Skattenytt nr 6 1992 s. 334

F Övriga indirekta skatter

Övriga indirekta skatter

1.1 Reklamskatt

Enligt 4 § p 4 lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam undantas från beskattning annons i reklamtrycksak, när annonsen avser utgivarens egen verksamhet.

I förhandsbeskedsärendet RÅ 1991 not 237 hade sökandebolaget övergripande ansvar att marknadsföra produkter från närstående bolag. Det förelåg därmed ett avsättningsfrämjande intresse hos utgivaren för dessa produkter. Rättsnämnden fann att bolagets verksamhet innefattade de närstående bolagens produkter och att annonserna därmed var att hänföra till annonser avseende egen verksamhet. Regeringsrätten ändrade inte förhandsbeskedet.

1.2 Värdepappersskatt

Enligt förarbetena till den sedan 1 december 1991 upphävda lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper (LVP) föreligger skattskyldighet för en fondkommissionär även när hans medverkan i en omsättning inskränker sig till att verka som ombud eller enbart förmedla en affär.

I RÅ 1991 ref. 3 (SN 5/91) hade kommissionären endast biträtt med upprättande av avtal och den grundläggande frågan i målet var vad som skall förstås med fondkommissionärs ”medverkan”. Regeringsrätten tolkade förarbetena så att begreppet medverkan inte skall ges en alltför vid innebörd utan skall begränsas till när någon söker efter och sammanför möjliga intressenter i en transaktion eller på annat sätt förmedlar en affär. Ytterligare stöd härför fann regeringsrätten i själva lagtextens lydelse där uttrycket ”medverkar till” används och inte ”medverkar vid”.

I RÅ 1991 not 164 (förhandsbesked) behandlade regeringsrätten frågan om skattskyldighet förelåg enligt LVP för transaktioner som SAS genomfört och om skattskyldigheten i så fall skulle ligga på det nordiska SAS-konsortiet eller på det svenska moderbolaget ABA.

Regeringsrätten fann till att börja med SAS-konsortiet i förevarande sammanhang vara att anse som en juridisk person. Enligt 5 § LVP är vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar den skattskyldig som är bosatt i Sverige och som under ett halvt kalenderår omsätter värdepapper till ett visst minsta värde (500.000 kr). I 1 § valutaförordningen (1959:264) skall juridisk person anses vara bosatt i det land där styrelsen har sitt säte. I det aktuella fallet gäller att styrelsen alternerar mellan Norge, Danmark och Sverige. Regeringsrätten fann att styrelsen får anses ha sitt säte i alla tre länderna. SAS betraktas därmed inte som utländsk juridisk person, med åtföljande skattefrihet.

Eftersom SAS omsätter aktierna är det detta företag som är skattskyldigt och inte ABA som kammarrätten fann.

Enligt LVP skall skatt inte utgå vid överlåtelse av aktie i aktiebolag till svenska företag i samma koncern om moderföretaget är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och aktier eller andelar innehas som ett led i koncernens verksamhet. Eftersom SAS vare sig är aktiebolag eller ekonomisk förening gäller inte undantaget från skatteplikt aktieomsättning som SAS företar inom koncernen.

1.3 Kilometerskatt

Kilometerskatten är att anse som en konsumtionsskatt och skall därmed inte tas ut av i Sverige registrerade fordon vid användning utomlands. En förutsättning för avräkning är att stämpelkort avstämplas och lämnas till tullmyndigheten vid utförseln samt vid återinförseln. Om det finns särskilda skäl får beskattningsmyndigheten på ansökan av fordonsägaren ändå medge avräkning enligt 74 § vägtrafikskattelagen (1988:327).

Regeringsrätten har i två fall prövat om särskilda skäl har ansetts föreligga.

I målet RÅ 1991 not 384 angav klaganden att han på grund av glömska inte avlämnat stämpelkort vid utresan. Han kunde med bl.a. uppgift från utländsk tullmyndighet om mätarställningen vid ankomst till utrikes ort göra sannolikt att viss del av kilometrarna avsett körning utomlands.

I RÅ 1991 not 385 åberopade klaganden att hans chaufför, som var från Jugoslavien, inte visste hur stämplingsförfarandet skulle gå till.

Regeringsrätten fann i bägge fallen att omständigheterna inte uppfyllde kraven på särskilda skäl. En grundläggande förutsättning för att avräkning skall få ske måste enligt regeringsrätten vara att den i utlandet körda sträckan kan dokumenteras på annat tillförlitligt sätt. För att kravet på särskilda skäl skall anses uppfyllt fordras dock mer än att en sådan dokumentation finns. Som regel bör speciella omständigheter föreligga som medför att underlåtenheten att följa den föreskrivna ordningen framstår som ursäktlig. Ren glömska kan inte anses vara en sådan speciell omständighet.

1.4 Energiskatt

I RÅ 1991 ref. 40 (SN 9/91) producerade ett dieselkraftverk elkraft och tillvaratog därvid spillvärme som levererades till ett fjärrvärmenät. Frågan gällde om avdrag får göras för allt det av verket förbrukade bränslet eller om avdraget skall reduceras på grund av värmeproduktion.

Regeringsrätten fann att bränslet skulle vara avdragsgillt i sin helhet och lämnade följande motivering. Den mängd bränsle som åtgått för produktion av elenergi är lika stor antingen kylningen av den dieselmotordrivna anläggningen sker genom att spillvärmen kyls bort i luften eller genom tillförsel av spillvärme till fjärrvärmenät. Dieselkraftverket kan inte användas enbart för värmeproduktion. Allt det bränsle som använts vid kraftverket har förbrukats vid elproduktion.

Regeringsrätten har i två notismål inte ändrat rättsnämndens besked rörande industriell verksamhet enligt 14 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt (EL). För kraft förbrukad i industriell verksamhet utgår skatt med reducerat belopp.

I RÅ 1991 not 238 bestod sökandens verksamhet dels av vidareförädling och därtill hörande lagerhållning hänförlig till industriell verksamhet, dels av annan lagerhållning. Frågan om verksamheten enligt EL var industriell avgjordes på grundval av karaktären på den huvudsakliga verksamheten. I enlighet med riksskatteverkets föreskrifter bör som huvudsaklig verksamhet anses den del av verksamheten som har den största kraftförbrukningen. Rättsnämnden uttalade att under förutsättning att den sammanlagda kraftförbrukningen för produktionsdelen översteg 50 procent av den totala kraftförbrukningen fick hela verksamheten anses utgöra industriell verksamhet.

I RÅ 1991 not 383 befanns den verksamhet som bedrivs vid Stockholm Vatten ABs avloppsanläggningar inte vara hänförlig till industriell verksamhet, utan till offentlig förvaltning och andra tjänster.

1.5 Tull

I ett tulltaxeringsärende RÅ 1991 not 378 uppkom frågan om reglerna i den äldre tullagen eller reglerna i den nya tullagen var tillämpliga beträffande tiden för överklagande. Regeringsrätten fann att av allmänna förvaltningsrättsliga grundsatser följer att bestämmande för vilka förvaltningsrättsliga föreskrifter som skall tillämpas är vilka föreskrifter som är ikraft när prövningen sker. I det aktuella fallet innebar det att besvären var för sent anförda och inte kunde tas upp till prövning.

Bolaget hade emellertid i besvärsskrivelsen angivit sin talan som besvär i särskild ordning. Bestämmelserna i nya tullagen var tillämpliga och generaltullstyrelsen ansågs därmed haft fog att pröva besvären.

1.6 Lotterivinstskatt

Regeringsrätten fann i RÅ 1991 not 163 (förhandsbesked, SN 7/91) att Sveriges Television AB inte skulle betala skatt enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster för de ersättningar som utges till de deltagande paren i ett TV-program. I lagmotiven sägs att frågan om ett företag skall bedömas som lotteri bör avgöras inte med hänsyn till graden av slump i det speciella fallet utan med hänsyn till den allmänna karaktären hos den anordning på vilken företaget bygger. De pengar som utges till deltagarna i programmet anses inte som vinster i ett lotteri i den mening som avses i lagen om skatt på lotterivinster.

Barbro Steenstrup

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%