Skattenytt nr 4 1992 s. 141

Beskattning av stipendier och liknande bidrag

1 Inledning

Genom skattereformens s.k. tredje steg (prop. 1990/91:54) har i 19 § kommunalskattelagen (KL) lagts till – utöver vad som tidigare angetts beträffande stipendium avsett för mottagarens utbildning – att stipendium avsedda för andra ändamål inte är skattepliktig inkomst enligt lagen, om det inte utgår periodiskt eller utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning. Med lagändringen har man avsett att åstadkomma att stipendier och liknande bidrag skall vara skattefria för mottagarna i den utsträckning som de varit tidigare.

Det betalas varje år ut ett stort antal stipendier och liknande bidrag i Sverige. Bidragen varierar i storlek från de premier som utbetalas till elever i grundskolan på något eller några hundratal kronor upp till de olika Nobelprisen på flera miljoner kronor. Med tanke på det stora antalet både utbetalare och mottagare av stipendier och liknande bidrag är det av intresse att veta i vilken utsträckning sådana utbetalningar är skattepliktiga för mottagaren. Det finns emellertid inte, sedan Jan Anders Hagstedt behandlade frågan i sin avhandling Om beskattning av stiftelser år 1972, någon mer samlad framställning i svensk skatterätt rörande skatteplikten för stipendier och liknande bidrag. För att i viss mån råda bot på denna brist och för att göra det material som samlades in under utredningsarbetet rörande skatteplikten för stipendier tillgängligt för en större krets, har jag ställt samman denna artikel. Det bör poängteras att även om artikeln i allt väsentligt bygger på det material som ställdes samman under utredningsarbetet, är de slutsatser som presenteras rörande skatteplikt m.m. mina egna. Man kan ha olika uppfattningar i en del frågor.

2 Bakgrund till lagändringen

Stipendier avsedda för mottagarens utbildning har sedan länge varit skattefria för mottagarna enligt en bestämmelse i 19 § KL. I samband med skattereformen behandlade utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) frågan om skattefrihet för stipendier. RINK fann att såväl fackliga stipendier som bidrag till utbildning m.m. borde bli föremål för beskattning av främst neutralitetsskäl. Frågan om beskattning av stipendier ansågs emellertid så komplex att den hänsköts till stiftelse- och föreningsskattekommittén (i vilken kommitté undertecknad är sekreterare) för vidare utredning. Det beslutades därför om tilläggsdirektiv till kommittén – vars huvuduppdrag eljest är att se över beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar – att utreda beskattningen av stipendier och liknande bidrag (se dir. 1989:45).

Kommittén redovisade sina förslag i delbetänkandet (SOU 1990:47) Beskattning av stipendier. Det föreslogs däri att i princip alla stipendier skulle bli skattepliktiga med undantag för dem som utgår till mottagarens grundutbildning. Som grundutbildning räknades sådan utbildning som kan berättiga till studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349). Fulla socialavgifter skulle enligt förslaget tas ut i form av arbetsgivaravgifter på ersättningar som uppgick till minst 2 000 kr. Ett skattefritt grundbelopp om 1 000 kr per utgivare och år föreslogs också. Slutligen föreslogs en utvidgad avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till bidrag som utgått för ett bestämt ändamål.

Betänkandet remissbehandlades. En majoritet av remissinstanserna avstyrkte kommitténs förslag. Ett flertal ansåg att forskningen och den högre utbildningen skulle komma att skadas allvarligt om kommitténs förslag genomfördes. Företrädare för kulturlivet pekade på de negativa konsekvenser som ett genomförande av förslaget skulle ha för utövare av konstnärlig och litterär verksamhet.

Med anledning av remisskritiken ansåg departementschefen att kommitténs förslag inte borde genomföras (prop. 1990/91:54 s. 182). I stället skulle tidigare praxis för beskattning av stipendier och liknande bidrag i allt väsentligt bibehållas. Det konstaterades emellertid att 31 § KL genom skattereformens tidigare steg fått en sådan utformning att vissa stipendier, som har samband med egen prestation, skulle kunna komma att hänföras till inkomst av tjänst och därmed vara skattepliktiga. Till följd därav föreslogs att det i 19 § KL borde införas en bestämmelse så att gränsdragning kunde ske mellan skattepliktiga inkomster som är hänförliga till inkomstslaget tjänst och skattefria stipendier. Det poängterades att den praxis som vuxit fram angående beskattningen av stipendier och liknande bidrag borde stå fast. De bestämmelser som reglerar beskattningen av periodiskt utgående stipendier och bidrag (19 och 20 §§ KL, punkt 2 av anvisningarna till 31 § och punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL) ändrades inte.

Riksdagen antog propositionens förslag rörande beskattning av stipendier utan kommentarer.

3 Gällande rätt när det gäller beskattning av stipendier och liknande bidrag

3.1 Inledning

Med den bakgrunden till lagändringen i 19 § KL när det gäller beskattningen av stipendier är det av stort intresse att klarlägga innebörden av tidigare gällande rätt, vilken enligt förarbetena skall överensstämma med fortsatt gällande rätt. Det skall ske i detta kapitel av artikeln. Dispositionen är den följande. För att man snabbt skall få överblick ges först en kort sammanfattning av gällande rätt. Därefter klargörs vad som avses med begreppet stipendier och liknande bidrag. Sedan görs den systematiska genomgången av tillämpliga lagregler samt de principer och den praxis som finns när det gäller beskattning av stipendier och liknande bidrag. Rättsfall och annan praxis har redovisats i ett särskilt kapitel. I detta kapitel hänvisas till rättsfallen med användande av numreringen i sammanställningen.

3.2 Beskattning av stipendier och liknande bidrag i korthet

Enligt en utbredd uppfattning är stipendier och liknande bidrag som t.ex. forskningsbidrag och konstnärliga priser skattefria för mottagarna. Denna populäruppfattning är korrekt. Enligt gällande rätt är nämligen stipendier och liknande bidrag normalt skattefria. Det är i princip endast två omständigheter som kan medföra att stipendier beskattas hos mottagaren, nämligen att stipendiet är att anse som ersättning för arbete utfört för utgivarens räkning eller att det utgått periodiskt. För utbildningsstipendier och för stipendier från vissa kategorier av utbetalare gäller i viss mån avvikande regler.

Det sagda är en följd av att det enligt skattesystemet är en förutsättning för att något, t.ex. ett stipendium, skall kunna inkomstbeskattas att det kan inordnas under något av de tre inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst eller kapital. I detta sammanhang är det endast inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet som är aktuella. För att en betalning eller annan ersättning skall räknas som intäkt i något av dessa inkomstslag har i praxis normalt fordrats att den utgör ersättning för arbete för utgivarens räkning eller att den kan hänföras till verksamhet som mottagaren bedriver och som på annat sätt är till särskild nytta för utgivaren. Är denna förutsättning inte uppfylld har beskattning inte ansetts kunna ske. Till följd därav har flertalet stipendier och liknande bidrag till författare, konstnärer, uppfinnare och forskare m.fl. undantagits från inkomstbeskattning.

Stipendier och liknande bidrag som utgår periodiskt – stipendier som utbetalas årligen anses utgå periodiskt om de utgår under tre på varandra följande år eller under fler år – är skattepliktiga för mottagaren om utgivaren har avdragsrätt. Utbetalare av stipendier och liknande bidrag har i princip avdragsrätt för periodiska betalningar, vilket medför att periodiska stipendier och bidrag normalt är skattepliktiga. Skattepliktiga periodiska betalningar hänförs till inkomst av tjänst enligt en uttrycklig bestämmelse i 31 § KL.

Detta gäller dock inte för stipendier avsedda för mottagarens utbildning. Periodiska betalningar till den vars utbildning inte är avslutad är enligt punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL inte avdragsgilla för utgivaren. Till följd därav och bestämmelsen i 19 § om skattefrihet för utbildningsstipendier är stipendier avsedda för mottagarens utbildning skattefria även om de utgår periodiskt.

När det gäller frågan om skatteplikt på grund av periodicitet är det även av betydelse vem som har betalat ut ett stipendium eller liknande bidrag. Av bestämmelsen i punkt 2 av anvisningarna till 31 § KL följer nämligen att bidrag som utges av stiftelser eller ideella föreningar med ett sådant kvalificerat allmännyttigt ändamål som avses i 7 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) inte i något fall skall räknas som periodiskt understöd. Till följd därav blir bidrag från en sådan stiftelse eller förening – t.ex. bidrag för vetenskaplig forskning – skattefria för mottagaren även om de utgår periodiskt.

3.3 Begreppet stipendier och liknande bidrag

Begreppet stipendium är inte definierat i lagtexten. I förarbetena till det tidigare nämnda tillägget till 19 § KL finns emellertid en beskrivning av vad som skall avses med stipendium. Beskrivningen synes bygga på stiftelse- och föreningsskattekommitténs definition av stipendiebegreppet, vilken definition i sin tur byggde på allmänt språkbruk. Med stipendium avses sålunda (prop. 1990/91:54 s. 180) ”ett bidrag till en fysisk person som utges för mottagarens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottagaren bedriver eller planerar att starta. Det kan vara fråga om en litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, en idrottslig verksamhet eller en verksamhet som forskare eller uppfinnare. Till bidrag som jämställs med stipendier, s.k. liknande bidrag, hänförs bidrag till fysiska personer för att stödja en verksamhet av annat slag än de nu nämnda samt dessutom priser och belöningar som ges för att premiera redan utförda prestationer. Begreppet ’stipendier och liknande bidrag’ omfattar inte vad som skatterättsligt är gåva och inte heller ersättning för arbete för utgivarens räkning eller s.k. näringsbidrag.”

Med stipendium och liknande bidrag avses således endast en betalning eller annan ersättning till en fysisk person. Som framgår av den citerade beskrivningen av begreppet stipendium i lagförarbetena är det främst två gränsdragningar som är av intresse, nämligen den mot arbetsersättning och den mot gåva.

Det som är utmärkande för ett stipendium eller liknande bidrag är att det utgår utan vederlag från mottagarens sida, det är med andra ord av benefik karaktär. Ett stipendium är vederlagsfritt i den meningen att det inte utgör ersättning för arbete eller prestation som mottagaren har utfört för arbetsgivarens räkning eller i dennes omedelbara intresse, dvs. en prestation som är till direkt nytta för denne.

Den eljest vanligast förekommande vederlagsfria formen av förmögenhetsöverföring är gåva. Enligt en bestämmelse i 19 § KL är gåvor uttryckligen undantagna från inkomstbeskattning (här bortses från periodiskt understöd som i vissa fall definitionsmässigt kan vara gåva). Gränsdragningen mellan stipendium och gåva har den betydelsen att en gåva visserligen inte inkomstbeskattas men dock gåvobeskattas. Ett stipendium beskattas inte som inkomst och inte heller som gåva.

Det skatterättsliga gåvobegreppet överensstämmer i princip med det civilrättsliga. Det senare har inte lagts fast i lagstiftningen. Ledning får sökas i praxis och i litteraturen. De författare som har behandlat det civilrättsliga gåvobegreppet har beskrivit de rekvisit som skall vara uppfyllda för att en gåva skall anses föreligga på något olika sätt. Enighet råder dock om att i vart fall följande villkor skall vara uppfyllda, nämligen att en förmögenhetsöverföring sker från överlåtaren till mottagaren och att överlåtaren företar transaktionen frivilligt och med gåvoavsikt. Till detta brukar läggas att en beskattning förutsätter att överlåtaren tillför mottagaren skatteförmåga (beträffande det anförda se Bratt – Fogelklou – Norrdell, Skatt på arv och gåva, 7 uppl. s. 273 f, Englund, Beskattning av arv och gåva, 8 uppl., s. 183 f. och Hagstedt, Om beskattning av stiftelser, s. 204 f.).

Stipendier och liknande bidrag utbetalas uteslutande av staten, kommunerna, stiftelser, föreningar och andra juridiska personer (det förekommer att ekonomiska föreningar och aktiebolag delar ut stipendier). När det gäller bidrag från sådana utbetalare anses gåvorekvisiten inte vara uppfyllda. Stipendier och bidrag från staten eller en kommun lämnas för att fullfölja eller tillgodose allmänna intressen. Överföringen saknar den på mottagarens person inriktade frikostighet som förutsätts för att kravet på gåvoavsikt skall vara uppfyllt. Motsvarande brist på gåvoavsikt gäller i regel när stipendium eller bidrag lämnas av andra juridiska personer. I många fall brister det också när det gäller kravet på frivillighet. När t.ex. en stiftelse betalar ut stipendier, sker det i normalfallet för att främja det syfte som enligt stiftelseförordnandet styr stiftelsens verksamhet. Utbetalandet av stipendiet kan då mer ses som ett infriande av en förpliktelse än som en frivillig disposition.

Sammanfattningsvis innebär detta att stipendier och bidrag från stat och kommun inte brukar behandlas som gåva och detsamma gäller beträffande bidrag som andra juridiska personer lämnar som ett led i fullföljandet av sitt syfte.

Av gåvobegreppet följer också att en vederlagsfri betalning från en fysisk person till en annan fysisk person i regel är att anse som gåva (frivilliga periodiska understöd är numera inte avdragsgilla för fysisk person och inkomstbeskattas följaktligen inte). Enligt min uppfattning kan därför en fysisk person inte vara utgivare av ett stipendium eller liknande bidrag.

3.4 Beskattning av stipendier och liknande bidrag

3.4.1 Inledning

I detta avsnitt beskrivs utförligt gällande rätt om beskattning av stipendier och liknande bidrag. Dispositionen är den att det först lämnas en redogörelse över de lagregler som kan bli tillämpliga. Därefter beskrivs huvudregeln om skatteplikten för stipendier. Under särskilda avsnitt redogörs sedan för mer speciella omständigheter som kan påverka skatteplikten, som t. ex. att ett bidrag utbetalas periodiskt eller att det är ett särskilt slags subjekt som betalat ut bidraget. Det beskrivs också översiktligt något om avdrag i samband med mottagandet av stipendier.

3.4.2 Tillämpliga lagregler

Svensk skattelagstiftning innehåller inte någon allmän definition av inkomstbegreppet. För att en betalning till en person skall inkomstbeskattas gäller den förutsättningen att den kan inordnas under något av de tre inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst eller kapital. Brister den förutsättningen skall betalningen i vart fall inte inkomstbeskattas. Om en betalning kan hänföras till något av inkomstslagen kan den ändå vara skattefri genom någon särskild undantagsregel. De viktigaste undantagsreglerna finns i 19 § KL. Genom skattereformen har man syftat till att åstadkomma en mer heltäckande skattelagstiftning. Inkomst av hobbyverksamhet skall således numera beskattas under inkomst av tjänst. Den beskrivna allmänna uppbyggnaden av skattelagstiftningen har dock inte ändrats.

För stipendier och liknande bidrag kan beskattning endast komma i fråga i något av inkomstslagen näringsverksamhet eller tjänst.

Med näringsverksamhet avses enligt 21 § KL en yrkesmässig självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Det som kommit näringsidkaren till godo av verksamheten skall enligt 22 § KL beskattas som intäkt av denna. I anvisningarna till 22 § regleras närmare vilka intäkter som skall hänföras till en näringsverksamhet. Av intresse i detta sammanhang är bl.a punkt 9 av anvisningarna till 22 § KL, i vilken behandlas näringsbidrag. Som näringsbidrag räknas stöd som staten, kommunerna och vissa andra utgivare lämnar till en näringsidkare för näringsverksamheten. Näringsbidrag är i princip skattepliktigt för mottagaren om det inte har använts för sådana utgifter i näringsverksamheten som inte i någon form är avdragsgilla (t.ex. utgifter för inköp av mark).

Till tjänst räknas enligt 31 § första stycket KL anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (om den inte är att hänföra till näringsverksamhet eller kapital). Enligt andra stycket av lagrummet skall med tjänst likställas bl.a. rätt till periodiskt understöd i den mån beloppet inte är skattefritt enligt 19 § KL eller utgör vederlag vid avyttring av egendom. I 32 § med anvisningar anges närmare vilka intäkter som skall hänföras till tjänst. Enligt punkt 12 av anvisningarna till 32 § utgör bl.a. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen, utbildningsbidrag för doktorander, vissa ersättningar vid grundutbildning för vuxna m.m. och vid arbetsmarknadsutbildning skattepliktig intäkt av tjänst.

I 19 § KL anges genom uppräkning vad som inte skall räknas som skattepliktig inkomst enligt lagen. I paragrafens första led anges sålunda att förvärv genom arv, testamente eller gåva inte är skattepliktig inkomst.

Periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som inte utgör vederlag vid avyttring av egendom, är enligt 19 § åttonde ledet KL inte skattepliktig inkomst för mottagaren i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § inte är berättigad till avdrag för det utgivna beloppet. Om utgivaren har avdragsrätt enligt de angivna bestämmelserna är periodiska betalningar således skattepliktiga för mottagaren. Vad gäller avdragsrätten för periodiska betalningar anges i 20 § KL att avdrag inte får göras för den skattskyldiges personliga levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad han utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll. I vilka fall en skattskyldig kan få avdrag för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk betalning anges i punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL. För juridiska personer – det enda som är aktuellt i detta sammanhang – medges avdrag för utgivet belopp för periodiska utbetalningar om utbetalningen inte utgör vederlag vid förvärv av egendom genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. En förutsättning för avdrag för utbetalningen är dock att densamma inte utgått till mottagare i givarens hushåll eller, om understödet inte utgjort skadestånd, till mottagare under 18 år eller till mottagare vars utbildning inte är avslutad.

När det gäller vad som skall anses som periodiskt understöd kan bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 31 § KL bli av betydelse. I anvisningspunktens första del anges att som periodiskt understöd inte skall räknas vad en mottagare uppbär från en stiftelse som är befriad från skattskyldighet enligt 7 § 6 mom. SIL eller från en ideell förening som har till uppgift att främja i 7 § 6 mom. första stycket nämnda lag angivna ändamål och som uppfyller övriga i 7 § 5 mom. samma lag angivna villkor för befrielse helt eller delvis från skattskyldighet. En förutsättning för att detta skall gälla är dock att utbetalningen skett till fullföljande av ändamål som nu nämnts.

I anvisningspunktens fortsättning anges däremot att som periodiskt understöd skall betraktas vad som uppbäres från varje slags stiftelse, om och i den mån det i de för stiftelsen gällande stadgarna är föreskrivet att stiftelsens intäkter för all framtid eller viss tid skall tillfalla viss familj, vissa familjer eller bestämda personer.

I 19 § nionde och tionde leden KL regleras skatteplikten för stipendier och liknande bidrag. Stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts för eller skall utföras för utgivarens räkning är inte skattepliktigt för mottagaren och det är inte heller stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning.

Av intresse i detta sammanhang är också bestämmelsen i 19 § elfte ledet KL, i vilken det anges att studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen och vissa andra stödformer enligt samma lag inte är skattepliktiga.

Slutligen kan nämnas att bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utger för mottagarens utbildning inte är skattepliktigt för denne enligt punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 19 § KL.

3.4.3 Huvudregel om skattefrihet

Ett stipendium eller liknande bidrag, som inte utbetalas periodiskt (under mer än två år) utan som engångsbelopp, är skattefritt för mottagaren under förutsättning att det inte utgör ersättning för arbete för utgivarens räkning eller utgår för verksamhet som på annat sätt är till särskild nytta för utgivaren. Denna huvudregel bekräftas av ett stort antal rättsfall. Det finns ett flertal exempel från kultursektorn, bl.a. kan nämnas rättsfallen nr. 3, 4, 6 och 9 (författare), 29 (tonsättare) och 33 (skådespelare). Från andra områden kan nämnas rättsfallen nr. 14 (forskare), 35, 39 och 49 (uppfinnare). Särskilt rättsfallet nr. 49 är av intresse. Mottagaren var en näringsidkare, som fick bidrag från Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) för utgifter i näringsverksamheten och för privata levnadskostnader under en projektutvecklingstid. Bidraget för levnadskostnader ansågs skattefritt eftersom det inte utgick periodiskt och inte heller utgjorde ersättning för något åt STU utfört arbete.

Rättsfallen om utbetalningar från STU ger anledning att påpeka att engångsbidrag som inte utgör arbetsersättning i en del fall faktiskt kan vara skattepliktigt för mottagaren enligt reglerna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 § KL. Ovan (avsnitt 3.4.2) har redogjorts för innehållet i dessa regler. Därav följer att statliga och kommunala bidrag till en mottagare som bedriver näringsverksamhet – t.ex. en författare eller en konstnär – kan vara skattepliktigt för denne, nämligen om bidraget har använts för utgifter i verksamheten som är avdragsgilla.

Med stöd av denna huvudregel har även andra utbetalningar än stöd för en pågående eller planerad verksamhet befriats från skatteplikt. Priser och belöningar för tidigare utförda prestationer har i regel ansetts skattefria för mottagaren alltsedan regeringsrätten i ett avgörande år 1912 fann att Selma Lagerlöf inte skulle inkomstbeskattas för sitt Nobelpris i litteratur (rättsfall nr. 1). Principen bekräftas i senare praxis, se t.ex. rättsfallen nr. 10 (Svenska Dagbladets litteraturpris), 33 (pris för bästa skådespelarprestation i svensk reklamfilm) och 48 (Nordiska radiopjäspriset).

Den omständigheten att utgivaren har rätt att göra avdrag för ett utbetalat stipendium eller liknande bidrag som omkostnad i näringsverksamhet hindrar inte att ett engångsbelopp är skattefritt för mottagaren (se rättsfall nr. 21).

3.4.4 Skatteplikt på grund av anställning eller uppdragsliknande förhållande

Av lagtexten i 19 § nionde och tionde leden KL kan motsatsvis dras den slutsatsen att stipendium och liknande bidrag som utgör ersättning för arbete som har utförts för eller skall utföras för utgivarens räkning är skattepliktigt för mottagaren. Enligt 31 och 32 §§ KL skall ersättning som utgått inte bara på grund av anställning utan även av mer tillfälliga uppdragsförhållanden beskattas som inkomst av tjänst. Till följd därav är alla utbetalningar som har karaktären av löneförmån eller annan ersättning för arbete skattepliktiga för mottagaren, oavsett om ersättningen i fråga betecknats som stipendium, resebidrag eller annat liknande (se rättsfallen nr. 2,13, 19, 37, 58 och 63). Det gäller inte bara i det fall ersättningen betalas ut direkt av arbetsgivaren eller uppdragsgivaren utan även om det sker av en av denne närstående stiftelse (se rättsfallen nr. 19, 28, 45 och 57). Av intresse i sammanhanget är även rättsfall nr. 52 där ett bidrag från Tjänstemännens Trygghetsfond beskattades trots att sambandet mellan bidraget och mottagarens tidigare anställning får anses ha varit mycket uttunnat. Trots det ansågs att bidraget skulle betraktas som förmån som utgått på grund av anställningen.

Principen att alla arbetsersättningar är skattepliktiga kan tyckas vara klar men i praktiken har det ofta uppkommit svårigheter när det gäller att dra gränsen mellan skattefritt bidrag och skattepliktig arbets- eller uppdragsersättning. När det har förelegat någon form av avtalsförhållande mellan utgivaren och mottagaren har beskattning i regel skett. Det gäller t.ex. när bokförlag betalat ut stipendium till författare vars verk ges ut eller har getts ut av förlaget (se rättsfall nr. 16 och 25, vilket dock måste jämföras med rättsfall nr. 3, i vilket ett bidrag från ett bokförlags stipendiefond inte beskattades, troligen på grund av att sambandet med författarens utgivning på förlaget var mer avlägset). I samma riktning pekar utgången i rättsfallet nr. 26, i vilket en skådespelare som medverkat i tv-program beskattades för ett stipendium från Sveriges Radio.

Beskattning har skett också i de fall där det knappast har förelegat något direkt uppdragsförhållande eller liknande, nämligen där mottagaren har utfört prestationer som direkt eller indirekt varit till nytta för utgivaren (se rättsfall nr. 12, 22 och 32) eller fått bidrag för en prestation som utgivaren i framtiden kunnat få nytta av (se rättsfall nr. 40). I ett fall där prestationen inte kunde antas vara av särskild nytta för bidragsgivaren har beskattning däremot inte skett (se rättsfall nr. 23).

Att beskattning inte sker när sambandet mellan ett bidrag och mottagarens anställning eller annan inkomstgivande verksamhet är mer avlägset visas också av två nya avgöranden. Förmåner från ett fackförbunds fritidsfond till en medlem i förbundet, som inte var anställd av eller hade uppdrag för förbundet, ansågs inte skattepliktigt som intäkt av tjänst (rättsfall nr. 55). Förmånerna ansågs ha utgått på grund av medlemskapet och inte mottagarens arbetsanställning. Stipendier som betalades ut till författare av deras organisationer från medel som staten tillskjutit som ersättning för lärares rätt att kopiera upphovsrättsligt skyddade verk (s.k. Bonus-medel) ansågs inte heller skattepliktigt för mottagaren (rättsfall nr. 56).

3.4.5 Skatteplikt på grund av periodicitet

Periodiska utbetalningar är skattepliktiga för mottagaren i den mån utgivaren är berättigad till avdrag för utgivet belopp. Det följer av bestämmelserna i 19 § åttonde ledet KL och punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL. Avdragsrätten regleras i den senare nämnda bestämmelsen. De subjekt som kan komma i fråga som utbetalare av stipendier har i princip rätt att få avdrag för periodiska utbetalningar och till följd därav är dessa i regel skattepliktiga för mottagaren. Periodiska betalningar till mottagare under 18 år eller till mottagare vars utbildning inte är avslutad är dock inte avdragsgilla och följaktligen inte heller inkomstskattepliktiga för mottagaren. Det är utgivarens principiella avdragsrätt som styr skatteplikten för mottagaren. Det framgår av resonemanget i rättsfall nr. 53, i vilket en person blev beskattad för ett periodiskt utgående stipendium från en utländsk utbetalare. Det konstaterades där att utgivaren haft rätt till avdrag för periodiskt understöd om denne hade taxerats i Sverige.

Hur dras då gränsen mellan engångsbelopp och periodiska utbetalningar i detta sammanhang? Rent generellt kan hänvisas till rättsfall nr. 36, i vilket månatliga utbetalningar under tre månader inte ansågs ha utgått periodiskt. När utbetalningar hade skett månadsvis under ett år ansågs dock periodicitetskravet vara uppfyllt (rättsfall nr. 38). Frågan är emellertid om dessa rättsfall säger så mycket i detta sammanhang eftersom stipendier och liknande bidrag i regel betalas ut en eller ett par gånger per år och endast undantagsvis som månatliga betalningar. För sådana mer sällan utbetalade stipendier gäller i stället enligt vedertagen praxis att de inte ansetts ha utgått periodiskt om de utbetalats under ett eller två år (se rättsfall nr. 6, 29 och 56) medan de ansetts som periodiska när de utbetalats under tre år eller längre tid (se t.ex. rättsfall nr. 3, 15 och 53 samt riksskatteverkets anvisningar angående beskattning av vissa tidsbegränsade konstnärsbidrag i form av engångsbelopp m.m., RSV Dt 1977:14). Den omständigheten att ett stipendium som utgått under tre eller fem år varje år måst sökas på nytt har inte medfört att periodicitetskravet inte ansetts uppfyllt (rättsfall nr. 24 och 27).

3.4.6 Stipendier avsedda för mottagarens utbildning

Enligt det uttryckliga stadgandet i 19 § nionde ledet KL är ett stipendium avsett för mottagarens utbildning skattefritt för denne om det inte utgjort arbetsersättning. Många av rättsfallen rör skattefria stipendier för utbildning, se t.ex. rättsfall nr. 5, 8, 30 och 34. Att ett utbildningsstipendium skall beskattas om det anses som arbetsersättning framgår t.ex. av rättsfall nr. 37.

Inte heller periodiskt utgående utbildningsstipendier är skattepliktiga för mottagaren. Det finns dock anledning att peka på skillnaden i de uttryckssätt som används i den omnämnda bestämmelsen i 19 § KL resp. i punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL. I den senare bestämmelsen anges det att avdrag för periodiskt understöd inte medges för understöd till den ”vars utbildning inte är avslutad”. Man kan alltså tänka sig att periodiskt utgående utbildningsstipendium till den som avslutat sin utbildning men senare i livet genomgår vidareutbildning av något slag skulle kunna vara avdragsgillt för utgivaren. Som en följd därav borde stipendiet vara skattepliktigt för mottagaren. I 19 § KL har dock angetts att ”stipendium avsett för mottagarens utbildning” är skattefritt för mottagaren. När det gäller vissa periodiskt utgående utbildningsstipendier har det därför tidigare kunnat finnas ett visst utrymme för tvekan om skatteplikten. Med den utformning som bestämmelserna om skattefrihet för olika slags stipendier i 19 § nionde och tionde leden KL fått genom skattereformen torde det emellertid numera inte behöva råda någon tvekan om att även periodiskt utgående utbildningsstipendier generellt är undantagna från skatteplikt.

3.4.7 Stipendier från vissa inskränkt skattskyldiga stiftelser och ideella föreningar

Enligt punkt 2 av anvisningarna till 31 § KL skall utbetalningar som mottas från stiftelser och ideella föreningar, som är frikallade från skattskyldighet på grund av att de har ett kvalificerat allmännyttigt syfte, inte räknas som periodiskt understöd. Som kvalificerat allmännyttiga anses stiftelser och ideella föreningar som har till syfte att stärka rikets försvar eller främja vård och uppfostran av barn, undervisning eller utbildning, hjälpverksamhet bland behövande eller vetenskaplig forskning. För att frikallas från skattskyldighet måste en sådan stiftelse eller förening uppfylla även vissa andra krav förutom att ha ett kvalificerat allmännyttigt syfte, t.ex. att bedriva verksamhet av skälig omfattning.

Innebörden av bestämmelsen är den att inte bara engångsbelopp utan även periodiska stipendier och bidrag från kvalificerat allmännyttiga stiftelser och föreningar är skattefria för mottagaren. Enligt lagrummet gäller detta dock endast för betalningar som sker till fullföljande av det kvalificerade syftet. Det innebär att om en stiftelse vid sidan av det kvalificerade syftet fullföljer även ett annat syfte, skall de betalningar som sker till fullföljande av det icke kvalificerade syftet bedömas enligt de generella reglerna om stipendiers skatteplikt. Om en stiftelse t.ex. har till syfte att dela ut forskningsbidrag och författarstipendier blir av stiftelsen utdelade periodiska författarstipendier skattepliktiga för mottagarna medan periodiska bidrag till forskning inte blir det.

Detta innebär att ett stipendium eller bidrag från en stiftelse eller förening med ett kvalificerat syfte, som utbetalas för att fullfölja detta syfte, beskattas hos mottagaren endast om det kan anses utgöra ersättning för arbete för utgivarens räkning. Enligt rättspraxis har det förekommit att mottagare av bidrag från en sådan stiftelse beskattats på denna grund (se rättsfall nr. 20, i vilket en person beskattades för stipendium han fått för utgivande av en lagkommentar på ett visst förlag; det kan dock ifrågasättas om inte det rättsfallet med hänsyn till utgången i rättsfall nr. 54 numera är obsolet, i det senare rättsfallet blev två personer inte beskattade för bidrag som utgick under liknande omständigheter).

3.4.8 Bidrag från familjestiftelser

Enligt punkt 2 av anvisningarna till 31 § KL (sista ledet i bestämmelsen) skall alla utbetalningar från en familjestiftelse – en stiftelse för vilken det är föreskrivet att dess intäkter skall tillfalla viss familj, vissa familjer eller bestämda personer – betraktas som periodiskt understöd. Innebörden av bestämmelsen är den att skatteplikten av alla utbetalningar från en familjestiftelse skall bedömas enligt reglerna om periodiskt understöd, oavsett om det är fråga om engångsbelopp eller periodiskt utgående bidrag. Om familjestiftelsen har rätt till avdrag för utbetalningen enligt bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL är den skattepliktig för mottagaren. Eftersom en familjestiftelse i regel har rätt till avdrag enligt den bestämmelsen – utom när det är fråga om betalning till mottagare under 18 år eller mottagare vars utbildning inte är avslutad – medför det att bidrag från en familjestiftelse regelmässigt är skattepliktiga för mottagaren. Endast om det utbetalade bidraget inte är avdragsgillt enligt bestämmelserna om avdrag för periodiskt understöd (se ovan) är det inkomstskattefritt för mottagaren.

3.4.9 Något om mottagarens avdragsrätt

Om en person får ett skattefritt stipendium eller bidrag medför det givetvis att han inte har rätt att få avdrag för kostnader han haft med anledning av den verksamhet som medfört att han fått stipendiet. Det omvända förhållandet, dvs. att en person får ett stipendium eller bidrag som är skattepliktigt, medför å andra sidan inte utan vidare att han får rätt att dra av sådana kostnader vid taxeringen. Rätten till avdrag får bedömas enligt de allmänna reglerna om avdrag under inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Praxis är växlande. I många fall har avdrag vägrats för att de ansetts som den skattskyldiges levnadskostnader. Sålunda har ”stipendiemottagare” vägrats avdrag när utgiften för vilken avdrag yrkats avsett en renodlad semesterresa (rättsfall nr. 2 och 7), när en bankanställd som fått ett resestipendium yrkat avdrag för resekostnaderna (rättsfall nr. 28) samt när en sjuksköterska fått utbildningsstipendium för studier till läkare och yrkat avdrag för utbildningskostnaderna (rättsfall nr. 40). Forskare har däremot fått räkna av utgifter för sin forskning mot ett beskattat bidrag (rättsfall nr. 17 och 18). I sådana fall kan avdraget för forskningskostnader komma att reduceras med belopp motsvarande eventuellt uppburet skattefritt bidrag (rättsfall nr. 11). Av principiellt intresse i detta sammanhang är rättsfall nr. 51, i vilket en person, som uppbar skattepliktigt utbildningsbidrag för doktorander, fick avdrag för kostnader för en forskningsresa – egentligen ett slags utbildningskostnader – som en följd av att forskarutbildningen varit att betrakta som arbete.

4 Rättsfall angående beskattningen av stipendier m.m.

4.1 Inledning

I avsnitt 4.2 redovisas rättsfall från regeringsrätten. Därefter tas i avsnitt 4.3 upp några meddelanden från dåvarande riksskattenämnden (RN). Rättsfallen och meddelandena har numrerats i den ordning de presenteras för att underlätta hänvisningarna från den löpande texten.

Rättsfallen och därefter meddelandena redovisas i kronologisk ordning. De flesta rör frågan om skatteplikt eller skattefrihet för stipendier. Några få rör närliggande frågor, t.ex. vad som är periodiskt understöd, avdrag för kostnader för forskning och liknande.

Redovisningen av rättsfall är relativt fullständig. Den tar upp i stort sett samtliga rättsfall som fortfarande är av betydelse när det gäller att bedöma stipendiers skatteplikt. En del av rättsfallen är av äldre datum och en del är tämligen lika varandra. Det hade därför kunnat övervägas att komprimera redovisningen och endast ta med ett urval av rättsfallen. Fullständigheten av redovisningen har dock bedömts ha ett värde i sig.

4.2 Rättsfall från regeringsrätten

1 RÅ 1912 ref. 145

Fråga om Selma Lagerlöfs Nobelpris skulle inkomstbeskattas eller inte. RegR: ”Som ifrågavarande utan täflan utdelade pris så mycket mindre må anses utgöra beskattningsbar inkomst, som Nobelstiftelsen förklarats skattskyldig för hela den upplupna, till fördelning mellan pristagare afsedda afkastningen af stiftelsens medel, finner” etc (= ej beskattning). (Domen dikterades av två ledamöter. En ledamot kom till samma resultat med en annan motivering medan de två återstående ledamöterna ansåg att priset skulle beskattas eftersom det utgjort ”ett uttryck af erkänsla och belöning för hennes skriftställarverksamhet” och följaktligen måste anses ha utgjort ”en inkomst, som härflutit af hennes arbete”.)

2 RÅ 1934 ref. 9

En anställd vid LKAB hade från arbetsgivaren fått bidrag till en semesterresa – rekreationsbidrag – med 350 kr. Han beskattades för beloppet som en avlöningsförmån trots invändning att bidraget varit anpassat till resekostnaden och utgått endast under förutsättning att han tillbringar semestern på annan ort än Kiruna. Ett yrkande om avdrag för resekostnader med 295 kr avslogs.

3 RÅ 1936 ref. 55

En svensk författare L hade fått 2 000 kr i understöd från Albert Bonniers stipendiefond för svenska författare. För fonden gällde att den vid utdelandet av stipendier ägde att i första hand ta hänsyn till det konstnärliga värdet av en författares produktion men också skulle beakta behovet av understöd. L hade fått honorar från Albert Bonniers förlag med sammanlagt 4 800 kr. L framhöll att stipendiet erhållits utan ansökan och utan ”utförande av något särskilt arbete”. Med hänsyn till ”de omständigheter under vilka nämnda understöd från Albert Bonniers stipendiefond utgått” blev han inte beskattad för detta understöd. Däremot beskattades han för årsbeloppet 1 000 kr av ett för tre år i följd beviljat tillfälligt understöd av statsanslaget ”till understöd åt inhemska, skönlitterära författare av utmärkt förtjänst”.

4 RÅ 1952 ref. 50

En författare S hade under ett enstaka år fått stipendium om 4 500 kr från Stockholms stad. Anslag för sådana stipendier anvisades årligen av staden för lämnande av understöd åt författare, konstnärer, tonsättare och skådespelare i Stockholm vilka ”berikat vårt kulturella liv men icke lyckats skapa en tryggad existens för sig själva”. S blev inte beskattad för stipendiet eftersom omständigheterna inte gav vid handen att beloppet tilldelats honom ”under sådana förhållanden att detsamma utgjort för honom skattepliktig inkomst”.

5 RÅ 1953 ref. 26

En person H, som var anställd som kurator vid Stockholms stads centraldispensär, hade fått 1 000 kr i resebidrag från stadskollegiet för en studieresa till England. Hon hade under tre och en halv månader varit tjänstledig utan lön för att i England bedriva socialvårdsstudier. Studierna, för vilka hon också tagit i anspråk sin semester, hade uteslutande avsett vidareutbildning och förkovran i hennes yrke. H blev inte beskattad för beloppet ”enär ifrågavarande resebidrag får anses utgöra stipendium för H:s utbildning”.

6 RÅ 1953 Fi 1047

En författare blev inte beskattad för ett stipendium om 2 500 kr som hon under ett år fått av statsanslaget ”till understöd åt inhemska, skönlitterära författare av utmärkt förtjänst”.

7 RÅ 1955 Fi 1278-1279

En person blev beskattad för ett från arbetsgivaren uppburet bidrag – 500 kr per år under två år i följd – för bestridande av kostnader i samband med semesterresa. Ett med samma belopp yrkat avdrag för sådana kostnader vägrades båda åren.

8 RÅ 1955 Fi 1285

En person hade fått ett rese- och studiestipendium från marinförvaltningen med 2 184 kr. Han blev inte beskattad för beloppet enär ”det måste anses hava utgjort ett stipendium för klagandens utbildning”.

9 RÅ 1955 Fi 1346

En författare blev inte beskattad för ett från ”Boklotteriet” mottaget belopp om 1 000 kr.

10 RÅ 1956 Fi 1134

En författare blev inte beskattad för ett från tidningen Svenska Dagbladet erhållet litteraturpris om 2 000 kr.

11 RÅ 1957 Fi 1402

En forskare som innehade ett s.k. docentstipendium yrkade avdrag för kostnader för vetenskapligt forskningsarbete med 7 398 kr. Han hade under beskattningsåret fått ett särskilt forskningsanslag om 4 800 kr som inte utgjort skattepliktig intäkt för honom. RegR fann att han i princip var berättigad till avdrag för kostnader för vetenskapligt arbete, som han i egenskap av docent varit skyldig att utföra, med yrkade 7 398 kr men att avdraget skulle reduceras med belopp motsvarande det skattefria anslaget.

12 RÅ 1960 Fi 552

En person, som var docent i försäkringsmatematik och matematisk statistik, beskattades för ett belopp om 12 000 kr, som han erhållit från Thulebolagen som bidrag till vetenskapligt forskningsarbete.

13 RÅ 1961 ref. 19

En person D var under tiden den 1 januari–den 30 april och den 1–31 oktober 1954 anställd som konsulent hos Högerns förlagsstiftelse i Stockholm. Under tiden den 4 maj–den 24 september samma år vistades han i USA för tryckeritekniska studier. Under studietiden fick han ingen lön men före avresan tilldelade stiftelsen honom ett som stipendium betecknat resebidrag om 4 100 kr. Kort tid efter återkomsten till Sverige fick han anställning hos ett annat företag. RegR: ”Väl får av handlingarna i målet anses framgå, att ifrågavarande resebidrag utgått för D:s utbildning, men enär omständigheterna i målet tillika grunda antagande, att D erhållit resebidraget såsom förmån i tjänsten, samt bidraget förty icke kan anses såsom sådant stipendium som avses i 19 § kommunalskattelagen, prövar RegR lagligt att, med ändring av KammarR:s utslag, fastställa prövningsnämndens beskattningsåtgärder.” (= beskattning av bidraget).

14 RÅ 1961 Fi 1002

H hade från Vetenskapsakademien erhållit ett stipendium om 5 000 kr., enligt egen uppgift som belöning för redan utfört arbete. RegR: ”Enär vad i målet förekommit giver vid handen, att ifrågavarande belopp 5 000 kr utgått till H från vissa angivna, av Vetenskapsakademien förvaltade stiftelser till fullföljande av dessas huvudsakliga ändamål att främja vetenskaplig forskning, samt icke förebragts omständighet som kan medföra att beloppet likväl skulle vara skattepliktig inkomst för H, prövar” (= ej beskattning).

15 RÅ 1961 Fi 1284-1288

En författare F beskattades för de belopp som han under fem på varandra följande beskattningsår uppburit från statskontoret av statsanslaget ”till understöd åt inhemska, skönlitterära författare av utmärkt förtjänst”.

16 RÅ 1962 ref. 24

En författare G hade under två år fått arbetsstipendium – det första året med 5 000 kr och det andra med 1 000 kr. – från Albert Bonniers Förlags AB (”Stipendier för yngre och nyare författare”). Han hade också andra inkomster från förlaget. Han beskattades för stipendiet, varvid RegR lämnade följande motivering: ”Enligt de för Albert Bonniers förlags stipendier för yngre och nyare författare gällande bestämmelserna åsyftar sådant arbetsstipendium, som G erhållit, att möjliggöra för mottagaren att fullborda ett planerat eller påbörjat skönlitterärt arbete. – Stipendierna i fråga få anses åtminstone huvudsakligen vara avsedda för författare, vilkas verk utkomma på Albert Bonniers förlag, och till dessa författare hör G. – Om sådant för mottagarens utbildning avsett stipendium, som i 19 § kommunalskattelagen sägs, är icke fråga. – Med hänsyn till det sagda och till vad eljest i målet förekommit bör stipendiet uppfattas såsom en till G – utöver vanliga honorar – utgående ersättning för av honom författade arbeten, vilka utgivas på förlaget.”

17 RÅ 1962 Fi 258

En forskare hade uppburit vissa belopp från Karolinska Institutet av vilka 1 344 kr härrörde från medel som Nationalföreningen mot tuberkulos hade ställt till förfogande för visst ändamål. Han beskattades för beloppet men fick samtidigt avdrag för facklitteratur med 364 kr.

18 RÅ 1962 Fi 1391

En forskare beskattades för ett bidrag om 5 232 kr som han fått av Stockholms stad för en sociologisk undersökning under tid då han haft anställning hos staden. Han fick avdrag för kostnader i nämnda verksamhet med 1 000 kr av yrkade 2 718 kr.

19 RÅ 1963 ref. 32 I och II

Enligt ett avtal mellan statens handels- och industrikommission och vissa företag inom pappersindustrin uttogs åren 1951 och 1952 en konjunkturutjämningsavgift på exporterade pappersprodukter. Viss del av avgiften skulle föras över till stiftelser som företagen bildat för att användas till sociala ändamål till fromma för de anställda. I enlighet med avtalet bildades en social fond vid Oskarström Sulphite Mills AB. Under år 1961 utbetalade fonden bidrag för rekreationsresor till dels en anställd och dennes hustru (I), dels en avliden anställds efterlevande hustru (II). Bidraget beskattades i båda fallen.

20 RÅ 1964 ref. 12

En revisionssekreterare K hade under två år fått anslag med 2 500 kr resp. 3 500 kr från Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning för utgivande av en kommentar rörande vissa delar av vattenlagen. Stiftelsen som hade till ändamål att främja rättsvetenskaplig forskning samt att stödja juridisk undervisning hade vid taxeringen behandlats som begränsat skattskyldig. Arbeten med lagkommentaren bedrevs av K på fritiden. RegR: ”I målet är upplyst att stiftelsen efter ansökan av K tilldelat honom anslag under åren 1954 och 1955 för utgivande av ifrågavarande lagkommentar på P.A. Norstedt & Söners förlag. – Enär vid sådant förhållande det uppburna beloppet får anses ha karaktär av ersättning för ett av K utfört arbete, finner RegR ej skäl att göra ändring i KammarR:s utslag.” (= beskattning av anslaget).

21 RÅ 1964 Fi 351

En författare B hade fått ett litterärt stipendium från Bokförlagsaktiebolaget Tiden med 3 000 kr. Stipendiet hade vid bolagets taxering ansetts som en avdragsgill kostnad i bolagets rörelse. KR: ”Enär ifrågavarande stipendium får anses hava tilldelats B som erkänsla för tidigare utövad litterär verksamhet samt den omständigheten, att utgivaren av stipendiet må hava varit berättigad att vid sin inkomstberäkning åtnjuta avdrag för utgiften i fråga icke föranleder till att stipendiet för mottagaren utgör skattepliktig intäkt, finner KR” etc. (= ej beskattning av stipendiet). RegR: ej ändring.

22 RÅ 1966 ref. 23 I

En forskare O hade under år 1959 fått bidrag från Kooperativa Förbundet genom AB Rabén & Sjögren med 700 kr och från AB Bofors med 3 000 kr för ett vetenskapligt examensarbete (licentiatavhandling i ämnet statskunskap). Han hade sedan 1956 ett kontrakt med Kooperativa Förbundets Bokförlag om utgivning av ett verk om Geijer och samhällsekonomin och hade. gentemot AB Bofors åtagit sig att utföra forskning beträffande en av de sista brukspatronerna vid Bofors bruk. RegR: ”Även om ifrågavarande forskningsbidrag från Kooperativa Förbundet och AB Bofors avsett studier av betydelse för O:s licentiatavhandling i ämnet statskunskap, kunna bidragen med hänsyn till de omständigheter, under vilka de utgått, icke hänföras till sådana stipendier för studerande vid undervisningsanstalter, som enligt 19 § kommunalskattelagen utgöra icke skattepliktig inkomst, utan måste anses utgöra ersättning för arbete. – På grund härav” etc. (= beskattning av bidragen).

23 RÅ 1966 ref. 23 II

En forskare (amanuens vid tandläkarinstitutet i Umeå) hade fått 4 807 kr i forskningsstipendium från Västerbottens läns landsting. RegR: ”Av handlingarna i målet framgår, att ifrågavarande såsom stipendium betecknade forskningsbidrag om 4 807 kr utgått från ett av landstinget för vetenskaplig forskning anvisat anslag, att beloppet lämnats som bidrag till G:s studier för utarbetande av doktorsavhandling, samt att studierna avse ett sådant ämne, att resultatet av dem icke kan antagas vara av särskild nytta för bidragsgivaren. Även om beloppets storlek och särskilt dess beräkning med utgångspunkt från två månaders förlorad arbetsinkomst för G kan ingiva viss tvekan om bidragets karaktär, finner RegR, med hänsyn till förut anförda omständigheter och till att bidraget skäligen bör bedömas under beaktande av de med studierna förenade kostnaderna för anskaffande av apparatur m.m. och för G:s uppehälle på annan ort under åtminstone tre månaders tjänstledighet, bidraget utgöra sådant stipendium för utbildning, som jämlikt 19 § kommunalskattelagen icke är skattepliktig intäkt. På grund härav” etc. (= ej beskattning av stipendiet).

24 RÅ 1968 ref. 1

En tonsättare A hade under fem år i följd fått stipendier av statsmedel (det aktuella året med 3 000 kr.). Ansökan om stipendium av det aktuella slaget skulle ges in till musikaliska akademien, som efter prövning lämnade förslag om utdelning till KM:t. Stipendierna utgick årligen med varierande belopp och beslutades för ett år i taget. RegR: ”A har under flera år uppburit stipendium av ifrågavarande slag. Även om stipendierna beslutats för ett år i sänder och med olika belopp, får de med hänsyn till stipendiegivningens varaktighet anses utgöra periodisk intäkt av skattepliktig natur. På grund härav” etc. (= beskattning av stipendiet).

25 RÅ 1968 Fi 978

En författare S hade fått ett barnboksstipendium från Albert Bonniers Förlag AB med 3 000 kr. Han hade såväl under det aktuella beskattningsåret som tidigare fått annan ersättning för litterär verksamhet från förlaget. Han beskattades för stipendiet eftersom det ansågs som ”belöning för tidigare utförda arbetsprestationer för ifrågavarande bokförlag”.

26 RÅ 1968 Fi 979

En skådespelare hade fått ett såsom stipendium betecknat bidrag om 2 000 kr från Sveriges Radio. Det hade utgått enligt ett mellan Sveriges Radio och Svenska Teaterförbundet slutet avtal, vari reglerades ekonomiska förhållanden mellan företaget och skådespelare för deras medverkan i tv-program. Beloppet betraktades som avlöningsförmån och blev följaktligen beskattat.

27 RÅ 1972 Fi 905

En författare S hade under 1964 fått ett konstnärsstipendium från statskontoret med 12 000 kr. RegR: ”S tilldelades ifrågavarande stipendium 1964. Enligt av KM:t meddelade bestämmelser äger innehavare av stipendiet företräde till detsamma vid nästföljande års utdelning men må uppbära stipendiet högst tre år i följd. Med hänsyn till den varaktighet varmed stipendiet således kan beräknas utgå bör det, oavsett att det varje år sökes på nytt, hänföras till periodisk intäkt av skattepliktig natur, såvida inte särskilda förhållanden föranleder till annan bedömning. Sådana förhållanden har inte framkommit i målet. RegR”etc. (= beskattning av stipendiet).

28 RÅ 1972 Fi 906

En person som var anställd vid Stockholms Enskilda Bank hade från bankens personalstiftelse fått ett resestipendium om 4 000 kr, avsett för resa till Frankrike för vidareutbildning i franska språket. Han beskattades för beloppet, eftersom det ansågs som en förmån i tjänsten. Avdrag för kostnader för resan vägrades helt.

29 RÅ 1974 A 529

En tonsättare W hade under åren 1966 och 1967 fått det s.k. större arbetsstipendiet om 12 000 kr vartdera året från musikaliska akademien. Under år 1968 fick han inget stipendium från akademien medan han år 1969 tilldelades det s.k. mindre arbetsstipendiet om 8 000 kr. KR: ”I målet är utrett att W uppburit det större arbetsstipendiet under endast två år, 1966 och 1967. Vid sådant förhållande kan stipendiet icke anses för W utgöra periodisk intäkt för vilken han är skattskyldig. Det förhållandet att W 1969 erhållit det mindre stipendiet à 8 000 kr – vilket enligt vad handlingarna i målet utvisar är ettårigt – synes icke böra föranleda till annan bedömning. På grund härav” etc. (= ej beskattning av det i målet aktuella stipendiet för år 1966). RegR: ej ändring.

30 RÅ 1974 A 1755

En person H deltog i en tvåårig kurs för röntgenassistenter. Hon fick stipendium från Örebro läns landsting med 2 431 kr. RegR: ”Vederbörande taxeringsintendent har i målet uppgivit att enligt vad han från Örebro läns landsting inhämtat eleverna vid den tvååriga kurs för röntgenassistenter, som H genomgick, redan under 1966 torde ha haft ren studerandestatus, som inte motiverade någon särskild ersättning, samt att det ifrågavarande kontantbidraget utgått utan återbetalnings- eller tjänstgöringsskyldighet. Det är mot bakgrunden härav tydligt att – som H hävdat – bidraget inte har karaktären av löneförmån för utfört arbete utan är att anse som ett sådant stipendium varom talas i 19 § kommunalskattelagen och att det följaktligen inte skall räknas som skattepliktig inkomst. På grund härav” etc. (= ej beskattning).

31 RÅ 1975 A 1988

Utdelning från en familjestiftelse. Förmånstagaren enligt stadgarna blev beskattad för ett belopp som betalats ut till hennes förmyndare och av denne använts för att avlöna en sjuksköterska, som vårdat förmånstagaren.

32 RÅ 1977 Aa 65

En forskare B hade fått ett danskt kandidatstipendium om 19 832 kr från universitetet i Odense.

RegR: ”B har fr.o.m. den 1 juni 1970 och därefter under tre år uppburit kandidatstipendier från universitetet i Odense. För tiden 1 juni 1970–31 december 1970 uppgick stipendiebeloppet till 19 832 kr. Av handlingarna i målet framgår att B uppburit stipendierna för utarbetande av objektiva test för mätning av nordbors förståelse av danska språket. Av de regler som av Odense Universitet fastställts att gälla för kandidatstipendierna framgår bl.a. att stipendiebeloppen fastställts med hänsyn till stipendiatens tidigare lönemässiga placering. Vidare framgår att det kan åläggas stipendiaten att i viss utsträckning assistera vid undervisning eller annat institutionsarbete vid sidan av den forskning som stipendiet avser. Med hänsyn till vad ovan anförts finner RegR att det belopp om 19 832 kr som B uppburit 1970 inte kan anses utgöra sådant stipendium till mottagarens utbildning, som enligt 19 § kommunalskattelagen är skattefritt. RegR” etc. (= beskattning av stipendiet).

33 RÅ 1977 Aa 154

En skådespelare hade fått 3 000 kr i stipendium från en förening i samband med en årlig bedömning av svenska reklamfilmer för årets bästa skådespelarprestation i svensk reklamfilm. Beloppet ansågs inte utgöra ersättning för arbete och ansågs inte heller på annan grund skattepliktigt (förhandsbesked).

34 RÅ 1977 Aa 189

En person hade fått ett stipendium från arbetarskyddsfonden. Stipendiet avsågs att täcka kostnader i samband med studier i USA, bl.a. rese- och hyreskostnader, studieavgifter och traktamentsersättning. Beloppet ansågs inte utgöra ersättning för arbete eller på annan grund vara skattepliktigt för mottagaren (förhandsbesked).

35 RÅ 1978 Aa 71

En uppfinnare hade fått bl.a. ett arbetsstipendium om 50 000 kr från Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Stipendiet ansågs inte utgöra ersättning för arbete eller på annan grund vara skattepliktigt (förhandsbesked). (Uppfinnaren hade samtidigt från STU fått 34 000 kr i anslag för utveckling av en uppfinning, som sedermera hade patenterats. Patentet hade kommit att utnyttjas kommersiellt, vilket medförde att uppfinnaren skulle få betala tillbaka det beloppet. Beloppet ansågs skattepliktigt i den utsträckning som gäller för näringsbidrag.)

36 RÅ 1978 Aa 169

Om periodicitet. Ett understöd som utgetts under endast tre månader ansågs inte ha utgått med en sådan varaktighet att det utgjort periodiskt understöd.

37 RÅ 1979 Aa 26

B hade från Västerbottens läns landsting uppburit 3 000 kr som i kontrolluppgift rubricerats som utbildningsbidrag. RegR: ”B genomgick under åren 1969-1971 en treårig utbildning till arbetsterapeut vid Alnängsskolan i Örebro. Efter avslutad utbildning erhöll hon den 28 februari 1972 anställning vid Umeå lasarett inom Västerbottens läns landstingsområde. Den 13 mars 1972 beviljades B det i målet aktuella, såsom stipendium betecknade beloppet 3 000 kr. Det nu redovisade ger vid handen att B beviljats ifrågavarande förmån först efter avslutad utbildning och sedan hon erhållit anställning hos landstinget. Oavsett hur förmånen betecknats är den med hänsyn till omständigheterna i förevarande fall således att hänföra till intäkt av tjänst” etc. (= beskattning av bidraget).

38 RÅ 1979 Aa 239

Om periodicitet. Kravet på periodicitet har ansetts uppfyllt när utbetalningar har skett månadsvis under ett helt år.

39 RÅ 1980 1:39

En person A hade fått 40 000 kr i arbetsstipendium för uppfinnare av Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Enligt STU:s stadgar för arbetsstipendier gällde bl.a. att stipendiet skulle vara en uppmuntran till personer med förutsättningar för tekniskt nyskapande, att stipendium skulle utgå i form av engångsbelopp och kunde utdelas under högst två år i följd till samma person och att STU inte gjorde anspråk på eventuella uppfinningar eller andra resultat utan endast krävde en redogörelse för hur stipendiet kommit till användning. Enligt texten på ansökningsblanketten var stipendiet i första hand avsett för sökandens levnadskostnader. A hade bedrivit viss verksamhet i ett av honom ägt aktiebolag, i vilket han var delägare och anställd. Stipendiet hade emellertid tilldelats honom personligen. Han blev inte beskattad för stipendiet, eftersom detta inte ansågs utgöra ersättning för arbete och inte heller – såsom det allmänna gjort gällande – var att betrakta som intäkt i en av A i aktiebolagsform bedriven rörelse.

40 RÅ 1981 1:22

En person H var anställd som sjuksköterska hos Värmlands läns landsting. Under hela inkomståret var hon tjänstledig från sin sjukskötersketjänst för att studera till läkare. Hon hade bara utfört visst feriearbete hos landstinget. Hon hade fått ett studiestipendium från landstinget på 10 000 kr. Anställningen hos landstinget hade varit en förutsättning för att hon skulle kunna få bidraget i fråga. Hon beskattades för stipendiet därför att det med hänsyn till omständigheterna ansågs kunna antas att arbetsgivaren påräknat en framtida nytta av att hon genomgick utbildningen. Ett i andra hand framställt yrkande om avdrag för utbildningskostnader (ökade levnadskostnader m.m.), avslogs eftersom utbildningen inte hade varit nödvändig för tjänstens bibehållande eller hänförde sig till fullgörande av innehavd tjänst.

41 RÅ 1981 1:31 I och III-–VI

Fackliga stipendier. Stipendier som fackförbund betalat till förtroendemän inom facket för deltagande i kurser ansågs skattepliktiga. RegR:s motivering var i samtliga fall i huvudsak följande: Eftersom kursen var direkt inriktad på den fackligt-politiska verksamheten fick fackförbundet och avdelningen anses ha ett eget intresse av att X såsom förtroendeman inom förbundet och avdelningen deltog i kursen. Stipendierna fick därför anses som gottgörelse för arbete för förbundets och avdelningens räkning och var således skattepliktiga som intäkt av tjänst (förhandsbesked).

42 RÅ 1981 1:31 II

Fackligt stipendium. Stipendium som fackförbund betalat till förtroendeman inom facket för att delta i en 30-veckors kurs vid folkhögskola. RegR: ”Kursen får anses syfta till att höja den allmänna utbildningsnivån hos deltagarna. Även om Fabriksarbetareförbundet har intresse av att B såsom förtroendeman inom förbundet deltager i kursen, kan detta intresse inte anses vara så påtagligt att stipendiet är att hänföra till gottgörelse för arbete för förbundets räkning. Inte heller föreligger annan grund för att beskatta beloppet. Detta utgör således sådant utbildningsstipendium som avses i 19 § kommunalskattelagen.”

43 RÅ 1981 Aa 18 och 21–23

Fackliga stipendier. Omständigheterna och utgången som i nr. 41.

44 RÅ 1981 Aa 19

Fackligt stipendium. Omständigheterna och utgången som i nr. 42.

45 RÅ 1981 Aa 163

En person S var anställd som dirigent vid ett musikaliskt sällskap. Till sällskapet var knuten en resefond, vars avkastning enligt ett donationsbrev skulle utbetalas till dirigenten (eller till hans ställföreträdare) som bidrag till kostnader för studieresor som han önskade företa. Det var möjligt för dirigenten att på en gång utnyttja det sammanlagda beloppet av två, tre eller t.o.m. flera års tillgängliga delar av fondens avkastning. De belopp som dirigenten sålunda kunde uppbära från fonden ansågs ha utgått för tjänsten och därmed vara skattepliktiga för honom (förhandsbesked).

46 RÅ 1982 1:26

Fackligt stipendium. Stipendium som ett fackförbund tilldelar en medlem för deltagande i kurs med fackligt innehåll har ansetts skattefritt när medlemmen vid tiden för stipendiets uppbärande inte har något förtroendeuppdrag eller annat särskilt uppdrag för förbundet (förhandsbesked).

47 RÅ 1982 1:35

Fackligt stipendium. Ett fackförbund gav bidrag till en medlem för deltagande i viss utbildning med allmänt innehåll. Medlemmen innehade förtroendeuppdrag hos förbundet. Hans skolutbildning hade bestått av endast sjuårig folkskola. RegR: ”Den utbildning som J erhållit under ifrågavarande tid måste bedömas i huvudsak vara en allmän komplettering av den – med dagens ögon sett – bristfälliga skolutbildning som han erhöll som ung. Det förhållandet att J genom sina förtroendeuppdrag haft en särskild anknytning till de bidragsgivande organisationerna bör därför inte hindra att bidragen anses utgöra sådana stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning och som enligt 19 § kommunalskattelagen inte räknas som skattepliktig inkomst. Inte heller finns det annan grund för att inkomstbeskatta beloppet.”

48 RÅ 1984 1:63

En författare B hade fått det Nordiska radiopjäspriset för år 1977 om 10 000 kr. Priset delades ut vartannat år till författaren av en nyskriven pjäs som första gången sänts i radio under något av de senaste två åren. Prisvinnaren utsågs av en jury som bestod av tre medlemmar och som för varje tillfälle sammansatts av en företrädare för författare, en för kritiker och en för Sveriges Radio. RegR: ”B erhöll priset 1977 för en pjäs som sänts av radioteatern 1976. Något anställnings- eller uppdragsförhållande mellan honom och Sveriges Radio förelåg inte under någotdera året. Att han erbjudit Sveriges Radio pjäsen får ses mot bakgrund av att han såsom fritt verksam författare på området var hänvisad till detta monopolföretag för att över huvud taget få sina verk framförda inför svensk publik. Med hänsyn härtill och med beaktande av juryns sammansättning och de förhållanden varunder vinnaren utsetts kan det ej anses att priset utgjort någon från Sveriges Radio utgående ersättning som skall beskattas i likhet med de avtalsenliga honorar B uppbar för varje sändning av pjäsen. Inte heller var omständigheterna sådana att priset var att betrakta såsom en skattepliktig tävlingsvinst. Vad som upplysts om syftet med priset och övriga villkor för detta visar i stället att det belopp B erhållit varit att jämställa med sådana engångsbetalade belöningar för vilka skattefrihet sedan länge ansetts föreligga. – Regeringsrätten bifaller inte besvären.” (= ej beskattning).

49 RÅ 1986 ref. 170

En person W, som behövde medel för att utveckla och patentera en uppfinning, hade vänt sig till Styrelsen för teknisk utveckling (STU) för att få ett s.k. projektanslag. Sådant anslag beräknades av STU med utgångspunkt i projektets totala kostnad, vari inräknades levnadskostnaderna för den som bedrev utvecklingsverksamheten. Utvecklingsanslaget var konstruerat som ett lån. Om projektet misslyckades, efterskänktes lånet helt eller delvis. I ett förhandsbesked uttalade RN bl.a. att W fick betraktas som näringsidkare och att, om STU eftergav återbetalningsskyldigheten, den del av det eftergivna beloppet som utgått för konsultkostnader m.m. skulle behandlas enligt reglerna för näringsbidrag i punkt 2 åttonde stycket av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (numera punkt 9 av anvisningarna till 22 §). Beträffande den del av det eftergivna beloppet som var avsedd för privata levnadskostnader uttalade RN: ”Denna del får antas vara avsedd att täcka W:s och hans familjs uppehälle under projektutvecklingstiden. Sådana kostnader av privat natur är inte hänförliga till själva näringsverksamheten och den del av anslaget som lämnas för ändamålet kan följaktligen inte anses utgå för verksamheten i fråga (jämför prop. 1982/83:94 s. 39 och 40). Vid en eftergift är således åttonde stycket inte tillämpligt. Frågan om skatteplikt får i stället avgöras med ledning av allmänna skatterättsliga principer. Enligt nämndens mening kan en eftergift av den nu ifrågavarande delen av anslaget inte anses utgöra ersättning för något åt STU utfört arbete. Vidare kan det inte antas att en eftergift sker i sådan ordning att W därigenom erhåller en periodiskt utgående förmån. Vid nu angivna förhållanden skall eftergiften inte föranleda någon beskattning hos W.” RegR: ej ändring.

50 RÅ 1986 not 888

En person hade fått 3 964 kr. i s.k. utbildningsbidrag från Göteborgs kommun. Hon hade utfört arbete i s.k. ungdomscentrum. Hon beskattades för beloppet eftersom det ansågs ha utgjort ersättning för utfört arbete av tillfällig natur.

51 RÅ 1987 ref. 30

Avdragsfråga. En person S var anställd vid Göteborgs universitet samt genomgick doktorandutbildning vid universitetet. Under ca 8 månader bedrev han forskningsarbete vid universitetet i Moskva. Under den tiden uppbar han inte någon lön men däremot halvt utbildningsbidrag för doktorander. Sådant utbildningsbidrag är enligt punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen skattepliktig inkomst av tjänst. RegR lämnade en utförlig redogörelse för förarbetena till den lagstiftning varigenom övergång hade skett från skattefria doktorandstipendier till skattepliktiga utbildningsbidrag. Av uttalanden i prop. 1975/76:193 s. 14 drogs slutsatsen att departementschefen utgått från att kostnader som var nödvändiga för forskarutbildningen skulle vara avdragsgilla vid beskattningen i den mån de inte täcktes av forskningsrådsanslag eller liknande. Vidare uttalade RegR bl.a. följande: ”Av vad som har anförts i det föregående framgår att lagstiftarens inställning varit att forskarutbildningen i väsentlig mån är att betrakta som arbete och att utbildningsbidragen för doktorander därför i sin helhet skall vara skattepliktiga. Genom övergången till beskattade bidrag avsåg man att tillgodose önskemålen att få ett mer rättvisande underlag för inkomstprövningen av vissa förmåner och att tillförsäkra de forskarstuderande sjuk- och pensionsförmåner. Eftersom syftet med lagstiftningen således varit att i berörda hänseenden likställa de forskarstuderande med anställda är det enligt regeringsrättens mening följdriktigt att, såsom departementschefen får anses ha förutsatt, avdrag medges enligt föreskrifterna i 33 § 1 mom. kommunalskattelagen.”

52 RÅ 1988 ref. 127

Som ett led i fullgörandet av den s.k. trygghetsöverenskommelsen mellan SAF och PTK kan Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond ge olika former av skydd och stöd till tjänstemän i händelse av driftförändringar hos arbetsgivaren. Trygghetsfonden kan t.ex. betala ut studiebidrag och understöd för start av eget företag. Den senare stödformen kan ges t.ex. för att delvis betala utgiften för en kvalificerad rådgivare under viss tid men även för att täcka den förutvarande tjänstemannens levnadskostnader under den första tiden efter företagsstarten. En person X hade blivit uppsagd från en tidigare anställning. Han avsåg att starta eget företag inom samma bransch som han tidigare varit verksam i. Han hade möjlighet att få studie- och startbidrag från Trygghetsfonden. Både RN och RegR fann att det som betalades ut från Trygghetsfonden var skattepliktigt för honom som intäkt av tjänst. Det ansågs nämligen föreligga ett sådant samband mellan bidragen och den tidigare anställningen att bidragen skulle betraktas som förmåner som utgått på grund av denna.

53 RÅ 1988 not 626

En konstnär E hade från Vereinigung der Mund und Fussmalenden Kunstler in aller Welt fått ett stipendium som skulle utgå under tre år. Enligt en överenskommelse som E träffade med föreningen i samband med stipendiebeslutet skulle han under stipendietiden sända sina alster till föreningen för bedömning av hans konstnärliga utveckling. Vidare fick föreningen rätt att under viss tid reproducera, avbilda och distribuera alstren utan att utge särskild ersättning härför. Det hände dock enligt uppgift från föreningen ytterst sällan att stipendiater åstadkom verk som gick att exploatera kommersiellt. RegR: ”En av förutsättningarna för att ett stipendium skall anses skattefritt enligt 19 § kommunalskattelagen är att stipendiet är av benefik karaktär och således inte utgör ersättning för t.ex. arbete. I förevarande fall har inte uppställts något krav på att E skall utföra något arbete för föreningens räkning. Vidare kan föreningen inte antas ha tillförts något ekonomiskt värde av betydelse genom den rätt till alstren som föreningen fick enligt överenskommelsen. Inte heller i övrigt har framkommit någon omständighet som gör att stipendiet skall tas till beskattning på den grunden att det utgör ersättning för arbete. – Nästa fråga blir då om stipendiet – som med hänsyn till sin varaktighet får anses som periodiskt – är skattepliktigt enligt 31 och 32 §§ kommunalskattelagen såsom periodiskt understöd eller därmed jämförlig intäkt. – Periodiska intäkter är i regel skattepliktiga i den mån givaren är berättigad till avdrag för utgivet belopp. I sistnämnda hänseende gäller enligt punkt 5 av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen bl.a. att avdrag inte medges för utbetalning till mottagare vars utbildning inte är avslutad. E har enligt vad som upplysts i målet år 1978 avslutat en konstnärlig grundutbildning bestående av konstfackskola och undervisning på konstakademi. Han utbildning får på grund härav anses avslutad i den mening som avses i förevarande lagrum. Inte heller i övrigt föreligger någon omständighet som enligt lagrummet skulle utgöra hinder mot avdrag för periodiskt understöd från föreningen till E därest föreningen taxerats i Sverige. Det anförda leder således fram till att det under året utbetalda stipendiebeloppet är skattepliktigt som periodiskt understöd eller därmed jämförlig intäkt. – På grund härav och då E inte heller i övrigt visat fog för nedsättning av taxeringarna bifaller regeringsrätten inte besvären.” (= beskattning av stipendiet).

54 RÅ 1989 not 196

B och S, båda domare, hade fått bidrag från arbetsmiljöfonden med 70 000 kr för att utarbeta en lagkommentar avseende samtliga former av kontant stöd vid arbetslöshet. De hade tidigare publicerat en kommentar till lagen om allmän försäkring men hade inte utövat yrkesmässigt författarskap. För att slutföra arbetet med den nya lagkommentaren avsåg de att ta tjänstledigt en kortare tid. RegR: ”B och S har uppgivit att de sedan årsskiftet 1985/86 självständigt och utan andra medarbetare arbetat med lagkommentaren vid sidan av sina ordinarie arbeten och att de, när de ansökte om bidrag från arbetsmiljöfonden, redan hade träffat avtal med ett förlag om utgivning av kommentaren. – Kontraktet mellan B och fonden innehåller uppgifter om projekttiteln och bidragsbeloppet (70 000 kronor). Vidare anges att bidraget avser kostnadsslaget ”löner”. I övrigt innehåller kontraktet – förutom erforderliga namn- och tidsuppgifter o.d. – endast förtryckta standardvillkor som uppenbarligen inte är utformade med tanke på den för B och S aktuella situationen. Vad som förekommit i målet ger stöd för bedömningen att bidraget i deras fall – trots innehållet i de formellt gällande kontraktsvillkoren – är att uppfatta som ett inte villkorat stöd som är avsett att i första hand täcka deras privata levnadskostnader under de perioder då de på grund av arbetet med lagkommentaren är tjänstlediga från sina ordinarie arbeten. – På grund av det sagda och då bidraget inte utgör ersättning för något åt fonden utfört arbete och inte utgår periodiskt är bidraget inte skattepliktigt (jfr särskilt RÅ 1986 ref. 170). Regeringsrätten ändrar” etc. (= ej beskattning av bidraget)

55 RÅ 1990 not 93

Förhandsbesked om skatteplikten för förmåner från Metalls Fritidsfond. Fonden var en av Svenska Metallindustriarbetareförbundet förvaltad s.k. osjälvständig stiftelse. Fonden hade till ändamål att använda tillgängliga medel för att underlätta för förbundet att till sina medlemmar erbjuda bra och billiga semesteralternativ, att stödja fritidsaktiviteter och att ge förbundets medlemmar en meningsfull fritids- och semesterverksamhet. Fondens ändamål kunde fullgöras såväl genom utbetalning av kontanta medel som genom tillhandahållande av gratis eller subventionerad naturaprestation. RN förklarade att förmån från fonden inte utgjorde skattepliktig inkomst med följande motivering: ”Förmånerna utgår på grund av medlemskapet i Svenska Metallindustriarbetareförbundet och inte på grund av mottagarens arbetsanställning. Erhållen förmån utgör därför inte intäkt av tjänst.” RegR: ej ändring.

56 RÅ 1990 not 235

Författarnas Fotokopieringsfond delade ut stipendier till författare. Fonden hade bildats av Sveriges Författarförbund för att förvalta och till enskilda upphovsmän i form av stipendier fördela den ersättning för skolornas och högskolornas fotokopiering ur litterära verk som förbundet som företrädare för vissa kategorier litterära upphovsmän erhöll genom den upphovsrättsliga förvaltningsorganisationen Bonus. Bonus-medlen kom fram på det sättet att medlemsorganisationerna i föreningen Bonus, varav Författarförbundet var en, slöt avtal med staten om ersättningen och villkoren i övrigt för viss fotokopiering ur upphovsrättsligt skyddade verk, vilket eljest inte skulle kunna ske utan den enskilde berörde upphovsmannens tillstånd. Författarförbundet företrädde ett flertal författare och översättare inom sitt bevakningsområde och hade således ställning som en avtalsslutande part på upphovsmannasidan. Föreningen Bonus inkasserade, förvaltade och fördelade ersättningen på de fem förvaltningsgrupperna inom Bonus. Fördelningen skedde på grundval av statistiska urvalsundersökningar av omfattningen och profilen på det fotokopierade materialet. Genom beslut i Bonus fem förvaltningsgrupper fördelades ersättningarna därefter på de i Bonus ingående organisationerna, bland dem Författarförbundet. Författarförbundet hade beslutat att på fonden överlåta anspråken gentemot föreningen Bonus på de belopp som kunde tillfalla Författarförbundet som företrädare för berörda upphovsmän genom beslut i förvaltningsgrupperna inom Bonus. Den avtalade ersättningen från Bonus var inte individualiserbar. Fonden fördelade de inkomna ersättningarna i form av punktstipendier. Den årliga utlysningen av stipendier skedde till offentligheten. Stipendiefördelningen skulle ske utan hänsyn till organisationstillhörighet. Man skulle så långt som möjligt fördela medlen med hänsyn till vad man visste om nyttjandet, dvs. med hänsyn till om kopieringsunderlaget var läromedel, allmänlitteratur, tidning eller tidskrift etc. Författarförbundet och en författare K hemställde om förhandsbesked bl.a. i frågan huruvida de punktstipendier fonden delade ut var skattepliktiga för mottagaren. RN förklarade att stipendium av ifrågavarande slag som en författare erhöll från fonden utgjorde skattepliktig intäkt av rörelse. RegR: ”I förbundet. Av den sålunda mottagna ersättningen används en del av förbundet för utbetalning till författare av såsom stipendier betecknade belopp. Enligt vad som är upplyst i målet är en sådan utbetalning till viss författare inte beroende av att kopiering skett av dennes verk eller påverkad av i vilken utsträckning kopiering skett. Med hänsyn härtill finner regeringsrätten att stipendium av ifrågavarande slag som utges till K av förbundet inte kan anses utgöra vederlag för upplåtelse av upphovsrätt. Sådant stipendium är därför inte skattepliktig intäkt av rörelse för K. Under den i målet angivna förutsättningen att stipendium utgår till K under högst två år i följd utgör stipendiet inte heller på annan grund skattepliktig intäkt för K.”

4.3 Meddelanden från riksskattenämnden (förhandsbesked m.m.)

57 RN serie I 1962 6:11

En person var anställd vid ett pappersbruksaktiebolag. Han hade från bolagets sociala fond fått ett semesterstipendium i form av en anvisning på 450 kr hos Reso resebyrå. Anvisningen ansågs ha utgått på grund av vederbörandes anställning och ligga inom ramen för vad han kunde vara beredd att en eller annan gång utge som semesterkostnad. Anvisningen ansågs därför utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

58 RN serie I 1964 2:12

En person var anställd vid ett industriaktiebolag. Han räknade med att från bolaget erhålla ett erbjudande om subventionering av semesterresa. Hans egna kostnader för en sådan resa skulle uppgå till ca 800 kr samt den av bolaget subventionerade kostnaden till sammanlagt ca 1 200 kr. Ifrågavarande bidrag till semesterresa ansågs vara en på grund av mottagarens tjänst utgående förmån och ansågs därmed skattepliktigt (förhandsbesked).

59 RN serie I 1964 3:4

Med anledning av en av styrelsen för Sveriges författarfond upprättad PM om beskattning av utbetalningar från fonden uttalade RN ”att författarpenning och periodiska utbetalningar utgör för mottagaren skattepliktig intäkt. Vidare anser nämnden att uppburet engångsbelopp bör anses som icke skattepliktig intäkt. Därvid bör enligt RN:s mening som engångsbelopp betraktas sådant bidrag som beviljas som engångsbelopp, oavsett om bidraget vid utbetalningen uppdelas i ett par poster under en tidrymd av högst tolv månader.”

60 RN serie I 1967 5:2

Inom LKAB hade man bedrivit en företagsomfattande skyddskampanj. Beroende på det goda resultatet av denna avsåg man att efter kampanjens slut dela ut premier bland de deltagande 3 000 arbetarna och tjänstemännen i Kiruna. För det fall att premierna utformades som en studieresa i grupp till stålverk inom eller utom landet samt som småpremier i form av nyttosaker av mindre värde, ansågs mottagarna inte böra beskattas för det. För det fall att premierna däremot utformades som individuella resestipendier, utlottade bland deltagarna i kampanjen, ansågs stipendierna vara skattepliktiga för mottagarna.

61 RN serie I 1968 3:3

Förmån, som en arbetsgivare lämnar en anställd i form av en subventionerad semesterresa eller subventionerad resa till och från semesterort, utgör ett med lön jämförbart vederlag (förhandsbesked, avgjort av RegR).

62 RN serie I 1968 7:3

En läroverkslärare hade från Statens Almindelige Videnskapsfond i Köpenhamn fått 42 000 danska kr för att göra det möjligt för honom att slutföra ett sedan många år bedrivet forskningsarbete rörande en dansk författare. Fonden ämnade offentliggöra resultatet av hans arbete i form av ett större verk. Beloppet skulle täcka hans löpande utgifter och var enligt hans mening avpassat så att det skulle motsvara hans årslön efter avdrag för skatt. Han räknade med att få tjänstledighet med C-avdrag för att utföra forskningsarbetet. RN fann att beloppet inte utgjorde sådant stipendium för mottagarens utbildning som avsågs i 19 § kommunalskattelagen. På grund härav och då arbetet skulle utföras i Sverige förklarades beloppet vara skattepliktigt (förhandsbesked, inte ändrat av RegR).

63 RN serie I 1969 2:4

RN uttalade att ”flitpengar, som betalas ut till verkstads- och yrkesskoleelever, lärlingar o.d. som uppmuntran för utfört, i regel produktivt arbete, utgör enligt rådande skatterättsliga praxis skattepliktig inkomst av tjänst. Flitpengar kan sålunda inte jämställas med icke skattepliktiga studiemedel eller studiebidrag.”

Jerry Eriksson

Jerry Eriksson är kammarrättsassessor, sekreterare i Stiftelse- och föreningsskattekommittén

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%