Skattenytt nr 6 1992 s. 275

A Inkomstskatt

2 Inkomst av tjänst

2.1 Intäkter

I RÅ 1991 ref. 27 (SN 7/91) hade makarna A sålt en fastighet till den ene makens arbetsgivare (SAAB). Priset, 590.000 kronor, översteg enligt RR med i vart fall 70.000 kronor marknadsvärdet. Två dagar efter bolagets förvärv såldes fastigheten för 450.000 kronor. Beloppet 590.000 ledde också till att en realisationsförlust på 500 kronor uppkom.

Försäljningen motiverades av att herr A skulle tillträda en tjänst på annan plats inom företaget. Frågan var nu om herr A skulle beskattas för 70.000 som inkomst av tjänst och med vilket belopp avdrag för realisationsförlust skulle medges. RR fann att herr A skulle förmånsbeskattas som inkomst av tjänst för hela övervärdet, såväl den halva som belöpte på honom som den halva som belöpte på hans hustru. Man började alltså med inkomst av tjänst. Den skattskyldige hade yrkat motsatt ordning, dvs. att realisationsvinstberäkningen skulle göras på det ograverade beloppet 590.000 kronor och att det därmed inte skulle kunna ske någon förmånsbeskattning.

RR konstaterade sedan att dessa 70.000 som han förmånsbeskattades för inte skulle tas med vid reavinstberäkningen. Därmed uppkom en reaförlust på 70.500 kronor. Någon reavinst att kvitta denna förlust emot fanns dock inte, varför den inte kunde utnyttjas vid denna taxering.

2.2 Kostnader

I RÅ 1991 ref. 9 (SN 5/91) avskedades en objektanställd målare (L) vid ett kraftverksbygge i Forsmark, där han hade arbetat 26 april 1976–30 januari 1981. Avskedandet berodde på företagets osäkerhet om kraftverksutbyggnaden. L var ensamstående och bosatt i Harplinge i Halmstads kommun. L återanställdes på samma målerifirma den 21 april 1981 och målet gällde om ny tvåårsfrist enligt 33 § anv. p 3a 5 st. KL skulle börja löpa för L från denna tidpunkt.

RR fann att eftersom det inte visats annat än att L vid avskedandet saknat anledning att räkna med fortsatt anställning hos målerifirman och därmed vid Forsmark, så skulle en ny tvåårsfrist börja löpa. Det kan konstateras att någon grundläggande förändring av dessa regler inte gjordes i samband med 1990 års skattereform, varför målet sannolikt hade fått samma utgång idag.

I RÅ 1991 ref. 35 (SN 5/91) hade en dagbarnvårdare hyrt en särskild lägenhet att användas i hennes verksamhet som dagmamma. Hon uppgav själv i sin egen självdeklaration att motivet till att hon hyrt lägenheten var att hennes make, som var skiftarbetare, behövde vara ostörd under kontorstid. RR fann därmed helt följdriktigt att kostnaden för lägenheten var en levnadskostnad.

I RÅ 1991 ref. 55 (SN 9/91) fick en språkforskare avdrag för anskaffningskostnaden för en dator. Detta berodde på att forskningen bedrivits på sådant sätt att datorutrustning varit ofrånkomlig och inte kunnat ske med den utrustning som fanns på tjänstestället på Lunds universitet. Hon arbetade med en datoriserad materialsamling på ca en halv miljon ord.

KRs motivering till att neka avdrag var att användandet av dator inte var nödvändig för att hennes anställningstrygghet annars skulle varit i fara. Målets utgång i RR skall jämföras med RÅ 1990 ref. 89 I vari avdrag för dator nekades. Skillnaden mot 1990 års mål var att RR nu fann att i 1991 års mål forskaren inte ens med ett rimligt mått av planering skulle ha kunnat utnyttja den datorutrustning som fanns på universitetet. Riktigt så långt som till KRs motivering sträckte sig alltså inte RR, dvs. man skall inte behöva riskera att förlora arbetet om man inte kan göra det med hjälp av egen dator. Däremot måste tydligen det just för den aktuella arbetsuppgiften vara helt nödvändigt att dator används och att det inte är möjligt att använda arbetsgivarens dator.

Uppenbarligen ställs det betydligt större krav för avdrag under tjänst, helt andra än i inkomstslaget näringsverksamhet.

I RÅ 1991 not 2 hade M arbetat som översättare. Utöver hans deklarerade inkomster hade han via in- och utländska företag uppburit inkomster för översättningsarbete åt Volvokoncernen på 94.423 kronor. Dessa belopp hade satts in på konton utomlands. M hävdade att han fått beställningar från andra byråer och erhållit betalning från dem.

I verkligheten syntes det ha gått till så att de företag och personer som mottagit ersättningarna från Volvo behållit tio procent för egen del och vidarebefordrat 90 % till M:s olika bankkonton. KR medgav avdrag för uppskattade kostnader med 20 % samt dessutom med de 10 % M avstått till andra. LSKM yrkade i besvären till RR att avdrag skulle vägras för dessa senare 10 % förmedlingsprovision. RR konstaterade att hela beloppet ograverat i praktiken tillkommit M och att han för att fullgöra sitt arbete inte behövt utge någon förmedlingsprovision eller att den utgiften eljest utgjort för honom avdragsgill omkostnad.

I RÅ 1991 not 218 var det återigen (förra gången i RÅ 1990 ref. 61 II, se 1991 års rättsfallskommentarhäfte sid 331) fråga om avdrag för kostnader för resa med taxi från arbetsplatsen till bostaden efter arbetets slut. M hade arbetat som servitris i centrala Stockholm och hon slutade sitt arbete kl två eller tre på natten. Hon hade möjlighet att åka kommunalt, men var orolig för gatuvåld och åkte istället taxi. M fick avdrag.

Kvittning

I RÅ 1991 not 111 tolkade RR en lagregel (fördelsregel) exakt efter ordalydelsen. Före 1990 års skattereform skulle underskott i en förvärvskälla öka underlaget för beräkning av tilläggsbelopp vid den statliga taxeringen. Vid denna beräkning fick underskott av kapital minskas med ränta på skuld avseende förvärv av aktier i ett den skattskyldige tillhörigt fåmansföretag. Underskottet fick dock inte minskas med större belopp än vad den skattskyldige under beskattningsåret uppburit i kontant lön från företaget.

I det nu aktuella fallet ägde M hälften av ett företag som helägde ett dotterbolag, som i sin tur helägde ytterligare ett annat företag. Verksamheten i de tre bolagen bedrevs i samma lokaler och av samma personal.

M var anställd i dotterdotterföretaget. Han uppfyllde därmed inte ordalydelsen i lagtexten, eftersom han inte lyfte lön från det företag (moderföretaget), som han hade lånat pengar för att förvärva. RR fann, i motsats till KR för övrigt, att det inte gick att bortse från lagtextens ordalydelse. Kvittning fick därmed inte ske. Detta trots att lagtextens syfte uppenbarligen var uppfyllt. RRs dom erinrar i hög grad om att det normala vid tolkningen av en undantagsbestämmelse är en strikt formell tolkning. RRs skrivning är belysande: ”av bestämmelsernas avfattning framgår att”.

Jämkning

I RÅ 1991 not 382 avgjordes frågan om sjömansskatt skulle kunna jämkas p.g.a. underskott i annan förvärvskälla. G, som var svensk medborgare och bosatt i Australien, var anställd på ett svenskt fartyg och betalade sjömansskatt för inkomsten därifrån. Dessutom hade han underskott i rörelse till följd av andel i partrederi. RR konstaterade först att jämkning skulle kunna ske och sedan att det gick bra även i detta fall där han var bosatt i annat land och där han hade sitt underskott.

Gunnar Rabe

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%