Innehåll

Skattenytt nr 9 1990 s. 610

Kommentar till replik

Sedan Skattenytts redaktion givit mig tillfälle att ta del av Torgny Sifverssons replik får jag ge följande kommentar:

De åsikter och synpunkter som jag framfört i min artikel i Skattenytt nr 1–2/1990 svarar jag givetvis själv för. I samma ämne – frågor kring räkenskapsårsomläggning – har Patent- och registreringsverket tillsammans med Riksskatteverket givit ut en informationsbroschyr OMLÄGGNING AV RÄKENSKAPSÅR I AKTIEBOLAG som är ett uttryck för den gemensamma synen på hithörande spörsmål. Undertecknad har ingen anledning att göra en annan bedömning av gällande rätt och min artikel grundar sig på synsättet i nämnda informationsbroschyr.

Sifversson betonar att hans tidigare publicerade artikel haft som utgångspunkt att skatterätten och civilrätten är två skilda rättsliga system. Dessa sammanfaller oftast men inte alltid.

Jag delar Sifverssons uppfattning om två system, men vad Sifversson förbiser är att skatterätten är underordnad civilrätten. Det är ju som bekant så att exempelvis kopplingen till god redovisningssed bryts endast i de fall det finns ett direkt stadgande i skattelag eller om det finns en uttrycklig skattepraxis.

När man hör orden dubbla räkenskapsår finns det alltid skäl att osäkra sitt kritiska förnuft. Personligen är jag inte övertygad om bärkraften i Sifverssons teoribildning att ett aktiebolag samtidigt kan hålla sig med två olika räkenskapsår:

  1. ett registrerat räkenskapsår (avsett för vem eller vilka?)
  2. ett annat räkenskapsår för skatteändamål

Dubbelräkenskapsåret medför oundvikligen ett antal komplikationer, följdfrågor och avvägningar såsom

  1. vilket av räkenskapsåren skall bolagets revisorer granska och bolagsstämman fastställa?
  2. vilken roll och betydelse tilldelas respektive år och bokslut i dubbelräkenskapsåret?
  3. vilket räkenskapsår inklusive bokslut anser Sifversson skall ligga till grund för aktiebolagets officiella årsredovisning till registreringsmyndigheten och aktiebolagets övriga intressenter?

Såvitt jag känner till har den dubbla-räkenskapsårs-principen hittills inte framförts på allvar vare sig i aktiebolagsrättsliga eller skatterättsliga sammanhang. Men Sifversson kan ha rätt i att också denna speciella infallsvinkel kan bli föremål för en oförutsägbar rättslig prövning. Man får då förutsätta att Bokföringsnämnden, Patent- och registreringsverket m.fl. i samband härmed bereds tillfälle att avge yttrande.

Christer Westermark

Christer Westermark är avdelningsdirektör vid Riksskatteverket

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%