1 §Det avtal mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna för att främja ekonomiska förbindelser som undertecknades den 10 september 2009 ska gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på engelska och framgår av bilaga till denna lag.

2 §Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast till den del dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2009:1285

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Förordning (2011:483)

  2. Denna lag ska tillämpas på skatt som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter det år då lagen träder i kraft eller senare.

Bilaga Avtal mellan konungariket sverige och konungariket nederländerna såvitt avser nederländska antillerna för att främja ekonomiska förbindelser

Då Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna (”de avtalsslutande parterna”) undertecknat ett avtal för utbyte av upplysningar avseende skatter, har de avtalsslutande parterna kommit överens om följande:

Artikel 1 Skatter som omfattas av avtalet

1.De skatter som omfattas av avtalet är:

  1. i Nederländska Antillerna:

    1. inkomstskatten,

    2. vinstskatten, och

    3. tilläggsskatterna på inkomst och vinst, (i det följande benämnda ”skatt i Nederländska Antillerna”),

  2. i Sverige: den statliga inkomstskatten (i det följande benämnd ”svensk skatt”).

2.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet tas ut vid sidan av eller i stället för de i punkt 1 nämnda skatterna. De avtalsslutande parternas behöriga myndigheter ska meddela varandra väsentliga ändringar som har gjorts i respektive parts skattelagstiftning.

Artikel 2 Definitioner

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

  1. ”avtalsslutande part” avser Konungariket Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna eller Konungariket Sverige, beroende på sammanhanget,

  2. ”Sverige” avser Konungariket Sverige och innefattar, när det används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrättens regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion,

  3. ”Nederländska Antillerna” avser den del av Konungariket Nederländerna som är belägen i Karibiska havet och består av territorierna Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius och St. Maarten (den del som tillhör Nederländerna) inbegripet tillhörande territorialvatten och den del av Karibiska havets havsbotten och dess underlag över vilka Konungariket Nederländerna utövar suveräna rättigheter i överensstämmelse med folkrättens regler, med undantag för den del som tillhör Aruba,

  4. ”bolag” avser juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas som en juridisk person,

  5. ”behörig myndighet” avser:

    1. i fråga om Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet 3 vid tillämpningen av detta avtal,

    2. i fråga om Nederländska Antillerna, finansministern eller dennes befullmäktigade ombud.

2.Då en avtalsslutande part tilllämpar avtalet vid någon tidpunkt anses, såvida sammanhanget inte föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har vid denna tidpunkt enligt den partens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas och den betydelse som uttrycket har enligt tilllämplig skattelagstiftning i denna part äger företräde framför den betydelse som uttrycket har enligt annan lagstiftning i denna part.

Artikel 3 Hemvist

1.Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycken ”bolag med hemvist i Sverige” och ”bolag med hemvist i Nederländska Antillerna” varje bolag som enligt lagstiftningen i denna part är skattskyldigt där på grund av domicil, hemvist, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycken ”bolag med hemvist i Sverige” och ”bolag med hemvist i Nederländska Antillerna” inbegriper inte bolag som är skattskyldigt i denna part endast för inkomst från källa i denna part.

2.Då ett bolag till följd av bestämmelserna i punkt 1 har hemvist i båda avtalsslutande parterna, ska de avtalsslutande parternas behöriga myndigheter söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Artikel 4 Undanröjande av dubbelbeskattning

1.Om ett bolag med hemvist i Sverige förvärvar inkomst hänförlig till fast driftställe i Nederländska Antillerna som enligt lagstiftningen i

Nederländska Antillerna får beskattas i Nederländska Antillerna, ska Sverige – med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt på inkomsten som erlagts i Nederländska Antillerna. Uttrycket ”den skatt som erlagts i Nederländska Antillerna” inbegriper skatt i Nederländska Antillerna som skulle ha erlagts om inte tidsbegränsad nedsättning av eller befrielse från skatt medgivits enligt bestämmelser om skattelättnader i lagstiftning i Nederländska Antillerna avsedd att främja ekonomisk utveckling i den utsträckning som nedsättningen eller befrielsen givits beträffande inkomst från någon av de i artikel 5 angivna verksamheterna och under förutsättning att verksamheterna har bedrivits i Nederländska Antillerna.

2.Om ett bolag med hemvist i Sverige direkt innehar aktier som motsvarar 100 procent av det sammanlagda röstvärdet i ett bolag med hemvist i Nederländska Antillerna, ska utdelning från det sistnämnda bolaget undantas från beskattning i Sverige i den utsträckning som utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lag om båda bolagen hade varit svenska, och under förutsättning att vinsterna i detta sistnämnda bolag härrör från någon av de i artikel 5 angivna verksamheterna och att verksamheterna har bedrivits i Nederländska Antillerna.

3.Bestämmelserna i punkt 1 andra meningen och i punkt 2 tillämpas endast under de första tio åren under vilka detta avtal tillämpas. Denna period kan förlängas genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna.

Artikel 5 Verksamheter som omfattas av avtalet

1.Artikel 4 tillämpas på följande verksamheter (med undantag för annan finansiell verksamhet än sådan som är direkt underordnad och utgör en integrerad del av de angivna verksamheterna):

  1. industri och tillverkning,

  2. turism (inbegripet restaurang- och hotellverksamhet),

  3. plats för byggnads-, anläggnings-, monterings- eller installationsverksamhet,

  4. olje- och gasverksamhet samt energiproduktion,

  5. gruvdrift,

  6. jordbruk, och

  7. installation, drift eller underhåll av stationära eller mobila telekommunikationssystem.

2.Rätten för svenska bolag att i Nederländska Antillerna bedriva verksamheter som anges i föregående punkt avgörs även fortsättningsvis enligt den interna lagstiftning som gäller i Nederländska Antillerna.

Artikel 6 Ömsesidig överenskommelse

1.Om ett bolag anser att en part eller båda avtalsslutande parterna vidtagit åtgärder som för bolaget medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan det, utan att det påverkar bolagets rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa avtalsslutande parters interna rättsordningar, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande part där bolaget har hemvist. Saken ska läggas fram inom tre år från den tidpunkt då bolaget fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad, men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, ska myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande parten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande parternas interna lagstiftning.

3.De avtalsslutande parternas behöriga myndigheter ska genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet.

4.De avtalsslutande parternas behöriga myndigheter kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i den mening som avses i föregående punkter.

Artikel 7 Ikraftträdande

1.Detta avtal träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då den sista av de skriftliga underrättelser – som båda avtalsslutande parterna på diplomatisk väg ska lämna när de nationella åtgärder vidtagits som krävs enligt respektive parts lagstiftning – har lämnats. Avtalet ska tillämpas på skatter som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare.

2.Detta avtal utgör ett komplement till avtalet mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna om utbyte av upplysningar avseende skatter. Utan hinder av punkt 1, ska avtalet endast 7 tillämpas under tid då avtalet undertecknat den 10 september 2009 om utbyte av upplysningar avseende skatter mellan de avtalsslutande parterna är tillämpligt.

Artikel 8 Upphörande

1.Detta avtal ska förbli i kraft till dess att det sägs upp av en avtalsslutande part. Vardera avtalsslutande parten kan på diplomatisk väg skriftligen säga upp avtalet genom underrättelse minst sex månader före utgången av något kalenderår. I sådant fall ska avtalet upphöra att gälla i fråga om skatt som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter utgången av sexmånadersperioden eller senare.

2.Utan hinder av punkt 1, ska detta avtal upphöra att gälla den dag då avtalet mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna om utbyte av upplysningar avseende skatter genom skriftlig underrättelse om uppsägning på diplomatisk väg upphör att gälla.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Paris den 10 september 2009 i två exemplar på engelska språket.