Innehåll

Skattenytt nr 11–12 1990 s. 804

Något för skatteplanerarna att begrunda

I en artikel på s. 612 i denna tidskrift har Urban Rydin föreslagit skatteplaneringsåtgärder som kan vidtagas för att få en skattekredit och eventuellt även undvika räntetillägg i det nya skattesystemet.

Jag vill med detta inlägg visa att förslaget inte håller skattemässigt.

Förslaget går ut på att få ett förhöjt k-surv-underlag taxeringsåren 1992–1999 genom att i företaget ta upp ett kortfristigt banklån för att därefter ta ut hela lånesumman 500 000 kronor.

Genom nämnda transaktioner har man skapat sig ett k-surv-underlag på 450 000 kronor och en avsättning på 135 000 kronor trots att underlaget i realiteten är noll kronor.

Vidare kommer inte räntefördelning att utgå på ett underlag upp till 500 000 kronor.

Lag om skatteutjämningsreserv 4 § stadgar att kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid beskattningsårets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan.

Med skulder i förvärvskällan avses skulder där det upplånade kapitalet nedlagts på tillgångar i förvärvskällan.

I förevarande fall är skulden inte att betrakta som någon skuld i förvärvskällan varvid det ”ordinarie” k-surv-underlaget inte kommer att öka.

Av anvisning punkt 1 till 23 § KL framgår att som kostnad i näringsverksamhet hänförs räntor på lån för anskaffande av inventarier och andra tillgångar i näringsverksamheten.

I det föreslagna förfarandet skall avdrag vägras i näringsverksamheten för räntekostnaderna och istället medges under inkomst av kapital med de avdragsbegränsningar som där gäller.

Det hela kan sluta som en s.k. rysare.

Urban Rydin skriver vidare:

”Det ovan angivna exemplet är naturligtvis med avsikt lite provokativt, men om planeringen sköts ”snyggare” och på lite längre sikt torde sannolikheten för upptäckt och eventuell åtgärd vara relativt liten.”

Ovannämnda citat visar att artikelförfattaren är medveten om att skatteupplägget kanske inte håller med ändock bör genomföras då risk för upptäckt är relativt liten.

Det finns två kategorier av skatteplanerare. Dessa kan indelas i en A- och en B-grupp.

A-gruppen skatteplanerar utifrån gällande bestämmelser. Detta kan inte ifrågasättas och skall godkännas.

B-gruppen skatteplanerar utifrån kontrollproblem. Detta skall underkännas och beivras.

Sven Carlstedt

Sven Carlstedt är avdelningsdirektör vid länskattemyndigheten i Stockholms län.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%