Innehåll

Skattenytt nr 11 1991 s. 724

Rätt beskattningsår för handelsbolag

I den nyutkomna 8:e upplagan av sin bok ”Beskattning av handelsbolag” tar Nils Mattsson upp en intressant diskussion om rätt beskattningsår för handelsbolag.

Hittills har gällt att handelsbolagsinkomster beskattas hos alla delägare, även aktiebolag, i en separat förvärvskälla. Rätt beskattningsår har därvid följt handelsbolagets räkenskapsår och inte alls varit beroende av ägarnas räkenskapsår.

Alla räkenskapsår som utgått under 1990 har exempelvis beskattats vid 1991 års taxering, om vi bortser från den numera avskaffade problematiken med räkenskapsår som gått ut i januari eller februari.

Som Mattsson påpekar gäller emellertid nu helt nya regler. För ett aktiebolag skall, enligt 2 § 1 mom. 5 st. SIL, all inkomst hänföras till samma förvärvskälla. Detta måste anses gälla även handelsbolagsinkomster, eftersom regeln är så kategoriskt utformad.

Mot denna tolkning talar 2 § 1 mom. 1 st. SIL, som stadgar att bl.a. 18 § KL skall tillämpas ”om inte annat följer av denna lag”. I 18 § KL stadgas att inkomst från handelsbolag alltid är en särskild förvärvskälla. Med all sannolikhet tar dock 5 st. i 2 § 1 mom. över, just eftersom annat följer av 5 st.

Om nu delägaren i handelsbolaget, enligt 53 § anv. p. 10 KL, skall beskattas för sin del av bolagets vinst, måste detta innebära, som Mattsson skriver, att inkomsterna kan tillföras ägarens förvärvskälla först då räkenskapsåret för handelsbolaget gått till ända. Att periodisera handelsbolagsinkomsten är lika lite tänkbart som att i efterhand tillföra handelsbolagsinkomsten till aktiebolagets övriga inkomster i samma förvärvskälla.

Om vi då går över till några konkreta situationer innebär detta ingenting för sådana handelsbolag som ägs av fysiska personer och som därför alltid, utom i undantagsfall, har kalenderår som räkenskapsår. Handelsbolagsinkomster från 1991 beskattas vid 1992 års taxering.

Ett handelsbolag som ägs av ett aktiebolag och en fysisk person måste också, enligt huvudregeln, ha kalenderår som räkenskapsår. Den fysiska personens handelsbolagsinkomst beskattas fortfarande, enligt 18 § KL, i särskild förvärvskälla och om handelsbolagsinkomsten avser 1991, sker beskattningen alltså vid 1992 års taxering. Samma taxeringsår blir det om aktiebolaget har kalenderår som räkenskapsår.

Om aktiebolaget emellertid har brutet räkenskapsår, exempelvis per 30 juni, uppkommer en intressant effekt. Om tolkningarna ovan är korrekta sker ingen beskattning alls av handelsbolagsinkomsten vid 1992 års taxering hos aktiebolaget. Detta eftersom handelsbolagets räkenskapsår 1991 inte gått ut innan det aktiebolagets räkenskapsår som skall beskattas vid 1992 års taxering, nämligen 1 juli 1990–30 juni 1991.

Även fall med ägande av enbart aktiebolag kan få samma konsekvens. Antag att ett handelsbolag ägs 50/50 av två oberoende aktiebolag, en mycket vanlig konstruktion för samarbete. Om handelsbolaget har ett brutet räkenskapsår, som går ut efter ägarens, uppkommer samma effekter som ovan. Antag att handelsbolagets räkenskapsår går ut 30 juni 1991 och aktiebolagets 30 april 1991. Handelsbolagsinkomsten per 30 juni 1991 kommer i detta fall alltså sannolikt att beskattas först vid 1993 års taxering.

Det ändrade förvärvskällebegreppet för aktiebolagens del, och i och för sig även för övriga juridiska personer som är skattesubjekt, förutom dödsbon, medför alltså att ingen beskattning alls i många fall kommer att ske av handelsbolagsinkomster vid 1992 års taxering. Frågan är då om det finns skäl för lagstiftaren att ingripa. Enligt min mening är så inte fallet, eftersom effekten enbart är ett uppskjutande av beskattningen ett år och är dessutom en konsekvens av ett medvetet utvidgande av förvärvskällebegreppet.

Det är inte heller självklart att ett uppskjutande av beskattningen ett år innebär fördelar. Vad säger exempelvis den handelsbolagsdelägare (aktiebolag), som i redan upprättat bokslut per 30 april 1991 räknat med att inte betala någon skatt följd av ett förväntat underskott i handelsbolag?

Vilka konsekvenserna blir i SURV-sammanhang kommer att belysas i en senare artikel.

Gunnar Rabe

Gunnar Rabe är skattejurist vid advokatfirman Vinge.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%