar
    1. i Zimbabwe, ”the Commissioner of Taxes” eller dennes befullmäktigade ombud,
    2. i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet i frågor rörande avtalet.
  9. ”Medborgare” åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat och juridisk person, personsammanslutning, förening och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4 Hemvist

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna [3] , bestäms hans hemvist på följande sätt.

  1. Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena).
  2. Om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas.
  3. Om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare.
  4. Om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 5 Fast driftställe

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt

  1. plats för företagsledning,
  2. filial,
  3. kontor,
  4. fabrik,
  5. verkstad, och
  6. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3.Uttrycket fast driftställe innefattar även

  1. plats för byggnads-, anläggnings-, monterings- eller installationsverksamhet eller därmed sammanhängande övervakande verksamhet men endast om verksamheten pågår under en tidrymd som överstiger sex månader,
  2. tillhandahållandet av tjänster, konsulttjänster häri inbegripna, om sådan verksamhet utövas av ett företag genom anställda eller annan personal i syfte att tillhandahålla tjänster i anslutning till en plats för byggnadsarbete eller sådan verksamhet som nämns i punkt a) men endast om tillhandahållandet av tjänster pågår – för ett och samma projekt eller för projekt som har samband med varandra – inom ett och samma land under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt överstiger sex månader under en tolvmånadersperiod.

4.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta

  1. användningen av anordningar uteslutande för lagring eller utställning av företaget tillhöriga varor,
  2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring eller utställning,
  3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg,
  4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,
  5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art,
  6. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a) e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedriv från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5.Om en person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 7 i denna artikel tillämpas, är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten, anses detta företag utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel ha fast driftställe i den förstnämnda avtalsslutande staten beträffande varje verksamhet som denna person bedriver för företaget om

  1. han har och i denna stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten inte är begränsad till sådan som anges i punkt 4 i denna artikel och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt, eller
  2. han inte har sådan fullmakt men regelmässigt i den förstnämnda staten innehar varulager från vilket han för företagets räkning regelbundet levererar varor.

6.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses försäkringsföretag i en avtalsslutande stat utom då fråga är om återförsäkring ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, om bolaget uppbär premier på denna andra stats område eller försäkrar där belägna risker genom person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 7 i denna artikel tillämpas.

7.Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna andra stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. När sådan representant bedriver sin verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande för företagets räkning, anses han emellertid inte såsom sådan oberoende representant som avses i denna punkt.

8.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Kapitel III Beskattning av inkomst

Artikel 6 Inkomst av fast egendom

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 i denna artikel tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till

  1. det fasta driftstället,
  2. försäljning i denna andra stat av varor av samma eller liknande slag som de som säljs genom det fasta driftstället, eller
  3. annan affärsverksamhet i denna andra stat av samma eller liknande slag som den som bedrivs genom det fasta driftstället. Bestämmelserna i b) och c) ovan tillämpas inte om företaget visar, att sådan försäljning eller verksamhet inte är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. Avdrag medges emellertid inte för belopp som det fasta driftstället kan ha betalat till företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör ersättning för faktiska utgifter) i form av royalty, avgift eller annan liknande betalning för nyttjandet av patent eller annan rättighet, eller i form av ersättning för särskilda tjänster eller för företagsledning eller – utom i fråga om bankföretag – i form av ränta på kapital utlånat till det fasta driftstället. På samma sätt skall vid bestämmandet av fast driftställes inkomst inte beaktas belopp som det fasta driftstället debiterat företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör ersättning för faktiska utgifter) i form av royalty, avgift eller annan liknande betalning för nyttjandet av patent eller annan rättighet, eller i form av ersättning för särskilda tjänster eller företagsledning eller – utom i fråga om bankföretag – i form av ränta på kapital utlånat till företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor.

4.I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

5.Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

6.Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8 Sjö- och luftfart

1.Inkomst som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna stat.

2.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

3.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9 Företag med intressegemenskap

1.I fall då

  1. ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapitel, eller
  2. samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed i denna andra stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den andra staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna avtalsslutande stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra.

Artikel 10 Utdelning

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga

  1. 15 procent av utdelningens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som äger minst 25 procent av det utdelande bolagets kapital;
  2. 20 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, gruvandelar, stiftarandelar eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen likställs med inkomst av aktier.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel är utdelning från bolag med hemvist i Zimbabwe till bolag med hemvist i Sverige undantagen från beskattning i Sverige i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning, om båda bolagen hade varit svenska. Sådan skattebefrielse medges dock endast

  1. om den vinst av vilken utdelningen betalas underkastats den normala zimbabwiska inkomstskatten för bolag eller därmed jämförlig inkomstskatt, eller
  2. den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Zimbabwe uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av utdelning vilken detta bolag under ifrågavarande år eller tidigare år mottagit på aktier, som bolaget innehar i ett bolag med hemvist i en tredje stat, och vilken skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de aktier på vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11 Ränta

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel skall ränta undantas från beskattning i den avtalsslutande stat från vilken den härrör om

  1. den som har rätt till räntan är en avtalsslutande stat, en politisk underavdelning eller lokal myndighet i denna stat eller ett organ, underavdelning eller en myndighet i en avtalsslutande stat som inte är skattskyldig för räntan i denna stat,
  2. den som har rätt till räntan är en person med hemvist i en avtalsslutande stat som har rätt till räntan på grund av skuldförbindelser garanterade eller försäkrade av denna stat, en politisk underavdelning eller lokal myndighet i denna stat eller ett organ, en underavdelning eller myndighet i denna stat under förutsättning att detta lån har givits för utvecklingsändamål godkända av finansministern samt att den som har rätt till räntan inte är skattskyldig för denna i hemviststaten.

4.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med a) det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen eller med b) sådan affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 1 c). I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning som har samband med den skuld för vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12 Royalty

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn får skatten inte överstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som mottas såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm eller film eller band använda i radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med

  1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller
  2. sådan affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 1 c).

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

5.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

6.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13 Ersättning för tekniska tjänster

1.Ersättning för tekniska tjänster, som härrör från en avtalsslutande stat och som förvärvas av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Ersättningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör enligt lagstiftningen i denna stat, men om ersättningen för sådana tekniska tjänster förvärvas av en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten och som är skattskyldig för ersättningen i denna stat får skatten i den avtalsslutande stat varifrån ersättningen härrör inte överstiga 10 procent av ersättningens bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3.Med uttrycket ersättning för tekniska tjänster förstås i denna artikel varje slag av ersättning till person, som inte är anställd hos utbetalaren, för tjänster av administrativ, teknisk, företagsledande eller rådgivande natur.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel tillämpas inte, om mottagaren av ersättningen för tekniska tjänster har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken ersättningen härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt ersättningen för dessa tjänster äger verkligt samband med

  1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller
  2. sådan affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 1 c).

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

5.Ersättning för tekniska tjänster anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar ersättningen, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala ersättningen uppkommit, och denna ersättning belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock ersättningen härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

6.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till ersättningen för tekniska tjänster eller mellan dem båda och annan person ersättningsbeloppet överstiger – oavsett anledningen – det belopp som skulle ha överenskommits mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 14 Realisationsvinst

1.Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst som förvärvas på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3.Vinst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas beträffande vinst som förvärvas av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

4.Vinst på grund av överlåtelse av aktier i bolag med hemvist i en avtalsslutande stat, får beskattas i denna stat.

5.Vinst på grund av överlåtelse av egendom av annat slag än sådan som avses i punkterna 1 – 4 i denna artikel skall beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har sitt hemvist.

Artikel 15 Självständig yrkesutövning

1.Om inte bestämmelserna i artikel 13 föranleder annat beskattas inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, endast i denna stat utom i följande fall då inkomsten också får beskattas i den andra avtalsslutande staten

  1. om han i den andra avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna andra avtalsslutande stat som är hänförlig till denna stadigvarande anordning, eller
  2. om han vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt uppgår till eller överstiger 183 dagar under en period av tolv månader; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna andra stat som är hänförlig till verksamheten som utövas där.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 16 Enskild tjänst

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 17, 19 och 20 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

  1. mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod; och
  2. ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar; samt
  3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om en person med hemvist i Sverige förvärvar ersättning från anställning ombord på luftfartyg, som används i internationell trafik av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas ersättningen endast i Sverige.

Artikel 17 Styrelsearvode och ersättningar till tjänstemän i högre företagsledande ställning

1.Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Lön och liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av tjänsteman i högre företagsledande ställning i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 18 Artister och idrottsmän

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 15 och 16, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

Artikel 19 Pension, livränta och liknande betalningar

1.Om inte bestämmelserna i artikel 20 punkt 2 föranleder annat får pension och annan liknande ersättning, utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen och livränta vilka härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten.

2.Med uttrycket livränta förstås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under annan angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.

Artikel 20 Ersättningar och pensioner på grund av offentlig tjänst

1.

  1. Ersättning med undantag för pension, som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.
  2. Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och
    1. är medborgare i denna stat, eller
    2. inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.

  1. Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.
  2. Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om personen i fråga har hemvist och är medborgare i denna stat.
  3. Vid tillämpning av denna punkt skall pension, som utbetalas av Centralafrikanska pensionsfonden (Central African Pension Fund), och som är skattepliktig enligt lagstiftningen i Zimbabwe behandlas som om den vore utbetald från Zimbabwe eller från fonder inrättade av Zimbabwe.

3.Bestämmelserna i artiklarna 16, 17 och 19 tillämpas på ersättning och pensioner som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel 21 Ersättningar till studerande och praktikanter

Studerande och praktikanter som har eller som omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten endast för att erhålla undervisning eller utbildning skall inte beskattas i denna stat för ersättningar som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning om dessa ersättningar härrör från källor utanför denna stat.

Artikel 22 Annan inkomst

1.Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

3.Inkomst vilken inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som härrör från den andra avtalsslutande staten, får, utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel, beskattas i denna andra stat.

Kapitel IV Metoder för undvikande av dubbelbeskattning Metodartikeln

Artikel 23 Undvikande av dubbelbeskattning

1.Beträffande Zimbabwe, skall svensk skatt, som betalas, antingen direkt eller genom skatteavdrag, på skattepliktig inkomst eller realisationsvinst som härrör från källa i Sverige, i enlighet med bestämmelserna i zimbabwisk lagstiftning om avräkning från zimbabwisk skatt av skatt som betalas i annat land än Zimbabwe, vilken lagstiftning inte skall påverka den allmänna princip som anges här, avräknas från zimbabwisk skatt som beräknats på samma skattepliktiga inkomst eller realisationsvinst som den svenska skatten.

2.Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt.

  1. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt zimbabwisk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Zimbabwe, skall Sverige – i enlighet med bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Zimbabwe för inkomsten.
  2. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller vinst som enligt bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 14 punkt 2 respektive artikel 15 får beskattas i Zimbabwe, skall Sverige, utan hinder av bestämmelserna i punkt a) ovan, undanta denna inkomst eller vinst från skatt under förutsättning att den huvudsakliga delen av inkomsten eller vinsten härrör från annan affärsverksamhet eller självständig yrkesutövning än förvaltning av värdepapper och annan liknande egendom.
  3. Om person med hemvist i Sverige förvärvar ränta, royalty eller ersättning för tekniska tjänster som enligt bestämmelserna i artikel 11, 12 och 13 får beskattas i Zimbabwe, skall den zimbabwiska skatten med tillämpning av punkt a) ovan anses utgöra 15 procent av bruttobeloppet av räntan, royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster. Bestämmelserna i denna punkt gäller de första tio åren under vilka detta avtal tillämpas. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan överlägga med varandra för att bestämma om denna tidrymd skall utsträckas.
  4. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i artikel 20 beskattas endast i Zimbabwe, eller förvärvar inkomst eller vinst, som enligt bestämmelserna i punkt b) ovan skall undantas från svensk skatt, får Sverige – vid bestämmandet av svensk progressiv skatt – beakta inkomsten som skall beskattas endast i Zimbabwe respektive inkomsten eller vinsten som skall undantas från svensk skatt.

Kapitel V Särskilda bestämmelser

Artikel 24 Förbud mot diskriminering

1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad [4] . Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda staterna.

2.Statslös person med hemvist i en avtalsslutande stat skall inte i någondera avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i staten i fråga under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.

3.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse hindrar inte en avtalsslutande stat från att beskatta vinster hänförliga till ett fast driftställe i denna stat, som tillhör ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, med en skatt, som inte överstiger 5 procent av denna vinst, utöver den skatt som skulle ha tagits ut på dessa vinster om de vore hänförliga till bolag med hemvist i den förstnämnda staten. Om Zimbabwe och ett annat medlemsland i organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) överenskommer om en lägre skattesats efter det att detta avtal har undertecknats, skall emellertid denna lägre skattesats tillämpas även på person med hemvist i Sverige.

4.Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7, artikel 12 punkt 6 eller artikel 13 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty, ersättning för tekniska tjänster och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

5.Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat [5]

6.Bestämmelserna i denna artikel anses inte medföra skyldighet för någon av de avtalsslutande staterna att medge personer som inte har hemvist i den egna staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning som medges person med hemvist i denna stat.

7.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 25 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1.Om en person i en avtalsslutande stat gör gällande att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av detta avtal.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. De behöriga myndigheterna skall genom överläggningar utveckla lämpliga bilaterala förfaringssätt, villkor, metoder och tekniska lösningar för att genomföra det förfarande vid ömsesidig överenskommelse som föreskrivs i denna artikel. Dessutom får en behörig myndighet anvisa lämpliga ensidiga förfaringssätt, villkor, metoder och tekniska lösningar för att underlätta ovannämnda bilaterala åtgärder och genomförandet av den ömsesidiga överenskommelsen.

Artikel 26 Utbyte av upplysningar

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet, i synnerhet för att förhindra bedrägeri och skatteundandragande beträffande sådana skatter. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat. Om upplysningarna ursprungligen ansetts såsom hemliga i den sändande staten, får de emellertid yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål men de får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. De behöriga myndigheterna skall genom överläggningar utveckla lämpliga villkor, metoder och tekniska lösningar beträffande de fall där sådant informationsutbyte skall ske, däri inbegripet, när så är lämpligt, utbyte av upplysningar i fråga om skatteundandragande.

2.Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att

  1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,
  2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,
  3. lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

Artikel 27 Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän.

Kapitel VI Slutbestämmelser

Artikel 28 Ikraftträdande

1.Detta avtal skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm så snart som möjligt.

2.Avtalet träder i kraft vid utväxlandet av ratifikationsinstrumenten och dess bestämmelser tillämpas

  1. i Zimbabwe
    1. beträffande inkomstskatt, skatt på filialinkomst och realisationsvinst för taxeringsår som börjar den 1 april det år då avtalet träder i kraft eller senare,
    2. beträffande skatterna på utdelning, ränta, ersättningar och royalty för icke bosatta från och med dagen för ikraftträdandet av detta avtal, och
  2. i Sverige beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari det år då avtalet träder i kraft eller senare.

Artikel 29 Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess det sägs upp av en av de avtalsslutande staterna. Vardera avtalsslutande staten kan säga upp avtalet genom att på diplomatisk väg meddela att avtalet sägs upp. Sådant meddelande måste lämnas minst sex månader före utgången av ett kalenderår sedan en tidrymd av fem år från den dag då avtalet trädde i kraft gått till ända. I sådant fall skall avtalet inte längre tillämpas

  1. i Zimbabwe
    1. beträffande inkomstskatt, skatt på filialinkomst och realisationsvinst under taxeringsår som börjar den 1 april året närmast efter det då uppsägning skedde eller senare,
    2. beträffande skatterna på utdelning, ränta, ersättningar och royalty för icke bosatta från och med den 1 april året närmast efter det då uppsägning skedde eller senare,
  2. i Sverige beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari året närmast efter det då uppsägning skedde eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av respektive regering, undertecknat detta avtal. Som skedde i Harare den 10 mars 1989 i två exemplar, på engelska språket, vilka båda texter äga lika vitsord.

  • [1]

    Se RÅ 1986 ref. 74 och prop. 1990/91:54 s. 288.

  • [2]

    Se Rå 1991 not 228.

  • [3]

    Se RÅ 1987 not 309.

  • [4]

    Se RÅ 1986 not 785 och RÅ 1988 ref. 154.

  • [5]

    Se t.ex. RÅ 1987 ref. 158.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%