Innehåll

Skattenytt nr 5 1990 s. 325

Vinstbolag och semantik

I Skattenytt nr 3, 1990, s. 143–144, skriver skattedirektören Kerstin Tollerz bl.a.: ”. . . angående värderingen av tillgångar vid bedömningen av om större delen av tillgångarna avyttrats . . .” Och vidare: ”Om pågående arbeten anses utgöra tillgångar i vinstbolagsbestämmelsens mening uppkommer frågan varför inte vinst vid avveckling/överlåtelse av pågående arbeten skulle utgöra vinst i vinstbolagsbestämmelsens mening.” Frågan varför så inte skulle vara fallet – jag tänker närmast på den situationen att de pågående arbetena fakturerats ut på beställarna före aktieavyttringen – har i samma nummer av Skattenytt på ett övertygande sätt besvarats av skattekonsulten Jan-Eric Askenström. Han ställer med rätta frågan om en inkassering av en fordring på en gäldenär är en överlåtelse. Här vill jag göra läsaren uppmärksam på ordvalet i citaten ovan. Det talas, vid sidan om ”överlåta”, om ”avyttra” och ”avveckla”.

I riksskatteverkets skrivelse om vinstbolag, Dnr D37–358–90, användes orden ”överlåta” och ”avyttra” på ett sätt som vore de helt synonyma. Jag citerar ur skrivelsens punkt 4a: ”Vidare bör kunna anses att vinst vid överlåtelse av pågående arbeten utgör vinst till följd av avyttring av tillgångar. Mer tveksamt kan vara om vinst vid avslutande av pågående arbeten är vinst till följd av avyttring.” I skattesammanhang kan man inte vara nog försiktig vid analysen. Det kan därför vara på sin plats att något närmare granska innebörden av verbet ”överlåta”, det ord och inget annat som lagstiftaren använt med avseende på ett bolags tillgångar i vinstbolagshänseende. Låt oss se vad några ordböcker har att berätta.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket anger betydelsen ”frånträda” och ”överlämna”. Einar Odhner förklarar i ”Vad betyder orden”: ”överlåta, t. låta = lämna, ty. lassen.” Olof Östergren exemplifierar i ”Nusvensk ordbok”: ”Köpman A Ström överlåter rörelsen efter 15 år”, ”överlåta ett företag, en rörelse, en utredning på någon”, etc och anger synonymerna ”avhända sig”, ”överflytta”, ”överlämna”, ”överföra”, ”anförtro” och ”hänskjuta”. AF Dalin anger i ”Ordbok över svenska språket” betydelsen ”överlämna” och ”avträda”. Han meddelar vidare att ordet mest används i rättegångs- och affärsspråket och exemplifierar: ”Han har överlåtit mig sin rätt.” I Norstedts ”Juridiska ordbok” förklaras ”överlåta” vara samlingsord för ”sälja”, ”byta” och ”ge bort” och substantivet ”överlåtelse” ett avtal, som till skillnad från ”upplåtelse”, medför en fullständig övergång av den tidigare innehavarens rätt. I ”Modernt företagsekonomiskt lexikon” av Erik Eriksson förekommer inte verbet men väl substantivet. Härvid hänvisas – med avseende på värdepapper – till endossement. I ”Stora svensk-engelska ordboken” översätts ”överlåta” med ”transfer”, ”make over”, ”convey”, ”assign” och ”release”. Ingvar E Gullbergs ”Svensk-engelsk fackordbok” exemplifierar: ”Överlåta” en fordran eller ett patent-”assign” och ”överlåta” sin behörighet – ”to delegate”.

Av det anförda – som står i samklang med lagens förarbeten – är det enligt min mening uppenbart att ordet ”överlåta”, på det område som här är i fråga, avser en överföring av annat slag än den som sker dagligen och stundligen i ett bolags ordinarie verksamhet. Eljest hade lagstiftaren valt ett annat ord eller uttryckssätt. Närmare bestämt torde åsyftas en sådan överföring där mottagarens situation beträffande det överförda och i förhållande till tredje man överensstämmer med överlåtarens. Applicerat på en vara, ett pågående arbete och en fordring bör ”överlåta” följaktligen syfta på den överföring som kan ske till ny återförsäljare, tjänsteproducent och rättsinnehavare men inte på normal varuförsäljning eller tjänsteprestation till en kund för eget bruk, ej heller på inkasseringen av fordringen. En motsatt tolkning skulle, som jag förstått saken, strida mot det allmänna språkbruket, mot kravet på förutsebarhet och mot det allmänna rättsmedvetandet.

Kjell Wennerstrand

Kjell Wennerstrand är auktoriserad revisor och verksam vid BDO Revision i Västerås.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%