Innehåll

Skattenytt nr 1–2 1993 s. 48

Synpunkter på ny lag om beskattning av inkomst från handelsbolag

Efter genomläsning av regeringens proposition 1992/93:151 om beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall, kan jag som praktiskt verksam skattejurist inte låta bli att lämna några kommentarer med anledning av den föreslagna lagstiftningen.

Beskattning av handelsbolag har sedan länge bjudit både den praktiskt verksamme som den mer teoretiskt intresserade skattejuristen ett brett spektrum av intressanta frågeställningar. Jag skall här inte gå närmare in på det som varit, men kan ändå inte låta bli att påminna om hur skattskyldiga fram till 1988 kunde åtnjuta dubbla avdrag vid inkomstbeskattningen. Det förekom under många år att skattskyldiga dels kunde få avdrag för de förluster ett handelsbolag åsamkats, samtidigt som den skattskyldige vid avyttring av handelsbolagsandelen inte behövde beakta sådana underskott vid realisationsvinstberäkningen. Lagstiftaren tycktes aldrig vilja ingripa mot de opåkallade skattefördelar som förfarandet kunde medföra (se exv regeringsrådet Voss särskilda yttrande i RÅ 1983 Aa 120).

Efter en hemställan från riksskatteverket, daterad den 8 oktober 1992, har nu regeringen lagt fram en proposition. Denna föregicks av en lagrådsremiss. Förslaget fick utstå allvarlig kritik från lagrådet och lagstiftningsförslaget har i sin nuvarande utformning arbetats om. Förslaget till ny lagstiftning föranleder följande kommentarer.

I samband med den skattereform som nyligen genomförts kunde arbetet med beskattningen av bl.a. handelsbolag inte slutföras. Frågan har därefter bl.a. tagits upp i betänkandet (SOU 1991:100) Neutral företagsbeskattning. Av olika skäl, bla politiska, kommer nya beskattningsregler för bl.a. handelsbolag inte att träda i kraft före den 1 januari 1994. Vid en historisk tillbakablick är den utdragna handläggningen inte förvånande. Beskattningen av handelsbolag har ofta kommit ”i andra hand”. På grund av de skillnader som efter skattereformen föreligger mellan förvärvsinkomster och kapitalinkomster, har handelsbolagen återigen kommit att utnyttjas i skatteplanerande syfte. Jag använder uttrycket ”skatteplanerande” eftersom jag anser att det i normalfallet är fråga om en för de skattskyldiga laglig anpassning till rådande lagstiftning.

Den skatteplanering som således nu lagstiftas bort, har pågått under en inte obetydlig tid. Jag finner det därför förvånande att riksskatteverket först i oktober månad finner sig böra tillskriva finansdepartementet med en begäran om åtgärder. Jag kan svårligen tänka mig att riksskatteverket har svävat i ovisshet om vad som pågick fram till denna tidpunkt.

Vad som därefter sker är att regeringen lämnar en skrivelse till riksdagen med meddelande om kommande förslag till lagstiftning mot de förfaranden som riksskatteverket tagit upp i sin hemställan. Detta sker den 12 november 1992 och från den 13 november föreslås den tilltänkta lagstiftningen vara tillämplig på ifrågavarande förfaranden (s.k. stopplagstiftning). Om jag inte minns helt fel, är detta första gången som den nuvarande borgerliga regeringen använt sig av detta förfarande på skatteområdet. Jag föreställde mig att lagstiftningsingripanden som sker på detta sätt tillhörde det förgångna, och det är med besvikelse som jag noterar att så ändå skett.

Än mer beklagligt är att den produkt som översändes till lagrådet var så bristfällig att lagrådet riktade allvarlig kritik mot förslaget. Lagrådet uttalade särskilt att det remitterade förslaget hade betydande brister med avseende på kravet att reglerna blir enkla att förstå och tillämpa och att det tilltänkta systemet kunde förväntas få avsedd effekt. Det är också av intresse att notera att lagrådet också går in på vilka krav som bör ställas på s.k. stopplagstiftning, och lagrådets skrivning antyder att det är med knapp nöd som kraven uppfyllts i detta fall.

Att beskattning av handelsbolag är ett svårt område är redan känt, vilket skulle mana till försiktighet vid ny lagstiftning. Till och med lagrådet tycks i sitt yttrande ha missbedömt vissa beskattningssituationer, vilket påpekas i propositionen. Att i en sådan situation lägga fram ett lagförslag, som dessutom föreslås gälla från en tidpunkt innan det exakta innehållet är känt, är i mitt tycke närmast att betrakta som ett missbruk av lagstiftningsrätten. (Jag är väl medveten om att denna rätt egentligen tillkommer vår riksdag, men i praktiken är det inte många propositioner som förkastas, varför jag dristar mig till att påstå att denna rätt tillkommer regeringen.) Lagrådet uttalar också i denna fråga att en sedvanlig remissbehandling hade varit särskilt värdefull mot bakgrund av att förslaget berör komplicerade frågor och innehåller principiella nyheter. Lagrådet säger särskilt att man haft svårt att fullgöra sina åligganden enligt 8 kap. 18 § regeringsformen!

Från praktiska utgångspunkter är jag också kritisk till den valda lagstiftningstekniken. Enligt ikraftträdandebestämmelserna är lagen tillämplig på överlåtelser som sker efter den 30 november 1992. Mindre nogräknade skattskyldiga finner säkert den enkla vägen runt en sådan bestämmelse!

Sammanfattningsvis tycker jag att allvarlig kritik kan riktas både mot den senfärdighet som uppvisas när det gäller att komma åt obefogade skattelättnader, som det sätt på vilket lagstiftaren går till väga för att angripa den företeelse som man vill få bort. Det känns som att man väntar och väntar och väntar, för att plötsligt försöka återställa ordningen genom förhastade och illa utredda åtgärder.

Stephane Pleijel

Stephane Pleijel är advokat vid advokatfirman NOVA.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%