Skattenytt nr 10 1992 s. 509

EG-harmoniseringen av de direkta skatterna – en översikt

1. Inledning

Sveriges närmande till, och eventuella medlemskap i, EG har naturligt nog lett till en markant ökning av intresset för EG och EG-frågorna. Detta gäller även intresset för EG:s gemensamma skatterätt. De flesta skatteintresserade torde idag känna till att EG:s skatteharmoniseringsarbete kommit längst på den indirekta beskattningens område, medan framgångarna när det gäller direkt beskattning är mer lätträknade. Många har också uppmärksammat att något av ett genombrott ändå kom år 1990, då två direktiv och en konvention rörande direkt beskattning av internationella koncerner kunde antas.

Fortfarande är dock kunskaperna om EG:s skatterätt på många håll ganska bristfälliga. Den som försöker sätta sig närmare in i EG-skattefrågorna märker också snart att detta inte är en helt enkel uppgift, framför allt eftersom publiceringen av EG-dokumentationen sker tämligen osystematiskt, vilket gör materialet relativt oöverskådligt. Syftet med denna artikel är därför i första hand att ge en introduktion till, och översiktlig bild av, EG:s arbete med att harmonisera de direkta skatterna. Tanken är emellertid också att artikeln skall kunna fungera som en hjälp för den som vill gå vidare och studera en viss fråga närmare. I noterna lämnas därför utförliga hänvisningar till EG-rättskällorna.

Som framgått behandlas endast den direkta beskattningen i artikeln. Redovisningen begränsas vidare till att omfatta föreslagna och antagna regler som omedelbart rör beskattningen. De bestämmelser och förslag som primärt rör andra områden, men som även innehåller vissa regler av skattemässig betydelse, kommer därför inte att beröras i artikeln. [1]

2. Allmänna EG-frågor

2.1 Inledning

Innan en skattefråga kommer så långt som till att bli slutligt reglerad genom ett beslut av Ministerrådet, skall den behandlas av ett antal olika instanser i EG:s beslutsmaskineri. Under lagstiftningsarbetets gång avsätts därmed en hel del olika dokument i form av utredningar, förslag, yttranden etc. Det skall med en gång framhållas att omfattningen av dessa förarbeten inte kommer i närheten av deras svenska motsvarigheter. De saknar dessutom praktiskt taget all betydelse för domstolars och andras tolkning av de antagna bestämmelserna. För den som är intresserad av och vill sätta sig närmare in i en viss fråga kan de dock vara till viss hjälp, och som nämnts kommer jag i det följande att lämna utförliga källhänvisningar till dessa förberedande dokument. För att sätta in de olika dokumenten på sina rätta platser i lagstiftningsprocessen skall jag därför nedan ge en översiktlig redogörelse för beslutsgången inom EG. Jag kommer också att kortfattat beskriva det huvudsakliga harmoniseringsinstrumentets, dvs. direktivets, rättsliga karaktär. Slutligen ger jag här också viss vägledning till var man kan finna de olika EG-dokumenten.

2.2 Beslutsprocessen vid antagande av direktiv rörande direkt beskattning

EG:s beslutsprocess vid antagande av direktiv rörande direkt beskattning är i princip uppbyggd på så sätt att Kommissionen har initiativrätt, Rådet beslutanderätt och Parlamentet samt den Ekonomiska och Sociala Kommittén en rådgivande funktion. Beslutsprocessen inleds genom att Kommissionen, efter att på olika sätt ha utrett frågan, lämnar ett förslag till Rådet. Kommissionens förberedande utredningar kan ske inom de egna departementen eller genom fristående experter. Det kan vara värt att notera att Kommissionens initiativrätt är exklusiv, dvs. Kommissionen har ensamrätt att lägga fram lagförslag etc. Rådet har således inte rätt att på egen hand utarbeta och anta ett direktiv, utan är beroende av att Kommissionen lägger fram ett förslag.

När Rådet erhållit Kommissionens förslag, inhämtas yttranden från Parlamentet och från den Ekonomiska och Sociala Kommittén. Dessa yttranden är som redan antytts endast rådgivande. Därefter kan Rådet fatta beslut, vilket måste vara enhälligt när det gäller skattefrågor. Kravet på enhällighet är en av orsakerna till att det, utanför moms- och punktskatteområdet, ännu endast finns ett fåtal gemensamma regler antagna.

Det kan noteras att det s.k. Maastrichtfördraget om Europeisk Union inte föreskriver några större förändringar i beslutsprocessen på skatteområdet. Parlamentets yttranderätt utökas visserligen något, men det införs inte något reellt medbestämmande för Parlamentet i skattefrågor. Kravet på att Rådets beslutsfattande skall vara enhälligt kvarstår också i det nya fördraget.

2.3 Direktivets rättsliga karaktär

Rådet och Kommissionen har flera olika rättsakter till sitt förfogande i beslutsfattandet. I skatteharmoniseringsarbetet används dock så gott som uteslutande direktiv, även om förordningar i och för sig också är teoretiskt tänkbara. [2]

Direktivet riktar sig till medlemsstaterna och anvisar vissa målsättningar eller resultat som dessa är skyldiga att förverkliga inom en viss angiven tid. Den enskilda medlemsstaten får sedan inom ramen för sin nationella rätt välja tillvägagångssätt och medel för att genomföra direktivets krav. Direktivet skall således på något sätt omsättas till nationell lagstiftning, och lämnar i regel utrymme för en viss flexibilitet i utformningen av de nationella reglerna.

Trots att direktivet således primärt riktar sig till medlemsstaterna, kan det få direkt betydelse även för de enskilda medborgarna. EG-domstolen har nämligen slagit fast att enskilda under vissa förutsättningar kan åberopa direktivets bestämmelser, även om en medlemsstat har försummat att inom föreskriven tid realisera direktivets målsättningar. [3] En enskild skattskyldig kan då hänvisa direkt till direktivet, om detta i en viss fråga skulle föreskriva fördelaktigare skatteregler än den nationella lagstiftningen. Detta brukar kallas för att direktiven har direkt effekt.

2.4 EG-dokumentationen

Den främsta informationskällan för EG:s lagstiftning, lagförslag etc. är Official Journal of the European Communities (OJ). OJ är uppdelad i en L-serie (Legislation) och en C-serie (Communications and Informations). I L-serien publiceras bl.a. alla antagna direktiv och annan lagstiftning. I C-serien återfinnes t.ex. Kommissionens direktivförslag samt Parlamentets och den Ekonomiska och Sociala Kommitténs yttranden. När det gäller direktivförslagen bör uppmärksammas att det endast är förslaget till själva direktivtexten som återges i OJ. I en särskild serie s.k. COM Documents från Kommissionen publiceras emellertid även de förarbeten, allmänna motiveringar och rapporter som utgör grunden för förslaget. Större utredningsbetänkanden från framför allt oberoende expertgrupper brukar dock i stället publiceras fristående.

Kommissionens årligen utkommande General Report on the Activities of the Communities innehåller en översiktlig orientering om det löpande arbetet i de olika institutionerna. Rapporten är indelad i ämnesområden och skattefrågor avhandlas i ett särskilt avsnitt. Löpande information kan även erhållas från Kommissionens månatliga tidskrift Bulletin of the EC. Tidskrifterna European Taxation, Intertax samt den nystartade EC Tax Review har också de en kontinuerlig bevakning av det som händer på skatteområdet inom EG.

Sveriges mest fullständiga samling EG-dokument finns på Juridiska institutionens bibliotek i Lund. Det finns dock numera ett flertal s.k. Europeiska Dokumentationscentra runt om i landet som erhåller alla publikationer och annan information utgivna av EG:s institutioner. [4] Publikationerna kan också beställas genom Bibliotekstjänst i Lund, som är svensk agent för Office of Official Publications i Luxemburg.

3. Genomgång av förslag och antagna regler rörande direkt beskattning

3.1 Kommissionens generella skatteprogram

EG:s, dvs. egentligen Kommissionens, ambitioner på den direkta beskattningens område framgår dels av återkommande program, rapporter, riktlinjer etc. , dels av konkreta förslag i olika frågor. De utredningar, förslag och redan genomförda regler som finns i konkreta skattefrågor kommer att presenteras ämnesvis i de följande avsnitten. Först vill jag emellertid nämna de viktigare allmänna skatteharmoniseringsprogram som lagts fram genom åren. Dessa program innehåller i regel inga preciserade förslag till gemensam lagstiftning, utan ger mer generella anvisningar om på vilka områden en harmonisering anses mest angelägen och hur långtgående harmonisering som bör eftersträvas.

Kommissionens första mer generella program för harmoniseringen av de direkta skatterna kom år 1967. [5] Programmen hade föregåtts av rapporter och utredningar både inom Kommissionen och av utomstående experter, varav några finns publicerade. [6] I 1967 års skatteprogram skisseras en tämligen långtgående harmonisering av framför allt företagsbeskattningen. Såväl själva systemet för att beskatta bolagens vinster, som skattebasen och skattesatserna ansågs behöva harmoniseras. Ett annat område där harmoniseringsåtgärder ansågs helt nödvändiga var källbeskattningen av utdelningar och räntor.

I den s.k. Wernerrapporten om ekonomisk och monetär union som kom tre år senare framhävs samma områden som de mest angelägna för en harmonisering. [7] Kommissionen höll sedan under 1970- och 80-talen fast vid idén att en nödvändig förutsättning för utvecklingen av samarbetet inom EG var en relativt långtgående harmonisering av framför allt företags- och kapitalbeskattningen. [8] Det uteslöts inte heller att även andra delar av den direkta beskattningen, t.ex. förmögenhetsskatten och den personliga inkomstbeskattningen, skulle behöva harmoniseras. [9]

Kommissionen misslyckades dock som bekant med att få medlemsstaterna med sig i sina ambitiösa skatteharmoniseringsprojekt. En, möjligen av de politiska realiteterna dikterad, förändring av Kommissionens inställning har också kunnat skönjas de senare åren. En systematisk, omfattande harmonisering av stora delar av den direkta beskattningen synes nu inte längre förespråkas ens av Kommissionen. I stället skall arbetet mer inriktas på att göra punktvisa insatser på speciella områden, där harmoniseringsåtgärder framstår som helt oundgängliga för att Gemenskapen skall kunna fungera. Denna förändrade inställning framgår tydligt i Kommissionens Guidelines on company taxation från år 1990 [10] och år 1992. [11]

3.2 Företagsbeskattning

3.2.1 Val av bolagsskattesystem. Allmänna frågor om skattebas och skattesatser

Som väl de flesta känner till finns det ännu inga antagna direktiv som reglerar mer övergripande frågor inom företagsbeskattningen. Genom åren har dock flera olika förslag lämnats till hur de gemensamma reglerna borde utformas. Inledningsvis var det framför allt valet av system för att beskatta bolagsvinster som var föremål för intresset. I Neumarkrapporten från år 1962 föreslogs ett ”split-rate system” med lägre skatt på utdelad än på kvarhållen vinst. [12] Därefter kom år 1970 Van den Tempel-rapporten som för sin del förordade ett klassiskt system med dubbelbeskattning av bolagens vinster som det bästa för EG:s förhållanden. [13] När Kommissionen år 1975 lade fram ett direktivförslag i frågan följde man emellertid varken Neumark-rapportens eller Van den Tempel-rapportens förslag, utan lanserade i stället ett ”imputation system” eller skatteavräkningssystem som delvis upphäver bolagens dubbelbeskattning. [14] I direktivförslaget föreslås också att medlemsstaternas bolagsskattesats skall ligga mellan 45 och 55 procent, samt att en källskatt på 25 procent skall tas ut på utdelningar till mottagare i andra medlemsländer (utom i koncernförhållanden där uttagande av källskatt förbjuds).

1975 års direktivförslag behandlar således endast systemet för bolagsbeskattningen samt skattesatsen. Detta kritiserades av Parlamentet, som vid sin behandling av förslaget framhöll att man inte kunde harmonisera system och satser utan att också gradvis harmonisera skattebasen. [15] Delvis som ett svar på denna kritik offentliggjorde Kommissionen år 1988 ett direktivutkast (dvs. ett utkast till ett direktivförslag) om regler för att bestämma skattebasen. [16] Direktivutkastet innehåller en lång rad centrala bestämmelser för beräkning av den skattepliktiga inkomsten, bl.a. regler för avskrivning, avdrag för omkostnader, kapitalvinster samt varulager.

Direktivutkastet har dock inte utmynnat i något egentligt direktivförslag från Kommissionen, och ingenting tyder heller på att så kommer att ske. Till yttermera visso har Kommissionen nu dessutom formellt dragit tillbaka 1975 års direktivförslag om bolagsbeskattningen. [17] I stället har dessa frågor på Kommissionens uppdrag ånyo utretts av en fristående expertgrupp, den s.k. Ruding-kommittén, vars betänkande nyligen offentliggjordes. [18]

Rudingkommittén anser att det på sikt är önskvärt med ett gemensamt bolagsskattesystem inom EG, men kommittén kan inte enas om vilket system som vore lämpligast. I stället anges att denna fråga bör utredas vidare. Det föreslås dock att de länder som idag tillämpar någon form av lättnad i beskattningen av aktieutdelningar skall utsträcka denna lättnad till att omfatta även utdelningar från bolag i andra medlemsländer.

Kommittén anser vidare att bolagsskattesatsen skall harmoniseras, och föreslår en lägsta skattesats på 30 procent och en högsta på 40 procent. För att förhindra skatteflykt förordas också en 30-procentig källskatt på utdelningar till andra länder. Denna källskatt skall dock inte utgå om aktieägaren kan visa att han kommer att beskattas för utdelningen i sitt hemland. Kommittén förespråkar vidare en långtgående harmonisering av skattebasen, omfattande bl.a. avskrivningsregler, omkostnader, leasing, aktievärdering, kapitalvinster m.m. Det skulle föra alltför långt att närmare redogöra för de föreslagna reglerna här. Det kan dock vara intressant att notera att kommittén har en allmän önskan att skapa en närmare koppling mellan redovisningen och beskattningen. I många frågor nöjer sig kommittén för övrigt med att ange vissa riktlinjer för hur de gemensamma reglerna bör utformas. Eftersom det i stor utsträckning rör sig om tekniskt komplicerade regler, rekommenderar kommittén i stället att en grupp med skatteteknisk expertis tillsätts för att utarbeta de konkreta förslagen.

Kommissionen har i sina nya Guidelines on company taxation [19] lämnat vissa preliminära synpunkter på Rudingkommitténs förslag. Allmänt sett intar Kommissionen en försiktigare hållning än kommittén. Kommissionen lägger stor vikt vid att alla harmoniseringsåtgärder skall vara i enlighet med den s.k. subsidiaritetsprincipen, [20] och anser att en del av kommitténs förslag i vart fall för närvarande är alltför långtgående. Kommissionen menar t.ex. att den skisserade harmoniseringen av skattebasen är alltför omfattande, och tillbakavisar därmed merparten av kommitténs förslag i den delen.

Kommissionen anser vidare att det inte är nödvändigt att införa en högsta tillåtna bolagsskattesats inom EG. Däremot instämmer Kommissionen i att en gräns för lägsta tillåtna bolagsskattesats kan behöva införas, men ifrågasätter om inte den föreslagna nivån om 30 procent är för hög. Kommissionen delar vidare kommitténs uppfattning att det på sikt är önskvärt med ett gemensamt bolagsskattesystem inom EG, och anser att ytterligare diskussioner om val av system bör initieras. Kommissionen ställer sig också positiv till förslaget att eventuella lättnader i beskattningen av aktieutdelningar skall utsträckas till att omfatta även utdelningar från bolag i andra medlemsstater.

Kommissionen kommer nu att inleda diskussioner med medlemsstaterna angående Rudingkommitténs betänkande. Mot bakgrund av dessa diskussioner skall sedan vissa av kommitténs förslag omsättas i direktivförslag från Kommissionen. De första direktivförslagen kan väntas komma redan under denna höst.

3.2.2 Särskilda frågor med anknytning till internationella koncerner

Det område av den direkta beskattningen där skilda skatteregler i de olika medlemsländerna ansetts ha störst negativa effekter är beskattningen av koncerner med verksamhet i flera medlemsländer. Som nämnts ovan antogs år 1990 två direktiv och en konvention rörande dessa frågor. Under år 1990 lade Kommissionen också fram två nya direktivförslag angående beskattningen av internationella koncerner.

De två antagna direktiven rör dels fusioner, fissioner och liknande, [21] dels utdelningar från dotterbolag till moderbolag. [22] Eftersom direktiven har presenterats i särskilda artiklar i Skattenytt tänker jag inte gå närmare in på innehållet i dem här, utan hänvisar helt till dessa artiklar. [23] Däremot skall några ord sägas om den skiljedomskonvention som antogs samtidigt med direktiven. [24]

Skiljedomskonventionen tar sikte på s.k. internprissättningssituationer. Med detta avses att ett land har uppjusterat ett företags skattepliktiga intäkter p.g.a. att villkor som företaget använt i avtal med ett närstående företag utomlands avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende företag (armlängdsregeln). Om det utländska företagets intäkter då inte i motsvarande mån justeras ned i dess hemland, blir resultatet att koncernen som sådan kommer att dubbelbeskattas. Skiljedomskonventionen syftar till att lösa dessa situationer när de inblandade ländernas skattemyndigheter inte själva kan komma överens. Konventionen föreskriver att en skiljemannakommission då skall utses för att i sista hand avgöra hur dubbelbeskattningen skall undanröjas.

Skiljemannaförfarandet är således reglerat i en konvention och inte i ett direktiv. Detta innebär att reglerna inte är en del av den formella EG-rätten. Konventionen har i stället i princip samma ställning som t.ex. ett (multilateralt) dubbelbeskattningsavtal. Den träder därmed i kraft först när den ratificerats av samtliga medlemsländer. Detta har ännu inte skett.

De två nya direktivförslag som lades fram under hösten 1990 behandlar dels förlustutjämning inom koncerner, [25] dels ränte- och royaltybetalningar mellan moder- och dotterbolag i olika medlemsstater. [26] Båda förslagen syftar till att ytterligare underlätta för företag med verksamhet i flera medlemsländer.

Enligt det förstnämnda direktivförslaget skall ett företag vid inkomstberäkningen få beakta förluster som uppkommit hos företagets fasta driftställen och dotterbolag i andra medlemsstater. Direktivförslaget föreskriver två olika metoder för beaktande av förlusterna – en avräkningsmetod samt en avdrags- och återföringsmetod. Avräkningsmetoden kan dock endast användas för förluster från fasta driftställen, och inte för ett dotterbolags förluster.

Enligt avräkningsmetoden räknas både över- och underskott vid företagets samtliga fasta driftställen i andra medlemsstater in i företagets inkomst för beskattningsåret. Från den skatt som belöper på denna inkomst får sedan avdrag göras för eventuell skatt som de fasta driftställena erlagt i andra medlemsstater. [27]

Enligt avdrags- och återföringsmetoden skall förluster från ett fast driftställe eller ett dotterbolag få dras av från företagets skattepliktiga inkomst. Om det fasta driftstället respektive dotterbolaget senare visar vinst, skall dock dessa vinster räknas in i företagets inkomst, upp till ett belopp motsvarande det tidigare medgivna förlustavdraget. Direktivförslaget tillåter dessutom att medlemsstaterna föreskriver att ett belopp motsvarande förlustavdraget automatiskt skall återföras till beskattning senast fem år efter förluståret, även om det fasta driftstället/dotterbolaget inte uppvisat några vinster under denna period.

Förslaget om beskattning av ränte- och royaltybetalningar går ut på att källskatt på sådana betalningar inte får tas ut när betalningarna sker inom en koncern. Skattefriheten gäller betalningar fran moder- till dotterbolag eller omvänt. Betalningar mellan t.ex. två systerföretag omfattas dock inte av förslaget. För att anses som moder- respektive dotterbolag krävs en ägarandel på minst 25 procent.

Det kan noteras att Rudingkommittén starkt rekommenderar att dessa direktivförslag snarast antas, och att kommittén dessutom förordar att direktivens tillämpningsområde vidgas. [28] Förslaget angående förlustutjämning föreslås sålunda utvidgat till att omfatta full förlustutjämning inom hela koncernen. Detta skulle t.ex. innebära att ett dotterföretag kan utnyttja ett annat dotterföretags förluster. Kommittén vill vidare att direktivförslaget om ränte- och royaltybetalningar utvidgas till att omfatta alla typer av betalningar inom en koncern.

3.2.3 Särskilt om förlustutjämning

I föregående avsnitt har Kommissionens nya direktivförslag om förlustutjämning inom koncerner nämnts. Det finns emellertid också ett äldre direktivförslag från år 1984 om harmonisering av medlemsländernas interna regler för förlustutjämning. [29] Detta förslag har nu, efter att mer eller mindre ha legat i träda under några år, fått förnyad aktualitet i och med att det nya direktivförslaget lades fram.

Enligt 1984 års förslag skall både företag och enskilda näringsidkare fritt kunna välja mellan att utan tidsbegränsning utnyttja en förlust mot framtida inkomster (carry forward) eller att kvitta förlusten mot inkomster från de tre senaste åren (carry back). Förslaget är således mycket liberalt, vilket säkert bidragit till att det ännu inte kunnat antas.

3.3 Källskatt på räntebetalningar

Redan i den s.k. Segrerapporten från år 1966 uppmärksammades problemet med beskattningen av räntor i en fri kapitalmarknad. [30] Det dröjde dock ända till år 1989 innan Kommissionen ansåg sig redo att lägga fram ett direktivförslag i frågan. [31] Enligt förslaget skall en lägsta källskatt om 15 procent tas ut på ränteutbetalningar inom EG. Därigenom skall förhindras att EG-medborgare undkommer skattskyldighet genom att sätta in sina sparpengar på bankkonton i andra EG-länder. Förslaget har dock mötts av ett massivt motstånd i Rådet, framför allt eftersom det anses kunna leda till en kapitalflykt ut ur EG. I och för sig har Kommissionen inte formellt dragit tillbaka förslaget, men det får nog ändå i vart fall för närvarande betraktas som politiskt dött.

3.4 Personlig inkomstbeskattning

För att befrämja arbetstagarnas fria rörlighet inom Gemenskapen lade Kommissionen år 1979 fram ett direktivförslag om beskattningen av sk gränsgångare. [32] Med gränsgångare avses personer som har sin bostad i ett medlemsland men som dagligen reser till sitt arbete i ett annat medlemsland. Enligt förslaget skall dessa personer beskattas i bosättningslandet. Det land där arbetsplatsen är belägen skall dock få ta ut en källskatt på arbetsintäkterna. Denna källskatt skall i så fall avräknas från skatten i bosättningslandet.

Direktivförslaget innehåller också bestämmelser för andra arbetstagare än gränsgångare som erhåller intäkter i form av lön, pension etc. från ett annat medlemsland. I dessa fall skall beskattningen enligt förslaget som huvudregel ske i utbetalningslandet.

Direktivförslaget har nu hunnit bli 13 år gammalt utan att kunna antas. Eftersom den personliga inkomstbeskattningen knappast är ett högprioriterat område i EG:s skatteharmoniseringsarbete, är det väl heller inte särskilt troligt att så kommer att ske inom den närmaste framtiden.

3.5 Myndighetssamarbete

Det uppmärksammades tidigt att en gemensam marknad med fria kapitalrörelser etc. skulle inbjuda till skatteplanering och skatteflykt. [33] Man insåg också snart att det främsta remediet mot detta måste vara en väsentlig utökning av samarbetet mellan medlemsländernas skattemyndigheter. År 1977 antogs ett direktiv i syfte att reglera detta samarbete. [34] Direktivet ger främst rätt att infordra information i ett konkret skatteärende, men öppnar också vissa möjligheter för utbyte av information i större skala efter överenskommelser mellan enskilda länder. Det land som får en förfrågan är dock inte skyldigt att göra efterforskningar eller lämna information som myndigheterna enligt intern lagstiftning inte får inhämta för egna ändamål. Direktivet behandlar vidare endast informationsutbyte, och inte bistånd med indrivning av skatt.

I samband med att direktivförslaget om källskatt på räntor lades fram, [35] föreslogs också en utvidgning av 1977 års direktiv om myndighetssamarbete. [36] Framför allt ville man öka möjligheterna att erhålla information vid konkreta misstankar om skatteundandraganden. När det stod klart att källskatteförslaget inte skulle kunna antas av Rådet, ansågs emellertid denna utvidgning otillräcklig. Något nytt förslag har dock ännu inte lämnats.

4. Avslutning

Som torde ha framgått av genomgången ovan är det Kommissionen som genom åren stått för den största aktiviteten i arbetet med att harmonisera den direkta beskattningen. Det finns nu därför ett antal både äldre och nyare förslag rörande direkt skatt som väntar på att antas av Rådet. Som nämnts har Kommissionen dessutom förutskickat att ytterligare direktivförslag är att vänta redan under denna höst. Det är dock svårt att förutsäga om vi också kommer att få se fler antagna direktiv i framtiden, eller om antagandet av 1990 års direktiv och konvention endast var ett tillfälligt genombrott. Å ena sidan kan man här säga att historien vid upprepade tillfällen visat att medlemsländerna har mycket svårt att nå överenskommelser i frågor rörande direkt beskattning. Å andra sidan är det heller ingen tvekan om att den inre marknaden och utvecklingen mot en ekonomisk och monetär union ställer otvetydiga krav på ytterligare harmoniseringsåtgärder. Klart är nog endast att det kommer att bli spännande att följa den närmaste tidens utveckling i EG.

Kristina Ståhl

Kristina Ståhl är doktorand i finansrätt vid juridiska institutionen, Uppsala Universitet. Hon arbetar för närvarande på en doktorsavhandling om bolagsbeskattningen inom EG.

  • [1]

    Här avses bl.a. förordningen om Europeiska Ekonomiska Firmagrupper (European Economic Interest Groupings) samt förslaget till en förordning om Europabolag, vilka båda innehåller vissa skattebestämmelser. Vidare har t.ex. de direktiv och direktivförslag som finns på redovisningsområdet betydelse även för beskattningen.

  • [2]

    I artikel 100 EEC-fördraget, som reglerar lagharmonisering, anges i och för sig att Rådet endast skall använda direktiv vid harmoniseringen. Artikel 235 EEC-fördraget om s.k. fördragsutfyllnad öppnar dock möjligheten för Rådet att i harmoniseringssyfte anta en förordning. Se vidare Pålsson, L: EG-rätt, Studentlitteratur 1976, sid 70 ff.

  • [3]

    För detta krävs att direktivet är entydigt, fullständigt och ovillkorligt. Se vidare Lysén, G: Introduktion till EG-rätten, 2 uppl., IUSTUS 1989, sid 58 ff.

  • [4]

    Förutom i Lund finns dessa vid Stockholms Universitetsbibliotek, Rättsvetenskapliga institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg, Umeå Universitet, Högskolan i Växjö samt Juridiska biblioteket vid Uppsala Universitet. Därutöver finns EG-dokumenten också på Riksdagsbiblioteket och på Utrikesdepartementets bibliotek. Dessutom har EG-delegationen i Sverige en dokumentationsavdelning for Kommissionens publikationer och dokument.

  • [5]

    Tax harmonization programme, Commission Memorandum to the Council of 8 February 1967 samt Programme for the harmonization of direct taxes, Commission Memorandum to the Council of 26 June 1967. Båda finns publicerade i Bulletin of the EC 1967, suppl 8.

  • [6]

    Se framför allt The EEC Reports on Tax Harmonization, International Bureau of Fiscal Documentation, Amsterdam 1963 (unofficial translation by dr H Thurston) samt The Development of a European Capital Market, Commission of the European Communities, Bryssel 1966.

  • [7]

    Report to the Council and the Commission on the realisation by stages of economic and monetary union in the Community. Finns publicerad i Bulletin of the EC 1970, suppl 11.

  • [8]

    Se Action program for taxation, COM (75) 391 final samt Report on the scope for convergence of tax systems in the Community, COM (80) 139 final. Den senare finns även publicerad i Bulletin of the EC 1980, suppl 1. Se även Parlamentets Resolution on the harmonization of taxation in the Community, OJ C 342 1983.

  • [9]

    Se Action programme for taxation, COM(75)391 final, sid 9 och 16.

  • [10]

    Communication to Parliament and Council of 20 April 1990 setting out guidelines on company taxation. Bulletin of the EC 1991, suppl 4. Se särskilt sid 7. Jfr även yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén, OJ C 49 1992.

  • [11]

    Commission communication to the Council and to Parliament subsequent to the conclusions of the Ruding Committée indicating guidelines on company taxation linked to the further development of the internal market. SEC(92)1118 final, Bryssel den 26 juni 1992.

  • [12]

    Report of The Fiscal and Financial Committée. Finns i ”The EEC Reports on Tax Harmonization” (jfr not 6 ovan).

  • [13]

    Van den Tempel, A J: Corporation tax and individual income tax in the European Communities. Competition Approximation of legislation series, study no 15. Commission of the European Communities, Bryssel 1970.

  • [14]

    Proposal for a Council Directive concerning the harmonization of systems of company taxation and of withholding taxes on dividends, COM(75)392 final, OJ C 253 1975. Direktivförslaget finns också publicerat i Bulletin of the EC 1975, suppl 10. Se även yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 278 1976 samt resolution från Parlamentet i OJ C 140 1979. Direktivförslaget kompletterades år 1978 med Proposal for a Council Directive on the application to collective investment institutions of the Council Directive concerning the harmonization of systems of company taxation and of withholding taxes on dividends, COM(78)340 final, OJ C 184 1978. Se även yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 53 1980 samt Parlamentets resolution ovan.

  • [15]

    Parlamentets resolution finns i OJ C 140 1979.

  • [16]

    Preliminary draft proposal for a directive on the harmonization of rules for determining the taxable profits for undertaking. Doknr XV/27/88-EN.

  • [17]

    Tillbakadragandet gjordes år 1990 i Kommissionens Guidelines on company taxation. Jfr not 10 ovan.

  • [18]

    Report of the Committée of independent experts on company taxation. Office for Official Publications of the European Communities, Luxemburg 1992. En sammanfattning av betänkandet finns publicerad i Conclusions and recommendations of the Committée of independent experts on company taxation, Office for Official Publications of the European Communities, Luxemburg 1992.

  • [19]

    Jfr not 11 ovan.

  • [20]

    Dvs. principen att alla beslut skall fattas så nära medborgarna som möjligt. Enligt subsidiaritetsprincipen är beslutsfattande på nationell nivå att föredra framför gemenskapsnivå, regional nivå att föredra framför nationell nivå osv. EG:s beslutsfattande skall därmed inskränkas till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå gemenskapsmålen.

  • [21]

    Council Directive 90/434/EEC on the common system of taxation applicable to mergers, divisions, transfers of assets and exchange of chares concerning companies of different Member States, OJ L 225 1990, även publicerat i Bulletin of the EC 1991, suppl 4. Se även direktivförslagen COM(69)5 final i OJ C 39 1969 och COM(80)203 final, yttrande från Parlamentet i OJ C 51 1970 samt yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 100 1969.

  • [22]

    Council Directive 90/435/EEC on the common system of taxation applicable in the case of parent companies and subsidiaries of different Member States, OJ L 225 1990, även publicerat i Bulletin of the EC 1991, suppl 4. Se även direktivförslagen COM(69)6 final i OJ C 39 1969 och COM(85)360 final, yttrande från Parlamentet i OJ C 51 1970 samt yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 100 1969.

  • [23]

    Se Köhlmark, A: Moder/dotterbolagsdirektivet – en analys, Skattenytt nr 6 1992, s. 364–369 samt Wiman, B: Något om EG:s fusionsdirektiv på annan plats i detta nummer av Skattenytt.

  • [24]

    Convention 90/436/EEC on the elimination of double taxation in connection with the adjustment of profits of associated enterprises”, OJ L 225 1990, även publicerad i Bulletin of the EC 1991, suppl 4. Konventionen bygger på ett direktivförslag från Kommissionen, COM(76)611 final i OJ C 301 1976. Se även yttrande från Parlamentet i OJ C 163 1977 samt yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 18 1978.

  • [25]

    Proposal for a Council Directive concerning arrangements for the taking into account by enterprises of the losses of their permanent establishments and subsidiaries situated in other Member States, COM(90)595 final, OJ C 53 1991, även publicerat i Bulletin of the EC 1991, suppl 4. Se också yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 120 1991.

  • [26]

    Proposal for a Council Directive on a common system of taxation applicable to interest and royalty payments made between parent companies and subsidiaries in different Member States, COM(90)571 final, OJ C 53 1991, även publicerat i Bulletin of the EC 1991, suppl 4. Se också yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 120 1991.

  • [27]

    Detta är således i princip samma metod som används i den svenska avräkningslagen när credit-avtal föreligger.

  • [28]

    Se s. 30–31 i sammanfattningen av betänkandet (jfr not 18 ovan).

  • [29]

    Proposal for a Directive of the Council on the harmonization of the laws of the Member States relating to tax arrangements for the carry-over of losses of undertakings, COM(84)404 final, OJ C 253 1984. Se även yttrande från Parlamentet i OJ C 46 1985 samt yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 160 1985. Vissa tillägg till direktivförslaget föreslås vidare i COM(85)319 final, OJ C 170 1985

  • [30]

    The Development of a European Capital Market, Commission of the European Communities, Bryssel 1966.

  • [31]

    Proposal for a Council Directive on a common system of withholding tax on interest income, COM(89)60 final, OJ C 141 1989. Se även resolution från Parlamentet i OJ C 68 1990 och yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 221 1989.

  • [32]

    Proposal for a Council Directive concerning the harmonization of income taxation provisions with respect to freedom of movement for workers within the Community, COM(79)737, OJ C 21 1980. Förslaget tillkom efter ett initiativ från den Ekonomiska och Sociala Kommittén, se dess Opinion on the problems of frontier workers i OJ C 128 1979. Se också yttrande fran Parlamentet i OJ C 149 1982 samt yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 331 1980.

  • [33]

    Se Report from the Commission on the tax arrangements applying to holding companies, COM(73)1008 final, Communication from the Commission to the Council concerning problems of international tax evasion and avoidance, COM(74)1971, samt Council Resolution on the measures to be taken by the Community in order to combat international tax evasion and avoidance, OJ C 35 1975. Se angående dessa frågor även Communication from the Commission to the Council and to the European Parliament concerning Community action to combat international tax evasion and avoidance, COM(84)603 final.

  • [34]

    Council Directive 77/799/EEC concerning mutual assistance by the competent authorities of the Member States in the field of direct taxation, OJ L 336 1977. Se även direktivförslag COM(76)119 final i OJ C 94 1976, yttrande från Parlamentet i OJ C 293 1976 samt yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 56 1977. Direktivet utsträcktes sedan år 1979 till att omfatta även mervärdesskatten, se direktiv 79/1070/EEC, OJ L 331 1979. Se även ang. ändringen direktivförslag COM(78)177 final, OJ C 127 1978, yttrande från Parlamentet i OJ C 182 1978 samt yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 283 1978.

  • [35]

    Se avsnitt 3.3 ovan.

  • [36]

    Proposal for a Council Directive amending Directive 77/799/EEC concerning mutual assistance by the competent authorities of the Member States in the field of direct taxation and value added tax, COM(89)60 final, OJ C 141 1989. Se även resolution från Parlamentet i OJ C 68 1990 samt yttrande från Ekonomiska och Sociala Kommittén i OJ C 221 1989.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%