Innehåll

Skattenytt nr 6 1992 s. 331

E Mervärdesskatt

Mervärdesskatt

År 1991 har de omfattande ändringarna i mervärdesskattelagen (ML) börjat tillämpas. Flertalet av regeringsrättens avgjorda mål avser dock tidigare bestämmelser. I följande kommentarer har inriktning skett på de aktuella bestämmelserna.

RÅ 1991 not 23 är ett förhandsbesked gällande tillämpningen av den s.k. 60-regeln. Frågan avsåg ett fast monterat kabelnät för datorer i en kontorsbyggnad. Även om 60-regeln numera är slopad är utgången i målet av intresse, eftersom den behandlar fastighetsbegreppet i mervärdesskattehänseende vilket fortfarande har betydelse. Regeringsrätten ansåg att kabelnätet utgjorde utrustning som var att anse som fastighet med anledning av att installationens främsta ändamål var att göra lokalerna användbara för kontorsändamål i allmänhet och inte för särskild verksamhet.

Frågan om skatteplikten för rumsuthyrning har prövats i RÅ 1991 not 82. Det gällde uthyrning av bostäder till invandrarverket, för vidare upplåtelse åt asylsökande invandrare. Frågan har tidigare bedömts (RÅ 1988 not 642), men avsåg då kortare vistelsetid för de asylsökande. I här aktuellt fall avsåg vistelsetiden i genomsnitt fyra–nio månader. Regeringsrätten ansåg dock att det även här förelåg skatteplikt för rumsuthyrning. Bedömning har skett utifrån de bestämmelser som trätt i kraft 1991.

Den s.k. huvudsaklighetsprincipen har varit föremål för prövning i RÅ 1991 not 147. Frågan gällde huruvida ett tillhandahållande av ett s.k. PTC-system med därtill hörande licensrätter, dokumentation och instrumentell utrustning skulle utgöra omsättning av skattepliktiga varor eller upplåtelse av en rättighet, vilken vid tiden för förfrågan var undantagen från skatteplikt. PTC är en förkortning av Productivity Training Corporation som är ett system avseende dels en metod för tillverkning av tandtekniska produkter och dels ett utbildningsprogram för personal som skall arbeta med tillverkningen.

RR som bedömt frågan utifrån såväl gällande regler före 1991 som från och med 1991, ansåg att tillhandahållandet i dess helhet inte avsåg annat än skattepliktiga varor.

Huvudsaklighetsprincipens tillämpning har tidigare varit föremål för prövning i flera förhandsbeskedsärenden. Tillämpningsområdet är dock inte klart avgränsat. Alternativet brukar benämnas som delningsprincipen och det är den som är huvudregel enligt 14 § anv. p 6 ML. Sistnämnda princip brukar tillämpas så länge de olika prestationerna i ett tillhandahållande kan sägas vara sidoordnade och inte nödvändig förutsättning för konsumtion av huvudprestationen (se exempelvis Peter Melz: Mervärdesskatten – Rättsliga grunder och problem, s. 134 f).

I här aktuellt förhandsbesked är tillhandahållna rättigheter nödvändiga för att kunna utnyttja huvudprestationen. Detta torde ha varit ett viktigt moment vid RR:s bedömning att tillämpa huvudsaklighetsprincipen.

Ett fel i en ej avslutad bokföring som lagts till grund för mervärdesskattedeklaration har inte godtagits som skäl för eftergift av skattetillägg då felet ansetts inte vara av sådan art att det normalt skulle ha upptäckts senast vid bokslutet (RÅ 1991 ref. 37).

I målet hade ett bolag för redovisningsperioden januari–februari 1987 gjort avdrag för ingående skatt såväl avseende denna period som ingående skatt belöpande på föregående period, där avdrag tidigare skett. Bolaget hävdade att felaktigheten berodde på byte av redovisningsbyrå, varvid det uppstått en del felaktigheter vid inläggning av ett halvårs bokföring i byråns datasystem.

RR konstaterade att grund för eftergift av skattetillägg enligt 64 f § första stycket ML inte förelåg. Denna avser eftergift på grund av ålder, sjukdom, bristande erfarenhet m.m.

Vad avser eftergift enligt 64 § andra stycket ML beroende på att den felaktiga uppgiften beror på felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende i en ej avslutad bokföring och det framstår som uppenbart obilligt att påföra tillägget gjorde RR följande bedömning.

Enligt förarbeten (prop. 1977/78:136 s. 221 f) till nämnda bestämmelse är den tillämplig ifråga om sådana oriktiga uppgifter som beror på felaktigheter i den skattskyldiges löpande bokföring, s.k. räkenskapsfel. Det skall vara fråga om sådana fel som även kan uppstå i en välordnad bokföring. Dessutom skall det för eftergift krävas att felaktigheten med stor sannolikhet skulle ha upptäckts av den skattskyldige senast i samband med bokslut. Bokföringen skall således inte vara avslutad med bokslut för aktuellt räkenskapsår då den oriktiga uppgiften lämnades. Dessutom skall avgiften framstå som uppenbart obillig om eftergift inte medges. Det skall då gälla belopp som inte står i rimligt förhållande till det fel som har orsakat den oriktiga uppgiften.

I målet var ostridigt att den oriktiga uppgiften i deklarationen berott på att kontot för ingående mervärdesskatt för aktuell redovisningsperiod på grund av underlåten bokföringsorder i det databaserade systemet inte tömts och omförts till ”momsredovisningskontot”. Felet har uppstått i en ej avslutad bokföring. RR ansåg dock att felet inte var av sådan art att det normalt skulle ha upptäckts av den skattskyldige senast i samband med bokslutet. Det har därför inte ansetts uppenbart obilligt att påföra tillägget. RR har därför inte heller enligt 64 f § andra stycket ML funnit skäl att efterge tillägget.

Skattskyldigheten för Sveriges Radios utgivning av programtidningen Röster i Radio och TV har varit föremål för prövning i förhandsbesked RÅ 1991 not 234. I ett tidigare förhandsbesked har regeringsrätten i dom den 15 december 1982 (refererat i RSV/FB Im 1983:10) ansett att utgivningen av programtidningen ej medfört skattskyldighet.

Sedan den föregående begäran om förhandsbesked har tidningens karaktär i viss mån förändrats. Sålunda finns det numera – förutom Sveriges Radios egna program – även programtablåer för ”kabel- och satellit-TV”. En förutsättning för att utgivning av program inte skall anses yrkesmässig enligt p 1 st. 8 av anvisningar till 2 § ML är att utgivningen av programmet sker för verksamhet som ej medför skattskyldighet. Eftersom verksamheten i Sveriges Radio ej medför skattskyldighet ansåg RR inte heller utgivningen av tidningen medföra skattskyldighet. Avgörandet avser tillämpningen av bestämmelsen som gällt före ingången av år 1991. Däremot begränsade RR sin dom – i motsats till rättsnämnden – till att inte avse tiden därefter. Detta torde dock endast vara på formell grund. Då Sveriges Radios verksamhet inte heller enligt den nya bestämmelsen efter ingången av år 1991 medför skattskyldighet torde inte heller utgivningen av tidningen medföra skattskyldighet. Den omständigheten att ”kabel- och satellit-TV” numera omfattas av skattskyldighet skulle således ej påverka tidningens karaktär.

Avgörandet i RÅ 1991 ref. 76 (SN 12/91) avser eventuell skatteplikt för upplåtelse av väg eller bro för allmän samfärdsel. RR ansåg detta utgöra upplåtelse av rätt till fastighet, varför tjänsten enligt 8 § 6 ML var undantagen från skatteplikt.

Förhandsbeskedet kan synas ha begränsad tillämpning då bro- och vägavgifter inte idag är särskilt vanligt förekommande. Det intressanta i fallet är dock att detta enligt uppgift fått betydelse för riksskatteverkets synsätt i rekommendationer, RSV Im 1992:3, avseende undantag från skatteplikt för exempelvis spel på golfbana. Detta betraktas nämligen i rekommendationen som upplåtelse av rätt till fastighet, varför undantag från skatteplikt föreligger. RSVs tolkning här synes dock inte ha varit i överensstämmelse med lagstiftarens syfte. Det har föranlett utredningen om en teknisk översyn av mervärdesskatten att föreslå (SOU 1992:6) att undantag för skatteplikt för exempelvis golfspel inte längre skall gälla.

RÅ 1991 ref. 105 (SN 3/92) avser frågan om underlag för beräkning av mervärdesskatt och investeringsavdrag. Möjlighet till sistnämnda avdrag förelåg under ett par år i början av 1980-talet. Det som gör frågeställningen intressant idag är huruvida ett s.k. kredittillägg skall anses utgöra ett pristillägg eller ränta. I målet var frågan om sådant tillägg skulle ingå i beskattningsvärdet och som underlag vid bestämmande av investeringsavdrag, vid s.k. investeringsköp av datautrustning. Av köpeskillingen, 508.625 kr exklusive mervärdesskatt, betecknades 101.725 kr som kredittillägg och av återstående del av priset, 406.900 kr, skulle 380.686 kr erläggas på kredit mot 5,26 % ränta med amortering under 24 kvartal.

RR konstaterade att räntan väsentligt understeg ränta på företagskredit under normala förhållanden för aktuell tid. Det som kredittillägg betecknade pristillägget skall anses innefatta sådan ränta på beviljad kredit som inte skall inräknas i vederlaget och inte heller i anskaffningsvärdet till grund för investeringsavdraget. RR fann att en uppskattning skulle göras av vad som av kredittillägget borde anses som ränta. Liksom kammarrätten fann man då skäligt att fördelning av beloppet 101.725 kr skulle ske med 10.000 kr som kredittillägg och 91.725 kr som ränta.

Jan Kleerup

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%