Skattenytt nr 12 1988 s. 663

Restaurang -83, en kommentar med anledning av bokföringsnämndens rekommendation ang. gemensam verifikation

Kontrollaktionen Restaurang -83 har under revisionsstadiet och de efterföljande processerna i länsrätt och kammarrätt rest en hel del frågeställningar. I SN har framförts synpunkter i fyra tidigare artiklar, senaste SN 1987 sid 344.

Inledningsvis vill jag framhålla att avsikten med artikeln är att belysa vissa frågeställningar angående underlaget för inkomstredovisningen och god bokföringssed inom restaurangbranschen. Anledningen är bokföringsnämndens nya rekommendation ang. gemensam verifikation som utkom i april 1988 (BNF R2).

Den viktigaste frågan är enligt min mening vilka krav som bör ställas på bokföringsmaterialet. Som jag tidigare framfört i min artikel i SN och som inte kan upprepas tillräckligt många gånger gäller att en grundläggande förutsättning för en rättvisande inkomstredovisning är att nödvändiga och adekvata krav ställs på räkenskapsmaterialet. Väsentligt i detta sammanhang är om kassaregisters kontrollremsa är räkenskapsmaterial som ska bevaras eller inte.

Som jag tidigare framfört borde god redovisningssed inom restaurangbranschen innebära att kontrollremsan från kassaregistret arkiveras som räkenskapsmaterial. I allmänhet anses väl kassakontrollremsan som räkenskapsmaterial som skall bevaras. Det har också visat sig vid företagna revisioner att i stort sett alla använder kontrollremsor och bevarar dessa.

Vad avses med begreppet god redovisningssed inom restaurangbranschen?

God redovisningssed innebär enligt citat ur prop. 1975:104 ”en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga”. Avgörande vad som är god redovisningssed inom en bransch är således tillämpad praxis hos de ledande företagen inom branschen.

Vidare kan följande citeras ur ovannämnda prop. med förslag till nuvarande bokföringslag. ”Det är angeläget att företrädare för det allmänna – som har stora intressen att bevaka i detta sammanhang – också får tillfälle att öva inflytande i frågan. Jag återkommer senare till att en särskild nämnd för redovisningsfrågor bör inrättas. Denna kommer att utöva stort inflytande på hur frågor om god redovisningssed skall bedömas i olika situationer. En annan uppgift för denna nämnd kan vara att mot bakgrund av den ständiga utvecklingen på redovisningsområdet anpassa praxis och med hänsyn härtill utforma vad som är god redovisningssed. På detta sätt kommer företrädare för det allmänna och för löntagarnas organisationer – som bör ingå i nämnden – att kunna påverka utvecklingen. ”

Bokföringsnämnden har besvarat två frågor om s.k. gemensam verifikation som är intressanta i detta sammanhang. Den ena frågan avser gemensam verifikation i ett detaljhandelsföretag (BFNs cirkulär C15/4). Den andra frågan behandlar uthyrning över disk inom videofilmbranschen (Cl/l).

Första frågan avser en större koncern där ett flertal butiksbolag ingår. Vidare framgår att en betryggande intern kontroll föreligger och framför allt att mängden kontrollremsor utgör per år c:a 1 m³ i en butik med 5 milj kr i omsättning. Att kontrollremsorna inte skall ses som räkenskapsmaterial synes i detta fall närmast vara ett praktiskt problem med tanke på den volym ett tioårigt bevarande tar i anspråk.

Frågan angående videofilmbranschen är enligt min mening mer relevant vid en jämförelse med restaurangbranschen. I svaret från BFN redogörs inledningsvis för kravet på en verifikation. Verifikationen skall innehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad den avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. Kontrollremsan från kassaregister omfattar alla dessa uppgifter utom information om motparten. I restaurangbranschen erhålles dessa uppgifter både på kontrollremsan och notan som framställs av bongmaskinen. Givetvis med olika ordningsföljd då notan inlägges och stämplas vid varje beställning (kopia av notan bevaras för internt kontrollbehov). I svaret framgår vidare att ett skäl att få använda gemensam verifikation vid försäljning över disk är att enskild verifikation inte kan upprättas utan svårigheter. I restaurangbranschen upprättas en nota samt dessutom motsvarande uppgifter på en kassakontrollremsa. Något bärande skäl för att inte betrakta kassakontrollremsa som gemensam verifikation synes inte föreligga. Givetvis med det förbehållet att större företag eller en koncern med många enheter och stor omsättning och där en betryggande intern kontroll finns inte behöver spara sina kassakontrollremsor i tio år. Behovet av arkivering bestäms i dessa fall med hänsyn till de interna kontrollkraven i företaget.

Bokföringsnämndens anvisning angående gemensam verifikation

Så har då bokföringsnämnden till slut uttalat vad god redovisningssed vid kontantförsäljning i mindre företag innebär. Enligt punkt 20 i rekommendationen skall den gemensamma verifikationen bestå av kontrollremsor jämte tömningskvitton från kassaapparaterna.

Den tidigare tystnaden skapade osäkerhet om kravet på underlag för inkomstredovisningen. Tacksam för dessa klara och tydliga besked. Uppenbart är att bokföringsnämnden har genomgått en eller flera ansiktslyftningar under de senaste åren.

Av fil kand Alf Westermark

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%