Innehåll

Skattenytt nr 5 1990 s. 318

Beskattning av indexterminer och indexoptioner

En terminsaffär är ett köpeavtal där köpare och säljare fastställer dels pris, dels en framtida leveranstidpunkt (termin). Syftet med terminshandel kan vara antingen att skydda sig mot prisförändringar under avtalets löptid eller att spekulera i sådana.

Vid en terminsaffär är bägge parter definitivt bundna av avtalet, i motsats till optionsavtal där endast den ena parten är bunden av avtalet. Ytterligare en skillnad gentemot ett optionsavtal är att äganderätten till den egendom en option avser inte övergår vid utfärdandet av optionen. Vid en terminsaffär övergår äganderätten däremot vid avtalets ingående. Anskaffnings- resp försäljningstidpunkten inträder således vid en terminsaffär redan på avtals-/affärsdagen.

Den renodlade terminsaffären innebär i princip en försäljning av värdepapper som säljaren ännu inte har. Avsikten är nämligen att säljaren skall förvärva värdepapperet i anslutning till leveransen. Skattepliktig reavinst kan uppkomma trots att värdepapperet förvärvas efter avyttringen (p 2b 5 st. anv. till 36 § KL).

En aktietermin innebär en rätt för köparen att vid en viss framtida tidpunkt köpa aktier till det överenskomna terminspriset. Förutom aktieterminer som avslutas med leverans kan affären avslutas genom stängning. Detta innebär att någon leverans ej sker av de aktier som affären avser utan en kontantavräkning görs mellan parterna.

Genom ett rykande färskt förhandsbesked (RR-dom 900207, mål nr 3242-1989) har nu rättsläget belysts vad gäller standardiserade terminskontrakt. Förhandsbeskedet gäller således inte vanliga terminsaffärer, utan avtal om köp eller försäljning av andelar i aktiefonden Delta, s.k. OMX-terminer. För dessa avgörs dock inte utfallet av affären av utvecklingen på fondandelarna, utan utvecklingen av ett särskilt aktieindex (OMX-index). Detta gäller oavsett om leverans av andelar sker eller ej.

RR har i sitt förhandsbesked skiljt på standardiserade terminskontrakt kopplade till aktieindex och avtal om köp eller avyttring av egendom på termin. Man menar att det vid förstnämnda fall – genom kopplingen till ett fristående index – är fråga om ett vad om utvecklingen av indexet. Detta synsätt leder till beskattning i förvärvskällan övrig tillfällig förvärvsverksamhet, 35 § 1 mom. 1 KL.

I ansökan om förhandsbesked presenterades fyra exempel som samtliga berörde terminshandel utan leverans, vilket innebär att en kontantavräkning sker mellan avtalsparterna på slutdagen.

De första två exemplen behandlar köparens respektive säljarens skattesituation om kurserna på aktiemarknaden (OMX-index) stiger, vilket innebär att säljaren måste betala en likvid motsvarande skillnaden mellan aktuellt index och terminspriset till köparen. Skälet till kontantavräkningen är i dessa exempel att affären går till stängning, d.v.s. någon leverans av underliggande aktiefondsandelar påkallas ej.

Den motsatta situationen att kurserna på aktiemarknaden (OMX-index) sjunker behandlas inte explicit i förhandsbeskedet. Någon anledning att anta att denna situation skulle få annan skatterättslig behandling finns inte.

De två sista exemplen behandlar situationerna att a) en person först säljer 10 kontrakt och sedan köper 10 exakt likadana kontrakt och b) först köper 10 kontrakt och sedan säljer 10 exakt likadana kontrakt.

Genom att dessa förfaranden tar ut varandra kvittas leveransskyldigheten på bägge sidor mot varandra. Inte heller här sker således leverans av aktiefondsandelar. Observera dock att stängning formellt sett inte sker.

Rent konkret uppkommer för frågeställaren en förlust i exempel 3 och en vinst i exempel 4.

Det kan konstateras att RR:n inte gör någon skillnad mellan stängningsfallen (ex 1 och 2) och ”kvittningsfallen” (ex 3 och 4). Vidare måste framhållas att domstolen i sin analys gör en genomsyn av avtalssituationen. Även om det formellt sett är terminsavtal om framtida överlåtelse av aktiefondsandelar anser RR:n att fråga är om ett vad om utvecklingen av ett index, och om verklig leverans sker förändrar detta enligt domstolens uppfattning inte beskattningskonsekvenserna vad gäller standardiserade terminskontrakt.

När det gäller vinst beskattas dessa i samtliga fall som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet (35 § 1 mom. 1 KL) d.v.s. inte som reavinst.

Även förlustsituationen beskattas i samma förvärvskälla. Detta innebär att förluster kan utnyttjas som allmänt avdrag. Detta står i motsats till vad som gäller för reaförluster och förluster som hänför sig till avdrag för sk återköpspremium med högre belopp än vad som erhållits som intäkt (premium) vid utställande av standardiserade optioner (p 7 av anv till 36 § KL).

Analogibevis torde vidare gälla att om köparen resp säljaren överlåter sin förpliktelse/rättighet enligt terminskontraktet sker beskattning enligt 35 § 1 mom. KL.

Så långt beskattningen av indexterminer. Fråga är nu om och hur detta förhandsbesked påverkar beskattningen av standardiserade indexoptioner (OMX-optioner). Även dessa avser formellt sett köp/försäljning av andelar i aktiefonden Delta och utfallet styrs även här av OMX-index.

Det har allmänt antagits att det inte finns en skattemässig särbehandling av optioner att köpa/sälja andelar i aktiefonder gentemot optioner att köpa/sälja enskilda aktier. Detta antagande får fortfarande anses ha giltighet. Dock torde RR:s genomsyn vara tillämplig för de indexoptioner vi har på den svenska marknaden (rent principiellt borde detta i alla fall ske). Skälet är naturligtvis att konstruktionen med köp och försäljning av aktiefondsandelar, precis som vid OMX-terminer, i praktiken är fiktiv. Något avtal om köp/försäljning av andelar finns således i realiteten inte.

Om så är fallet blir konsekvensen att överskott på handel med indexoptioner (oavsett om det är fråga om utställare eller köpare) beskattas i förvärvskällan övrig tillfällig förvärvsverksamhet. Någon möjlighet att minska överskottet genom reaförlustavdrag (ex från köp- eller säljoptioner på enskilda aktier) finns inte.

Skulle handeln med indexoptioner istället ge ett underskott uppkommer ett allmänt avdrag i form av ett underskottsavdrag. Begränsningsregeln i anvisningspunkt 7 till 36 § 46 § 1 mom. p 1 KL torde fortfarande vara tillämplig (dock endast för utfärdaren).

Avslutningsvis skall något beröras frågan om hur utländska indexoptioner beskattas. Någon skillnad i skatteregler för utländska optioner gentemot svenska optioner torde inte finnas. Detta innebär att om utfallet är kopplat till ett index och inte till värdeförändring av ev underliggande värdepapper, så är möjligheten stor för genomsyn på sätt som relaterats ovan även för utländska indexoptioner. Detta innebär att exempelvis affärer med tyska indexoptioner kopplade till DAX- resp FAZ-index ligger i ”riskzonen” för en genomsyn liknande den som gäller för OMX-terminer.

Urban Rydin

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%