Innehåll

Skattenytt nr 11 1989 s. 609

Om bodelning och begränsningsregeln

Genom den nya äktenskapslagstiftningen som tillämpas från och med den 1 januari 1988 har det blivit enklare för makar att förrätta bodelning under bestående äktenskap. Är makarna ense får de efter skriftlig anmälan till tingsrätt fördela sin egendom. Den egendom som fördelas är makarnas giftorättsgods, men även viss enskild egendom kan ingå.

Enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt sambeskattas makarnas (och eventuella barns) förmögenheter. Förmögenhetsskatt beräknas på sammanlagda beskattningsbara förmögenheten och propotionernas därefter ut på var och en i förhållande till skattepliktig förmögenhet.

Det kan nu förefalla som om det är utan betydelse skattemässigt om förmögenheten ägs av ena maken eller om en hälftendelning har skett. Så är emellertid inte fallet. Här kan lag (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall komma in i bilden. Enligt lagen får statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt begränsas för fysisk peron, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, eller för oskiftat dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här.

Denna begränsningsregel blir tillämplig när skattebeloppet överstiger det s.k. spärrbeloppet. Med skattebeloppet avses sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt och inbetald sjömansskatt. Spärrbeloppet beräknas på den statliga beskattningsbara inkomsten och på underlaget för tilläggsbelopp. Beräkningen skall ske för vardera maken för sig utan hänsyn till den andres inkomster. Däremot skall största tillåtna nedsättning av förmögenhetsskatten beräknas för makarna (och eventuella barn) gemensamt.

Spärrbeloppet för inkomståret 1989 utgörs av summan av

50 % av beskattningsbar inkomst

25 % av underlaget för tilläggsbelopp.

I förekommande fall skall den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp ökas med vid taxeringen medgivet särskilt investeringsavdrag.

I första hand nedsättes förmögenhetsskatten, som inte får bli lägre än skatten på halva förmögenheten. Därefter får den statliga inkomstskatten sättas ned – först grundbeloppet (helt), sedan tilläggsbeloppet till den del det motsvarar tilläggsbeloppet beräknat på den beskattningsbara inkomsten.

Exempel:

Alternativ 1Make 1:Inkomst av tjänst330 000
Inkomst av kapital250 000
Förmögenhet6 000 000
Make 2:Inkomst av tjänst80 000

Make 1 Skatt före och efter nedsättning

Skatt före nedsättningNedsättningens fördelningSkatt efter nedsättning
Statlig förmögenhetsskatt158 00090 00068 000
Statl ink skatt grundbelopp88 0001 50086 500
Statl ink skatt tilläggsbelopp102 0000102 000
Kommunal inkomstskatt(30)  171 000     0171 000
519 00091 500427 500
Avgår: spärrbelopp− 427 500
Nedsättning91 500

Make 1 betalar 427 500 kr i skatt efter nedsättning med 91 500 kr.

Make 2 Skatt före eventuell nedsättning

Statlig förmögenhetsskatt0
Statl ink skatt grundbelopp3 600
Statl ink skatt tilläggsbelopp0
Kommunal inkomstskatt (30)  21 000
24 600
Avgår: spärrbelopp− 52 500
Nedsättning0

Make 2 betalar 24 600 kr i skatt, ingen nedsättning.

Fördelas förmögenheten lika mellan makarna genom bodelning kan resultatet bli följande.

Alternativ 2Make 1:Inkomst av tjänst330 000
Inkomst av kapital130 000
Förmögenhet3 000 000
Make 2:Inkomst av tjänst80 000
Inkomst av kapital120 000
Förmögenhet3 000 000

Make 1 betalar 337 500 kr i skatt efter nedsättning med 16 100 kr.

Make 2 betalar 142 500 kr i skatt efter nedsättning med 23 900 kr.

Makarnas sammanlagda nedsättning av skatt blir nu bara 40 000 kr.

Om det i stället för make 1 varit make 2 som ägt hela förmögenheten och avkastningen därav skulle resultatet bli följande.

Alternativ 3Make 1:Inkomst av tjänst330 000
Make 2:Inkomst av tjänst80 000
Inkomst av kapital250 000
Förmögenhet6 000 000

Make 1 betalar 181 000 kr i skatt, ingen nedsättning.

Make 2 betalar 240 000 kr i skatt efter nedsättning med 99 000 kr.

Sammanställning av skatt som makarna skulle betala:

Make 1Make 2Totalt
Alt 1427 500+ 24 600=452 100
Alt 2337 500+142 500=480 000
Alt 3181 000+240 000=421 000

Att makarnas sammanlagda skatt blir lägre enligt alternativ 3 beror på att marginalskatten för make 1 är lägre än 72 % för beskattningsbar inkomst upp till 190 000 kr och för inkomst därutöver 72 % samt att make 1 inte har någon förmögenhet. Den genomsnittliga skatten är här 56,6 %.

I de fall begränsningsregeln blir tillämplig är oftast både marginalskatt och genomsnittlig skatt 75 %.

Enligt alternativ 3 kan förmögenheten för make 2 öka till 11 066 000 kr utan att skatten blir högre. Varje förmögenhetsökning för make 1 föranleder däremot högre skatt.

Nedanstående tabell visar marginalskatten i några olika inkomstskikt samt en nedre förmögenhetsgräns vid vilken begränsningsregeln blir tillämplig.

Inkomståret 1989

Tax. inkomst krInkomstskatt kr (kom 30)Marginalskatt (inkomst)Förmögenhets­,skatt krSkatt enligt begränsning krBegränsningFörmögenhet kr
 10 100(135)0750
75 %
 10 200(170)01500
75 %
 10 30020520250401 000
35 %75 %
 85 00026 35029 90056 2501 716 000
47 %75 %
150 00056 90048 100105 0002 337 000
61 %75 %
200 00087 40055 100142 5002 570 000
72 %75 %
300 000159 40058 100217 5002 670 000
72 %75 %
400 000231 40061 100292 5002 770 000
72 %75 %
500 000303 40064 100367 5002 870 000
72 %75 %
600 000373 40067 100442 5002 970 000
72 %75 %

Exempel:

Vid en taxerad inkomst på 200 000 kr måste förmögenheten överstiga 2 570 000 kr för att nedsättning av skatten enligt begränsningsregeln skall erhållas. Skatten blir 142 500 kr och förändras inte förrän förmögenheten vid samma taxerade inkomst uppgår till 7 166 000 kr.

Även när begränsningsregeln blir tillämplig kan i vissa fall marginalskatten vara lägre än 75 %.

Om förmögenheten är minst 806 000 kr kan följande formel användas för beräkning av den inkomstgräns (taxerad inkomst) vid vilken marginalskatten förändras från 30 % (=den kommunala skattesatsen) till 75 %. Formeln gäller ej om underskottsavdrag finns.

x = (100f + 450 000/45)

där x = den sökta inkomstgränsen

f = förmögenhetsskatten på halva förmögenheten

Exempel på beräkning:

Antag att förmögenheten är 6 000 000 kr.

Skatt på halva förmögenheten (3 000 000) = 68 000 kr.

x = (100 × 68 000 + 450 000/45) = 161 111

Skatt enligt begränsningsregeln = 113 325 kr, d.v.s. 75 % av (161 100–10 000).

Skatt att betala:
Statlig inkomstskatt0
Kommunal inkomstskatt (30)45 330
Förmögenhetsskatt 68 000
113 330

I detta fall betalas endast kommunalskatt och förmögenhetsskatt på halva förmögenheten.

Uppställningen nedan visar inkomstgränsen vid angiven förmögenhet.

FörmögenhetInkomstSkatt enligt begränsningsregeln
   806 000   10 100     75
   900 000   11 600  1 200
 1 000 000   13 300  2 475
 2 000 000   36 600 19 950
 4 000 000   94 400 63 300
 6 000 000  161 100113 325
 8 000 000  227 700163 275
10 000 000  294 400213 300
20 000 000  627 700463 275
40 000 0001 294 400963 300

Exempel:

FörmögenhetInkomstSkattMarginalskatt
6 000 000100 000 95 000
30 %
6 000 000161 100113 330
75 %
6 000 000200 000142 500

Av exemplet framgår att t.ex. ett ränteavdrag som sänker inkomsten från 161 000 kr är bara ett värde av 30 %. Däremot betalas enbart kommunalskatt på en inkomstökning upp till 161 100 kr. Att söka den inkomstgräns där marginalskatten förändras från 30 % till 75 % blir således endast intressant när det gäller stora förmögenheter som ger relativt liten avkastning eller då inkomsten reduceras genom stora ränteavdrag för att minska skatten.

Omvänt kan formeln användas för att undersöka hur stor förmögenheten får vara vid viss taxerad inkomst utan att detta föranleder högre skatt.

När begränsningsregeln är tillämplig och marginalskatten är lika med den kommunala skattesatsen överstiger den genomsnittliga skatten 75 %.

Exempel:

FörmögenhetInkomstSkattMarginalskatt
40 000 0001 000 000875 000
30 %
40 000 0001 294 400963 300

I ovanstående exempel med inkomst 1 000 000 kr och skatt 875 000 kr blir den genomsnittliga skatten 88,4 % beräknad på beskattningsbar inkomst.

Ingalill Starck

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%