Lag (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland

(senast ändrad genom SFS 2011:1359)

1 §Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst som Sverige och Ryssland undertecknade den 14 juni 1993 skall gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på svenska, ryska och engelska. Alla texterna har samma giltighet. Den svenska och engelska texten framgår av bilaga till denna lag.

2 §Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 §har upphävts genom lag (2011:1359).

4 § Utan hinder av bestämmelserna i artikel 10 punkt 2 a får skatten på utdelning från bolag med hemvist i Sverige till bolag med hemvist i Ryssland inte överstiga 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett ryskt bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 25 procent av kapitalet i det svenska bolaget.

5 §Utan hinder av bestämmelserna i artikel 22 punkt 2 a i avtalet skall utdelning från bolag med hemvist i Ryssland till bolag (med undantag för handelsbolag) med hemvist i Sverige, förutom i fall som anges i artikel 22 punkt 2 c i avtalet, undantas från beskattning i Sverige om utdelningen erhållits på sådan aktie eller andel i bolaget med hemvist i Ryssland som inte utgör omsättningstillgång i det svenska bolagets verksamhet under förutsättning att det sammanlagda röstetalet för det svenska bolagets aktier eller andelar i bolaget med hemvist i Ryssland vid beskattningsårets utgång motsvarade minst 25 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i bolaget med hemvist i Ryssland, eller det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av det svenska bolaget eller av bolag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. Sådan skattebefrielse medges dock endast om

  1. den vinst av vilken utdelningen betalas har, i Ryssland eller någon annanstans, underkastats en beskattning som är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt bolag, eller
  2. utdelningen, utöver sådan som avses i a, utgörs av inkomst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolaget med hemvist i Sverige.

6 §Följande författningar skall inte längre tillämpas såvitt avser förhållandet mellan Sverige och Ryssland, nämligen

  1. lagen (1982:708) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen,
  2. kungörelsen (1971:130) om tillämpning av protokoll mellan Sverige och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse för luftfartsföretag och deras anställda,
  3. kungörelsen (1973:563) om tillämpning av protokoll mellan Sverige och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse för sjöfartsföretag.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2011:1359

Denna lag träder i kraft vid utgången av 2011.

Bilaga Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Ryska Federationens regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst

Konungariket Sveriges regering och Ryska Federationens regering, som önskar ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst, har kommit överens om följande:

[Den engelska texten finns i SFS 1993:1301 och den ryska texten i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ); RSV:s anm.]

Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet

1.Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs för en avtalsslutande stats räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2.Med skatter på inkomst förstås alla skatter som utgår på inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, däri inbegripna skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

3.De skatter på vilka detta avtal tillämpas är:

  1. i Ryska Federationen: De skatter på inkomst och vinst som tas ut i enlighet med Ryska Federationens lagar ”Skatter på vinst för företag och organisationer”, ”Skatter på inkomst för banker”, ”Skatter på inkomst från försäkringsaktiviteter” och ”Inkomstskatten för fysiska personer” (i det följande benämnda ”rysk skatt”);
  2. i Sverige:
    1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna,
    2. den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta,
    3. den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl.,
    4. den statliga fastighetsskatten, och
    5. den kommunala inkomstskatten

    (i det följande benämnda ”svensk skatt”).

4.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av detta avtal påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

Artikel 3 Allmänna definitioner

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

  1. ”Ryssland” åsyftar Ryska Federationen och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Rysslands territorium, territorialvattnet samt även den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln över vilka Ryska Federationen, i överensstämmelse med folkrättens regler, äger utöva suveräna rättigheter och jurisdiktion, och inom vilka områden Ryska Federationens skatte lagstiftning äger tillämpning;
  2. ”Sverige” [1] åsyftar Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrättens regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion;
  3. ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Ryssland eller Sverige, beroende på sammanhanget;
  4. ”person” inbegriper fysisk person samt juridisk person och annan personsammanslutning som bildats i enlighet med lagstiftningen i en avtalsslutande stat och som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person;
  5. ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid be skattningen behandlas såsom juridisk person;
  6. ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av en person med hemvist i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten;
  7. ”behörig myndighet” åsyftar:
    1. i Ryssland, finansministeriet eller dess befullmäktigade ombud,
    2. i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4 Hemvist

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” [2] person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för inregistrering, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna [3] , bestäms hans hemvist på följande sätt:

  1. Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);
  2. om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadig varande vistas;
  3. om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;
  4. om en avtalsslutande stat anser honom vara medborgare i den staten och den andra avtalsslutande staten anser honom vara medborgare i denna andra stat eller om han inte anses vara medborgare i någon av staterna, skall de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 5 Fast driftställe

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver affärsverksamhet, i den andra avtalsslutande staten.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

  1. plats för företagsledning,
  2. filial,
  3. kontor,
  4. fabrik,
  5. verkstad, och
  6. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3.Uttrycket ”fast driftställe” omfattar även plats för byggnads-, anläggnings-, monterings- eller installationsverksamhet eller verksamhet som består av övervakning i anslutning därtill, men endast om verksamheten pågår under en tidrymd som överstiger tolv månader.

4.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel skall följande aktiviteter som bedrivs av en person med hemvist i en avtalsslutande stat inte anses bedrivna från fast driftställe i den andra avtalsslutande staten:

  1. användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av personen tillhöriga varor,
  2. innehavet av ett personen tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,
  3. innehavet av ett personen tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annan persons försorg,
  4. innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för personen,
  5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för personen bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art,
  6. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a–e, under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall, i fall då en person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande staten genom en representant, den person anses ha fast driftställe i denna andra stat beträffande varje verksamhet som denna representant bedriver för personen, om representanten uppfyller vart och ett av följande villkor:

  1. han har fullmakt att i denna andra stat sluta avtal i personens namn,
  2. han regelmässigt använder denna fullmakt,
  3. han är inte en sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas, samt
  4. hans verksamhet är inte begränsad till sådan verksamhet som anges i punkt 4.

6.Person med hemvist i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att personen bedriver affärsverksamhet i denna andra stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan mäklare, kommissionär eller representant därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. När sådan mäklare, kommissionär eller representant bedriver sin verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande för sådan persons räkning, anses han emellertid inte vara en sådan oberoende representant som avses i denna punkt.

7.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6 Inkomst av fast egendom

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom [4] samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1.Inkomst av rörelse, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte personen bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om personen bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får personens inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit en fristående person, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med personen med hemvist i den förstnämnda staten till vilket driftstället hör.

3.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst skall avdrag medges för dokumenterade och styrkta utgifter som uppkommit för driftställets verksamhet, härunder inbegripna utgifter för verksamhetens ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller utanför den staten.

4.Om inkomst hänförlig till fast driftställe enligt reglerna i en avtalsslutande stat kan bestämmas på grundval av en proportionell fördelning av personens hela inkomst på de olika grenarna av personens verksamhet, hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att en sådan fördelning får ske. Den fördelningsmetod som används får dock inte strida mot de i denna artikel angivna principerna.

5.Inkomst hänförs inte till fast driftställe som innehas av person med hemvist i en avtalsslutande stat endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för sådan persons räkning.

6.Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

7.Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8 Inkomst av internationell sjöfart och luftfart

1.Inkomst som förvärvas av en person med hemvist i en avtalsslutande stat genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik, inbegripen sådan inkomst som beräknas med avseende på totalt tonnage, beskattas endast i denna stat.

2.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar inkomst som förvärvas genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik sådan inkomst, som förvärvas av person som svarar för den egentliga driften av sådana transportmedel som anges i punkt 1 i denna artikel, genom omedelbart brukande, uthyrning eller användning på annat sätt inbegripet användning, innehav eller uthyrning av containers och därtill hörande utrustning.

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

Artikel 9 Justering av inkomst

1.I fall då

  1. en person med hemvist i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller äger del i denna persons kapital, eller
  2. samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av eller äger del av en person med hem vist i en avtalsslutande stat och en annan person, iakttas följande.

Om mellan personerna i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende personer, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit den ena personen men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit denna person, inräknas i denna persons inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.I fall då inkomst, som av en avtalsslutande stat inräknats i inkomsten för en person, av den andra avtalsslutande staten i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 även inräknats i inkomsten för en annan person, skall den förstnämnda staten genomföra en motsvarande justering av det skattebelopp som påförts den förstnämnda personen för inkomsten. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall vid behov överlägga med varandra.

Artikel 10 Utdelning

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga:

  1. 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar 100 procent av det utbetalande bolagets kapital eller, såvitt avser ett ”joint venture”, inte mindre än 30 procent av kapitalet i ett sådant ”joint venture” samt, i båda fallen, det utländska kapitalet som investerats överstiger 100 000 U.S. dollar eller motsvarande summa i en avtalsslutande stats valuta vid tidpunkten för den faktiska utbetalningen av utdelningen,
  2. 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall. Bestämmelserna i denna punkt berör inte bolagets beskattning för den vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11 Ränta

1.Ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat, om personen i fråga har rätt till räntan.

2.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

4.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12 Royalty

1.Royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat, om personen i fråga har rätt till royaltyn.

2.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film eller band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller programvara för datorer eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

4.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13 Realisationsvinst

1.Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 [5] och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Inkomst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket en person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller inkomst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3.Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

4.Inkomst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1–3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

Inkomst på grund av avyttring av andelar eller andra rättigheter i ett bolag med hemvist i en av de avtalsslutande staterna och som förvärvas av en person som har haft hemvist i denna stat men som tagit hemvist i den andra avtalsslutande staten får – utan hinder av föregående bestämmelser i denna punkt – beskattas i den förstnämnda staten om avyttringen av andelarna eller rättigheterna sker vid något tillfälle under en femårsperiod efter det datum då personen upphört att ha hemvist i den förstnämnda staten. [6]

Artikel 14 Inkomst av självständig yrkesutövning

1.Inkomst som en fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, kan beskattas i denna stat. Sådan inkomst får emellertid även beskattas i den andra avtalsslutande staten men endast om

  1. den fysiska personen i denna andra stat har en stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten, men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning, eller
  2. den fysiska personen vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, men endast så mycket av inkomsten som är hänförlig till verksamhet som utövas i denna stat.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15 Inkomst av anställning

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

  1. mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och
  2. ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt
  3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete som utförs ombord på skepp eller luftfartyg, som används i internationell trafik av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas sådan ersättning endast i Sverige.

Artikel 16 Inkomst som uppbärs i egenskap av medlem i styrelse

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17 Inkomst som förvärvas av artister och idrottsmän

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 och 2 skall inkomst som förvärvas av en artist eller idrottsman genom sin personliga verksamhet och som härrör från källa utanför den stat i vilken verksamheten utövas, undantas från beskattning i denna stat om verksamheten utövas inom ramen för ett mellanstatligt program för kulturellt samarbete och besöket uteslutande är finansierat av den andra avtalsslutande staten, eller av en av dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentliga institutioner. Skattebefrielsen medges endast under förutsättning att dokumentation uppvisas som bekräftar att artistens eller idrottsmannens framträdande skett inom ramen för det överenskomna programmet för kulturellt utbyte. Dokumentationen skall vara utfärdad av myndighet, politisk underavdelning, lokal myndighet eller behörig administrativ institution i den andra avtalsslutande staten samt innehålla intyg från central skattemyndighet i den stat där artisten eller idrottsmannen har hemvist. Bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15 skall emellertid tillämpas på inkomst som förvärvas från verksamhet som utövas i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, eller av en av dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentliga institutioner.

Artikel 18 Pension och liknande ersättningar

1.Pension och annan liknande ersättning som betalas enligt gällande lagstiftning i en avtalsslutande stat samt andra ersättningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i denna stat och livränta som härrör från denna stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i den förstnämnda staten.

2.Pension på grund av tidigare privat tjänst som betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat som också är medborgare i denna stat beskattas dock endast i denna stat.

Artikel 19 Ersättning från offentlig tjänst

1.a) Ersättning (med undantag för pension) som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna andra stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och

      1) är medborgare i denna stat, eller

      2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på ersättning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel 20 Belopp som utbetalas till studeranden, affärspraktikanter, lärare och forskare

1.Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på ersättning som betalas till lärare eller forskare, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten med huvudsakligt syfte att undervisa, föreläsa eller att bedriva forskning vid universitet, högskola, skola eller annan institution för undervisning eller vid vetenskaplig forskningsinstitution, allt under förutsättning att institutionens verksamhet är godkänd av regeringen i den förstnämnda staten. Ersättning för sådan undervisning, föreläsning eller forskning skall undantas från beskattning i den förstnämnda avtalsslutande staten under en period av två år räknat från ankomstdagen till denna stat, förutsatt att ersättningen härrör från källa i den andra avtalsslutande staten.

Artikel 21 Annan inkomst

1.Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

Artikel 22 Undanröjande av dubbelbeskattning

1.Beträffande Ryssland skall dubbelbeskattning undvikas enligt följande:

Om person med hemvist i Ryssland förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall den skatt på denna inkomst som skall betalas i Sverige avräknas från den skatt som påförts inkomsten i Ryssland. Sådan avräkning skall emellertid inte överstiga summan av den skatt som beräknats för inkomsten i enlighet med rysk lagstiftning.

2.Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas enligt följande:

  1. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt rysk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Ryssland, skall Sverige – med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning om avräkning av utländsk skatt (såsom de kan komma att ändras från tid till annan utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den ryska skatt som erlagts för inkomsten.
  2. Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Ryssland, får Sverige – vid bestämmandet av svensk progressiv skatt – beakta sådan inkomst.
  3. Utan hinder av bestämmelserna i a är utdelning från bolag med hemvist i Ryssland till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt enligt bestämmelserna i svensk lag om skattebefrielse för utdelning som erhålles av svenska bolag från dotterbolag utomlands.

Artikel 23 Förbud mot diskriminering

1.Medborgare i en avtalsslutande stat eller juridiska personer och handelsbolag som bildats enligt den lagstiftning som gäller i denna stat eller som är helt eller delvis ägda av personer med hemvist i denna stat, skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare, juridiska personer och handelsbolag i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastade [7] . Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på personer som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna samt på statslösa personer som har hemvist i en avtalsslutande stat. Bestämmelserna i denna punkt anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge medborgare, juridiska personer eller handelsbolag i den andra avtalsslutande staten sådana skatteförmåner som genom särskilda avtal beviljats medborgare, juridiska personer eller handelsbolag i en tredje stat.

2.Beskattningen av fast driftställe, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av person med hemvist i denna andra stat, som bedriver likartad verksamhet under samma förhållanden.

3.Denna artikel anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge fysisk person som inte har hemvist i denna stat sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning som medges fysisk person med hemvist i denna stat.

4.Denna artikel anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att till medborgare och andra sådana personer hemmahörande i den andra avtalsslutande staten som anges i punkt 1, medge skattenedsättningar eller liknande förmåner endast på grund av att sådana förmåner av den förstnämnda staten medges personer i tredje stat på grund av särskilda avtal.

5.Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas på skatter som omfattas av detta avtal.

Artikel 24 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1.Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning,

framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 23 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats skall genomföras utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra problem som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter.

Artikel 25 Utbyte av upplysningar

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar är inte begränsat till personer med hemvist i de avtalsslutande staterna eller till utbyte av information enligt artikel 2. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

2.Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att

  1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,
  2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,
  3. lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot statsintressen.

3.Om en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna artikel, skall den andra avtalsslutande staten inhämta de upplysningar som framställningen avser på samma sätt och i samma omfattning som om den förstnämnda statens skatt var denna andra stats skatt och påförd av denna andra stat. Om behörig myndighet i en avtalsslutande stat särskilt begär det, skall den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten tillhandahålla upplysningarna enligt denna artikel i form av skriftliga vittnesintyg och bestyrkta kopior av kompletta originalhandlingar (däri inbegripet böcker, dokument, rapporter, protokoll, räkenskaper eller skriftliga handlingar) i samma omfattning som sådana intyg och handlingar kan erhållas enligt lagstiftning och administrativ praxis i denna andra stat beträffande dess egna skatter.

Artikel 26 Medlem av diplomatisk beskickning och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlem av diplomatisk beskickning och konsulära tjänstemän eller anställda vid konsulär inrättning.

Artikel 27 Särskilda bestämmelser

I händelse av att de avtalsslutande staterna antar lagstiftning om privilegier vid beskattningen för särskilda områden inom dessa staters territorium, skall de behöriga myndigheterna genom ömsesidig överenskommelse bestämma det sätt på vilket bestämmelserna i detta avtal skall tillämpas på personer som erhåller förmåner enligt sådan lagstiftning.

Artikel 28 Avtalets ikraftträdande

1.Detta avtal skall ratificeras och träder i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna och dess bestämmelser tillämpas:

  1. beträffande källskatter, på belopp som betalas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare;
  2. beträffande andra skatter på inkomst, på skatter som påförs för beskattningsår eller beskattningsperioder som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år under vilket avtalet träder i kraft eller senare.

2.Avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet undertecknat i Moskva den 13 oktober 1981 och protokollet angående ömsesidig skattebefrielse för sjöfartsföretag undertecknat i Stockholm den 5 april 1973 samt protokollet angående ömsesidig skattebefrielse för luftfartsföretag och deras anställda, upprättat i anslutning till överenskommelsen mellan Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering rörande luftfartsförbindelser, undertecknat i Stockholm den 8 februari 1971, skall, såvitt avser förhållandet mellan Ryska federationen och Sverige, upphöra att gälla med ikraftträdandet av förevarande avtal. Bestämmelserna i 1981 års avtal samt 1971 och 1973 års protokoll skall emellertid tillämpas intill dess bestämmelserna i förevarande avtal, i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel, blir tillämpliga.

Artikel 29 Upphörande av avtalet

Detta avtal förblir i kraft till dess att det sägs upp av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på diplomatisk väg, skriftligen säga upp avtalet genom underrättelse härom minst sex månader före utgången av ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla

  1. beträffande källskatter, på belopp som betalas den 1 januari som följer närmast efter det att underrättelsen om uppsägning lämnas eller senare; och
  2. beträffande andra skatter på inkomst, på skatter som påförs för beskattningsår eller beskattningsperioder som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år under vilket underrättelsen om uppsägning lämnas eller senare. Som skedde i Stockholm den 14 juni 1993, i två exemplar på ryska, svenska samt engelska språken. Alla tre texterna äger lika vitsord. För den händelse att tvist uppkommer vid tolkningen skall dock den engelska texten äga företräde.

  • [1]

    Jfr punkt 2 a av anvisningarna till 53 § KL; RSV:s anm.

  • [2]

    Jfr prop. 1995/96:121, Vissa bestämmelser om tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal och Regeringsrättens dom den 14 juni 1996, mål nr 1716–1993; RSV:s anm.

  • [3]

    Se RÅ 1987 not 309; RSV:s anm.

  • [4]

    Jfr RÅ 1989 ref. 37 och RÅ 1995 ref. 91; RSV:s anm.

  • [5]

    Jfr RÅ 1989 ref. 37 och RÅ 1995 ref. 91; RSV:s anm.

  • [6]

    Jfr 53 § 1 mom. a KL och 6 § 1 mom. a SIL; RSV:s anm.

  • [7]

    Se RÅ 1986 not 785 och RÅ 1988 ref. 154; RSV:s anm.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%