Innehåll

Skattenytt nr 10 1993 s. 620

Förhandsbesked avseende mervärdesskatt under första halvåret 1993

I Skattenytt 1993 s. 65 ff informerade författaren om förhandsbesked avseende mervärdesskatt under andra halvåret 1992. Han fortsätter nu med en kronologisk redogörelse för de 12 stycken förhandsbesked som Skatterättsnämnden lämnat första halvåret 1993. En kortfattad redovisning lämnas om lagrum, saken, nämndens bedömning inkl. eventuell skiljaktig mening och uppgift om fullföljd till Regeringsrätten.

1. Lagrum: 8 § 10) lagen (1968:430) om mervärdesskatt – ML – Saken: Skatteplikt för periodiskt medlemsblad

Undantag för skatteplikt har ansetts föreligga för ett periodiskt medlemsblad. Förutsättningar för skattebefrielse är att medlemsblad tillhandahållits utan vederlag eller till utgivaren eller medlem. Publikationen, som innehåller information m.m. om en etnisk folkgrupp, skall enligt utgivningsplan utkomma med normalt minst fyra nummer om året. Förhandsbesked i januari som inte överklagats.

2. Lagrum: 7 § första och andra styckena, 8 § 6) och punkt 8 andra stycket av anvisningarna till 8 § ML Saken: Skatteplikt för annan rättighet till fastighet eller del av fastighet

Undantag från skatteplikt på fastighetsområdet avser i princip transaktioner vars huvudsakliga innebörd är att upplåtaren ställer fastigheten eller del därav till rättighetshavarens förfogande. Gränsdragningen mellan skattepliktig tjänst och skattefri upplåtelse av fastighet fanns redan enligt den äldre ordningen.

I förhandsbeskedet var fråga om en rätt att under viss tid få disponera ett biljardbord, bollar och spelkö för biljardspel. Tillhandahållandena ansågs av nämnden inte i huvudsak avse upplåtelse av rättighet till del av fastighet. Den omständigheten att företagets kostnader i kalkyl- och investeringshänseende sades till klart övervägande del vara hänförliga till själva lokalen föranledde inte till annan bedömning angående den huvudsakliga karaktären av de tjänster företaget tillhandahållit sina kunder. Förhandsbesked i februari som överklagats.

3. Lagrum: 8 § 10 ) ML och 3 § jfr. med 4 § 1. lagen (1976:266) om skatt på annonser och reklam (RSL) Saken: Skatteplikt för periodisk publikation och för annonser i publikationen

Från skatteplikt undantas bl.a. periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för politiskt ändamål. Undantaget gäller om publikationen enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året, jfr. förhandsbesked ovan under 1. Kan publikationen dessutom inte anses som en reklamtrycksak föreligger inte heller någon skatteplikt för annons i publikationen. En förening inom ett politiskt parti med syfte att sprida och vinna gehör för partiets program ansågs av nämnden ha som huvudsakligt syfte att verka för ett politiskt ändamål som avses i 8 § 10) ML och 4 § 1. RSL. Pulikationen i fråga utkommer med minst fyra nummer om året och framstår enligt nämnden väsentligen som ett organ för föreningen. Undantag för skatteplikt ansågs därför föreligga såväl enligt ML som enligt RSL. Förhandsbesked (två stycken) i februari som inte överklagats.

4. Lagrum: 18 § och 18 a § ML Saken: Avdrag för ingående mervärdesskatt som belöper på servicelägenheter och gruppbostäder för senildementa

En kommun får enligt 18 a § andra stycket ML göra avdrag för ingående mervärdesskatt även om den hänför sig till verksamhet som inte medför skattskyldighet till mervärdesskatt. Detta innebär att kommunen bl.a. har rätt till avdrag för ingående skatt som belöper på anskaffningar i dess sociala omsorgsverksamhet. De särskilda avdragsförbuden i 18 § ML gäller emellertid också för en kommun. Denna har således inte rätt att göra avdrag för skatt som avser bl.a. stadigvarande bostad. Förhandsbeskedet gäller främst om servicelägenheterna och gruppbostäderna i den anläggning som kommunen i fråga låtit uppföra omfattas av det nämnda avdragsförbudet. Bostäderna i fråga upplåtes med hyresrätt och nyttjas av de boende på samma sätt som lägenheter på den allmänna bostadsmarknaden. Den omständigheten att lägenheterna bl.a. är särskilt handikappanpassade och fördelas med särskilt beaktande av tillsyns- eller vårdbehovet skiljer dem, såvitt gäller de boendes brukande, enligt nämndens mening inte i något avgörande hänseende från bostäder i det allmänna bostadsbeståndet. Inte heller det förhållandet att, såvitt gäller gruppbostäderna, denna del av anläggningen av tillsynsskäl hålles låst påverkar enligt nämnden denna bedömning. Att omsorgsverksamheten i det enskilda fallet kan vara betydande och utgör sådan social omsorg som är undantagen från skatteplikt enligt ML medför enligt nämndens bedömning emellertid inte att lägenheterna och gruppbostäderna skall anses utgöra särskilt inrättade vårdplatser i omsorgsverksamheten. De räknas enligt förhandsbeskedet inte som hem för vård eller boende enligt 22 § socialtjänstlagen (jfr. 6 § tredje stycket socialtjänstförordningen /1981:750/ och även RSV Im 1991:1 avsnitt 4.1.1). Med hänsyn till det anförda fann nämnden att såväl servicelägenheterna som gruppbostäderna fick anses som stadigvarande bostäder för vilka det ovan nämnda avdragsförbudet gäller. Förhandsbesked i mars som fastställts av Regeringsrätten genom dom 1993-04-29, mål nr 2160-1992.

5. Lagrum: 7 § första stycket, 8 § och punkt 4 första stycket av anvisningarna till 8 § ML Saken: Skatteplikt för utbildningstjänster och kulturarrangemang

Undantag för skatteplikt för utbildning omfattar endast varor och tjänster som den som bedriver verksamheten direkt tillhandahåller den som åtnjuter denna. Tjänsten skall avse en undervisande och systematisk presentation av ett ämne. Detta ämne får inte ha en alltför allmän karaktär. De förhållanden som belyses får inte vara isolerade företeelser utan skall utgöra en integrerad del av ett studieprogram. De som åtnjuter tjänsten skall delta aktivt i undervisningen för att erhålla en viss kompetensnivå (prop. 1989/90:111 s. 110). Kurser i bl.a. kroppsspråk och framträdandeteknik har av nämnden inte ansetts undantagna från skatteplikt. Samma bedömning har gjorts beträffande utbildning i andra företags regi (ej direkt tillhandahållen kursdeltagarna). Utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk, t.ex. framförande av monologer, visor och romanser, ansågs emellertid skattefri. Att verksamheten bedrivs i bolagsform föranledde inte nämnden till annan bedömning. Förhandsbesked i april som inte överklagats.

6. Lagrum: 15 § tredje stycket ML Saken: Korrigering av utgående skatt i anledning av återbäring

Enligt 15 § tredje stycket ML får, om bl.a. återbäring eller annan rabatt, som icke utgör s.k. villkorlig rabatt, lämnats i efterhand och förmånen avser skattepliktig omsättning för vilken utgående skatt redovisats, ett belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten, som belöpt på den utgivna förmånen, dras av i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsvarande handling.

En förutsättning för att ovannämnda bestämmelser om korrigering av utgående skatt avseende viss omsättning skall bli tillämpliga, är enligt nämndens mening att förmånen i fråga lämnas från säljaren direkt till köparen i den transaktionen till vilken den utgående skatten hänför sig. Av ansökan om förhandsbesked framgår att sökanden (bolaget) lämnar konsumenten rabatter för gjorda inköp. Enligt förutsättningarna i ärendet har emellertid konsumenten inte förvärvat varan från bolaget som utger rabatten utan från en detaljist, som i sin tur köpt varan från bolaget. Vid sådant förhållande föreligger enligt nämnden inte det nyssnämnda sambandet mellan bolaget och konsumenten. Vad bolaget utger till konsumenten kan därför inte, oavsett om det sker i form av kontant ersättning eller i form av värdecheck, anses utgöra en sådan återbäring eller annan rabatt som avses i ovannämnda lagrum. Förhandsbesked i april som inte överklagats.

7. Lagrum: 2 § första stycket ML och punkt 1 första stycket av anvisningarna till 2 § ML Saken: Yrkesmässig verksamhet?

Enligt 2 § första stycket ML är den skattskyldig som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter bl.a. skattepliktig vara eller tjänst. Verksamhet anses enligt punkt 1 första stycket av anvisningarna till 2 § ML som yrkesmässig bl.a. när inkomsten utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Som yrkesmässig verksamhet räknas även bl.a. omsättning av varor eller tjänster i former jämförliga med näringsverksamhet under förutsättning att omsättningen för beskattningsåret överstiger 30 000 kr.

X (förening) har enligt sina stadgar till ändamål bl.a. att inkassera, förvalta och fördela ersättningar för mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk samt fotografiska bilder. Verksamheten grundar sig främst på avtal som ingåtts av X:s medlemsorganisationer och i vilka viss rätt till fotokopiering för undervisningsändamål upplåtits. X bistår och deltar vidare i visst förhandlingsarbete, sprider information om bl.a. gällande avtal samt tillhandahåller service åt X:s olika organ. Kostnaderna för denna del av verksamheten täcks av inkasserade medel. X har dessutom åtagit sig två särskilda förvaltningsuppdrag för vilka arvoden erhålls som motsvarar X:s självkostnader. Uppdragen består i fakturering, inkassering, bokföring, bokslut, deklaration m.m.

Nämnden ansåg att X:s verksamhet inte utgjorde näringsverksamhet eller kunde anses bedriven i former jämförliga med näringsverksamhet. Samma bedömning gjorde nämnden avseende ett av de två särskilda förvaltningsuppdragen. Det gällde verksamhet med anknytning till de kommunala musikskolorna avseende fakturering, inkassering kontakter med kommuner och ombesörjande av avtal. Däremot ansåg nämnden att yrkesmässig verksamhet – och därmed skattskyldighet – förelåg för den verksamhet som bestod i bokföring, bokslut, deklaration m.m. Förhandsbesked i april som inte överklagats.

8. Lagrum: 7 § första stycket, 8 § 5) och punkt 7 g) av anvisningarna till samma paragraf ML Saken: Museiverksamhet. Skatteplikt för entréavgifter.

Enligt 7 § första stycket ML är varor och tjänster skattepliktiga om inte annat följer av 8 §. Från skatteplikt undantas enligt 8 § 5) ML jämförd med punkt 7 g) av anvisningarna till samma paragraf bl.a. museiverksamhet i form av utställning för allmänheten (jfr. prop. 1989/90:111 s. 101 ff). Något klarläggande av begreppet museiverksamhet har emellertid inte lämnats. I avsaknad av sådana klarlägganden får enligt nämndens uppfattning frågan om vad som skall anses som museiverksamhet enligt ML i första hand avgöras med ledning av vad som enligt vedertaget språkbruk förstås med museum. Den verksamhet som avses i ansökan består i att förhyra lokaler på ett nöjesfält och där ställa ut en konstnärs samling av figurer, föremål m.m. Något ekonomiskt stöd för verksamheten utgår inte. Eventuellt överskott av verksamheten skall delas lika mellan konstnären och ägaren till det bolag som skall bedriva utställningsverksamheten. Nämnden fann vid en samlad bedömning av omständigheterna att den verksamhet som bolaget skall bedriva inte kan anses som museiverksamhet i mervärdesskattehänseende. Nämnden hänvisade här till RÅ 1992 ref. 66. På grund härav och då något annat undantag från skatteplikten inte är tillämpligt är entréavgifterna till utställningen skattepliktiga enligt huvudregeln i 7 § första stycket ML. Förhandsbesked i april som inte överklagats.

9. Lagrum: 2 a § första stycket och tredje stycket 16) ML Saken: Skattefri exporttjänst

Med export förstås enligt 2 a § första stycket ML att vara levereras eller tjänst tillhandahålls utom landet. Som export räknas enligt tredje stycket 16) samma paragraf, om inte annat följer av anvisningarna till nämnda paragraf, även tjänst av ekonomisk, juridisk, administrativ eller därmed jämförbar art åt utländsk uppdragsgivare. Enligt första stycket av anvisningarna till nämnda paragraf gäller bestämmelserna i bl.a. tredje stycket 16) endast när tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats i landet. Frågan i ärendet gäller om ett skiljemannauppdrag helt eller delvis omfattar ett tillhandahållande av skattefri exporttjänst. Nämnden fann att den ersättning juristen erhållit i anledning av uppdraget var inkomst av näringsverksamhet i den advokatrörelse han drev. Nämnden ansåg vidare att båda parterna som slutit skiljeavtalet var uppdragsgivare åt den jurist som varit skiljeman.

En av avtalsparterna har bedrivit verksamhet i utlandet med huvudsakligt syfte att administrera träning av och professionellt matchspel för ett idrottslag. Verksamheten finansieras genom intäkter från försäljning av bl.a. biljetter och matchprogram, mediarättigheter och sportkläder. En verksamhet av detta slag skulle enligt nämndens bedömning ha medfört skattskyldighet enligt ML om den utövats här i landet. Denna del av skiljemannauppdraget ansågs därför enligt nämnden vara en skattefri exporttjänst. I övrigt avvisades ansökan. Förhandsbesked i maj som inte överklagats.

10. Lagrum: Punkt 2 av anvisningarna till 2 §, 8 § 12) och 8 § 10) ML Saken: Skattepliktig tjänst

Enligt 8 § 12) ML undantas från skatteplikt framställning av publikation av sådant slag som anges i 10 samt tjänst som framställaren tillhandahåller i samband därmed. Under 8 § 10) ML upptas bl.a. periodiskt medlemsblad. Av handlingarna i ärendet framgår att ett förlag ger ut ett medlemsorgan och sköter massmediakontakter på uppdrag av två organisationer. Dessa organisationer äger gemensamt förlaget. Förlaget har även tidigare bedrivit förlagsverksamhet och utgivit tidningar. En grundläggande förutsättning för skattskyldighet enligt nämndens mening är att förlaget kan anses omsätta de aktuella tjänsterna i enlighet med bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 2 § ML. Såvitt framgår av handlingarna i ärendet är det emellertid förlaget som är ägare och utgivare av publikationen i fråga. Någon omsättning avseende de aktuella tjänsterna (sättning, layout, korrekturläsning m.m.) föreligger således inte enligt nämndens mening. Undantaget är därför enligt nämnden – redan på grund härav – inte tillämpligt på förlagets i ärendet aktuella verksamhet. Förhandsbesked i maj som inte överklagats.

11. Lagrum: 8 § 5) och punkt 7 h) av anvisningarna till samma paragraf i ML Saken: Kinematografisk film som avser annat än reklam

Från skatteplikt enligt ML undantas enligt 8 § 5) ML jämförd med punkt 7 h) av anvisningarna till samma paragraf tjänst avseende framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinematografisk film som avser annat än reklam eller information. Sökanden i ärendet har begärt förhandsbesked i frågan om textsättning av trailrar är undantagen från skatteplikt enligt nyss nämnda bestämmelser. En trailer utgör valda avsnitt ur en kommande spelfilm och visas för att göra reklam för huvudfilmen. Avgörande för svaret på den ställda frågan är enligt nämnden om en trailer avseende en spelfilm är att hänföra till en ”kinematografisk film som avser annat än reklam” eller inte. Någon närmare ledning för bedömningen av vad som enligt ML utgör ”en film som avser reklam” ges enligt nämnden inte i lagtexten eller i förarbetena till den nu aktuella anvisningspunkten. Nämnden hänförde sig till Fi. 1967:10, Del 1 s. 181 som uttalade att skatteplikt utan några inskränkningar borde föreligga för tjänster som hade avseende på reklam i detta begrepps vidaste bemärkelse. Departementschefen delade enligt nämnden utredningens uttalade uppfattning att reklam och reklamtjänster i alla former borde omfattas av mervärdesskatten (prop. 1968:100 s. 108).

Nämnden ansåg att övervägande skäl talade för att till film som avser reklam i nu aktuellt sammanhang endast hänföra sådana filmer som spelats in för reklamändamål. En trailer är enligt nämndens uppfattning inte en film som spelats in för sådant ändamål utan är en del av en spelfilm. Den utgör därför inte, oaktat att den har sammanställts och skall visas i reklamsyfte, en reklamfilm i ML:s mening. Textsättning av en trailer utgör därför enligt nämnden sådan efterbehandling av kinomatografisk film som är undantagen från skatteplikt enligt ML. Tre ledamöter av nämnden var skiljaktiga och uttalade att en trailer, av det slag varom i ärendet är fråga, är en film som avser reklam. Den av sökanden tillhandahållna tjänsten avseende textsättning av sådan filmtrailer är således enligt deras mening inte undantagen från skatteplikt enligt punkt 7 h) av anvisningarna till 8 § ML. Förhandsbesked i juni som överklagats.

12. Lagrum: 17 § och 18 § samt punkt 2 andra stycket första meningen av anvisningarna till 2 § ML Saken: Mervärdesskatt för byggnader och anläggningar samt fråga om uttagsbeskattning

Enligt 18 a § andra stycket ML har en kommun utöver vad som följer av 17 § första stycket rätt att göra avdrag även för ingående skatt som hänför sig till en verksamhet som inte medför skattskyldighet. I övrigt gäller bestämmelserna i 17 och 18 §§ i tillämpliga delar. Enligt 18 § första stycket 1) ML föreligger inte avdragsrätt för ingående skatt som belöper på stadigvarande bostad, jfr. ärendet under punkt 4 ovan. Av förarbetena framgår enligt nämnden att kommunerna medges en generell avdragsrätt för all ingående skatt, oavsett verksamhetsområde och oberoende av om verksamheten medför skattskyldighet eller inte (prop. 1989/90:111 s. 125).

En kommuns ianspråktagande av egna tjänster för eget behov skall enligt punkt 2 andra stycket första meningen av anvisningarna till 2 § ML inte anses som uttag. Enligt andra meningen i samma stycke skall dock, i sådana fall som avses i första stycket f), en kommuns ianspråktagande av tjänst anses som uttag, om arbetena avser stadigvarande bostad och de nedlagda lönekostnaderna för arbetena, inräknat avgifter som grundas på lönekostnaderna för beskattningsåret, överstiger 150 000 kr. Första stycket f) i anvisningspunkten omfattar bl.a. byggnads- eller anläggningsarbeten som utförs av ägaren på en fastighet, som han använder i verksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger.

Nämnden fann att kommunen i fråga inte hade rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som belöper på sådana byggnader och anläggningar som – när köparen av markområdet har slutfört byggnationen – är att hänföra till stadigvarande bostad enligt 18 § första stycket 1) ML. Nämnden fann vidare att uttagsbeskattning skall ske beträffande arbeten som utförts åt kommunen på sådana byggnader och anläggningar som – när köparen av markområdet har slutfört byggnationen – är att hänföra till stadigvarande bostad enligt ML, under förutsättning att de nedlagda lönekostnaderna för arbetena, inräknat avgifter som grundas på lönekostnaderna, för beskattningsåret överstiger 150 000 kr. En ledamot i nämnden var skiljaktig och ansåg att vissa tjänster avsåg tjänster på fastighet men däremot inte stadigvarande bostad varför rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt förelåg beträffande dessa tjänster. En motsvarande bedömning gjorde han avseende uttagsbeskattning varför sådan beskattning inte skulle ske för vissa tjänster. Förhandsbesked i juni som överklagats.

Börje Leidhammar

Börje Leidhammar är skattedirektör vid RSV

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%