Skattenytt nr 3 1993 s. 148

Rättsfall

Inkomstskatt

Förmån av fri kost

Fråga om beskattning skall ske när anställd erbjudits men inte utnyttjat kostförmån. Inkomsttaxering 1986.

LR och KR beskattade Inger A för förmån av fri kost. Hon överklagade och anförde att hon är vegetarian och att arbetsgivaren endast kunnat erbjuda husmanskost.

RSV tillstyrkte bifall till besvären.

RR biföll ändringsyrkandet och anförde: ”Vad som förekommit i målet ger anledning till antagande att Inger A. i sin anställning haft möjlighet att erhålla fri kost bestående av ett mål per arbetsdag. Det är emellertid ostridigt att hon inte utnyttjat denna möjlighet. Under sådana förhållanden föreligger inte grund för att beskatta henne för kostförmån.”

(RR:s dom 921222, mål nr 5142-1991)

Bilförmån

Kan det förhållandet att en anställd och dennes arbetsgivare samäger en bil på ekonomiskt lika villkor föranleda beskattning såsom bilförmån hos den anställde? Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Bakgrund: Claes N är anställd hos Ziehl Svenska AB. Han och arbetsgivaren övervägde att tillsammans förvärva en bil. Bilen skulle till en tredjedel ägas av Claes N och till två tredjedelar av arbetsgivaren. Enligt förslag till samäganderättsavtal skulle löpande utgifter för bilen betalas i samma proportioner. Claes N:s årliga användning av bilen för privat bruk skulle enligt avtalsförslaget begränsas till en tredjedel av bilens totala körsträcka. Upphör Claes N:s anställning skulle bilen säljas inom tre månader.

Claes N ansökte om förhandsbesked huruvida han skulle beskattas för bilförmån.

Skatterättsnämnden konstaterade att reglerna om bilförmån är starkt schabloniserade. Nämnden fann att redan den omständigheten att arbetsgivaren har del i den bil som Claes N får använda för privat bruk innebär att arbetsgivaren tillhandahåller honom en bilförmån. Att parterna sinsemellan kommit överens om att dela upp den totala körsträckan ansågs inte påverka den bedömningen. Det ansågs också sakna betydelse huruvida avtalet skulle ge Claes N några ekonomiska fördelar.

Skatterättsnämnden tog dock inte ställning till hur hänsyn skall tas till Claes N:s delägarskap i bilen och till de löpande kostnader han har, utan avvisade ansökan i denna del.

RR fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked och anförde: ”Regeringsrätten – som anmärker att det vare sig av avtalet eller av handlingarna i övrigt framgår hur parterna, dvs. Ziehl Svenska AB och Claes N., avser att reglera ett användande av bilen på annat sätt än som anges i avtalet – delar Skatterättsnämndens uppfattning.”

(RR:s dom 921216, mål nr 2947-1992)

Kostnad för övernattningslägenhet

Fråga huruvida kostnad för övernattningslägenhet på arbetsorten kan vara avdragsgill såsom kostnad för fullgörande av tjänsten eller såsom för ökade levnadskostnader. Inkomsttaxering 1988.

Ingmar H erhöll anställning som biträdande överläkare i Borås, men flyttade inte dit utan valde att bo kvar i Mölndal tillsammans med familjen. Anledningen härtill uppgavs dels vara att han till att börja med ville pröva på tjänsten och dels familjeskäl. I anställningen som överläkare ingick s.k. bakjourtjänstgöring en dag per vecka och var sjätte helg. På grund härav hyrde han en övernattningslägenhet i Borås.

LR och KR ansåg inte att Ingmar H visat att han var berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader enligt 33 § anv. p 3 tredje st. KL (jfr numera 33 § anv. p 3 a första st).

RR anförde: ”Ingmar H. har ostridigt haft utgifter för en övernattningslägenhet i Borås för att han skulle kunna fullgöra sin bakjourtjänstgöring en dag per vecka och en helg var sjätte vecka. Dessa utgifter har uppkommit till följd av att han valt att vara bosatt på annan ort och är inte att anse som en sådan kostnad för fullgörande av hans tjänst för vilken han äger göra avdrag enligt 33 § 1 mom. kommunalskattelagen. På de skäl domstolarna anfört berättigar utgifterna honom ej heller till avdrag såsom för ökade levnadskostnader enligt tredje stycket i anvisningspunkten 3 till samma paragraf. Ingmar H:s talan skall därför inte bifallas.”

(RR:s dom 921215, mål nr 1580-1990)

Avdrag för resekostnader

Fråga om resa till England ingått som ett naturligt led i en av den skattskyldige bedriven konstnärlig verksamhet. Tillämpning av 29 § anv. p 12 KL vid 1986 års taxering. (Samma lydelse finns numera i 23 § anv. p 28 KL.)

Taxeringsnämnden beslutade att vid beräkning av underskott av Sheila S:s konstnärsrörelse sätta ned yrkat avdrag för kostnader för en resa till England från 7 979 till hälften.

LR och KR ändrade inte taxeringsnämndens beslut.

Sheila S överklagade hos RR och yrkade Sheila att hela resekostnaden förklarades vara avdragsgill.

RR anförde bl.a. följande: ”I förarbetena till den aktuella anvisningspunkten framhölls att kulturarbetare ofta har behov att företa resor för att skapa underlag och förutsättningar för den fortsatta verksamheten och att resor ofta leder till intryck och kontakter inom verksamhetsområdet. Bestämmelsen flyttades över till anvisningspunkten på förslag av lagrådet som framhöll att avsikten med bestämmelsen torde ha varit att göra klart att skattskyldiga med vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet ofta hade behov av resor för att förvärva och bibehålla intäkterna i sin verksamhet. Meningen var också att avdragsrätten för kostnaderna för resor skulle prövas enligt samma grunder som gäller i fråga om annan verksamhet (prop. 1984/85:93, s. 19 och 120 f.).” . . . ”I målet har inte uppkommit fråga om att Sheila S:s konstnärliga verksamhet inte skall hänföras till inkomstslaget rörelse. Hon är därför att hänföra till den krets av skattskyldiga som omfattas av punkten 12 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Enligt vad Sheila S. har uppgivit har hon i princip varje dag under Englandsvistelsen antingen besökt fårfarmer för att finna material till sina konstverk eller fotograferat och utfört skissarbeten som förberedelser till konstverk eller förhandlat om möjligheterna att ställa ut sina verk. Denna verksamhet får anses utgöra ett naturligt led i hennes konstnärliga verksamhet och ägnad att förvärva och bibehålla intäkterna i verksamheten. Av Sheila S:s uppgifter framgår att Englandsresan även om den inte omedelbart medfört ökade intäkter i hennes rörelse ändå varit till väsentlig nytta för verksamheten bl.a. genom de utställningar av hennes gobelängserie som kommit till stånd. På grund av det anförda finner Regeringsrätten att Sheila S. är berättigad till avdrag för kostnader för Englandsresan. I målet har inte visats att så stor del av Englandsvistelsen ägnats åt annan verksamhet såsom nöjen, rekreation eller sociala kontakter av privat natur att en reducering av det yrkade avdraget, 7 979 kr, är påkallad. Sheila S:s överklagande skall därför bifallas. ”

Med anledning av utgången i målet tillgodofördes Sheila S:s make det ytterligare underskott i rörelsen som Sheila S inte kunde utnyttja.

(RR:s dom 921207, mål nr 1217-1990)

Beskattning av skadestånd

Skadestånd till fastighetssäljare från mäklares ansvarighetsförsäkring har ansetts ha samband med fastighetsförsäljningen och på grund därav behandlats som tillkommande köpeskilling. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Bakgrund: Makarna Peter och Siv H avyttrade sin fastighet 1987. Köpare till fastigheten var hustrun till den fastighetsmäklare som anlitats av makarna. På grund av vissa bristfälliga upplysningar från mäklarens sida kom köpeskillingen inte att motsvara fastighetens fulla marknadsvärde. Makarna har med anledning av det inträffade tillerkänts skadestånd från mäklarens ansvarighetsförsäkring. Under 1990 utbetalades ett à conto-belopp om 300 000 kr. Makarna ansökte om förhandsbesked huruvida ersättningen från försäkringsbolaget utgjorde skattepliktig intäkt och om den i så fall skulle läggas till köpeskillingen vid beräkningen av realisationsvinsten.

RSV:s nämnd för rättsärenden fann att det utbetalade beloppet skulle vid 1991 års taxering tas upp som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet enligt 35 § 1 mom. 1) KL i momentets lydelse intill den 1 juli 1990.

Peter H överklagade förhandsbeskedet och yrkade att det belopp som erhållits från försäkringsbolaget skulle beskattas som en del av köpeskillingen.

RR anförde: ”När köpeavtalet beträffande fastigheten Murgrönan 16 ingicks år 1987 saknade Peter H. anledning att anta att den avtalade köpeskillingen till följd av mäklarens bristande information skulle visa sig inte svara mot fastighetens fulla marknadsvärde och att gottgörelse härför skulle komma att utgå. På grund härav och då den omständigheten att gottgörelsen reglerades av mäklarens ansvarsförsäkring inte föranleder en annan bedömning får den utbetalade ersättningen anses ha sådant samband med fastighetsförsäljningen år 1987 att den skattemässigt bör behandlas som en tillkommande köpeskilling. Den skall därför beskattas enligt 35 § 2 mom. kommunalskattelagen i momentets lydelse intill den 1 juli 1990.”

Vidare fann RR att lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst var tillämplig och att uppskov kunde erhållas med beskattningen av den tillkommande köpeskillingen om förutsättningarna för uppskov enligt nämnda lag var uppfyllda.

(RR:s dom 921218, mål nr 3282-1991)

Rätt beskattningsår för anteciperad utdelning

En bokföringsmässig antecipering av utdelning har ansetts godtagbar skattemässigt när anteciperingen är förenlig med god redovisningssed. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Bakgrund: Aktiebolaget LWBAB bedriver byggnadsrörelse och handel med fastigheter. Bolaget äger samtliga andelar i ett holländskt holdingföretag. Holdingföretaget äger i sin tur samtliga andelar i tre fastighetsförvaltande holländska företag. Engagemangen i en av de tre fastighetsförvaltande företagen skulle avvecklas. Den vinst som beräknades uppkomma skulle via holdingföretaget utdelas till LWBAB. Med anledning härav ansökte LWBAB om förhandsbesked dels om utdelning från holdingföretaget var skattefri i Sverige och dels om vilket beskattningsår utdelningen skulle hänföras till, om den anteciperades i LWBAB:s redovisning.

Skatterättsnämnden fann att LWBAB är frikallat från skattskyldighet för utdelning från holdingföretaget enligt dubbelbeskattningsavtal med Nederländerna (SFS 1968:771) och 7 § 8 mom. tredje st. SIL. Vidare fann nämnden att om LWBAB anteciperat utdelningen i räkenskaperna och hänfört den till räkenskapsåret närmast före det år då slutligt beslut om utdelningen fattats skall utdelningen anteciperas även i skattehänseende och således hänföras till motsvarande beskattningsår.

Nämndens förhandsbesked lämnades – utan att nämnden tog ställning i sak – med utgångspunkt i att holdingföretaget inte är ett s.k. Luxemburgföretag enligt 2 § 12 mom. SIL.

RSV överklagade förhandsbeskedet och yrkade att LWBAB inte skulle beskattas för utdelningen det år den redovisas hos bolaget utan först påföljande år då utdelningen slutligen fastställs av dotterbolagets bolagsstämma.

LWBAB bestred bifall till ändringsyrkandet och yrkade att RR skulle förklara att Skatterättsnämndens förhandsbesked gäller oavsett holdingföretagets status enligt Luxemburgregeln i 2 § 12 mom. SIL.

RR fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked beträffande frågan om antecipering av utdelning samt avvisade bolagets talan.

(RR:s dom 921222, mål nr 3329-1992)

Mervärdesskatt

Uthyrning av tennisbanor

Uthyrning av tennisbanor har ansetts utgöra upplåtelse av sådan rättighet till del av fastighet, som enligt 8 § 6) lagen om mervärdesskatt (ML) är undantagen från skatteplikt. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.

I anledning av ansökan om förhandsbesked hade riksskatteverkets nämnd för rättsärenden att ta ställning till om skatteplikt enligt ML föreligger för uthyrning av tennisbana och om det därvid har någon betydelse om uthyrningen avser enstaka timmar eller sker på långtidskontrakt.

Nämnden fann att den huvudsakliga innebörden vid uthyrning av tennisbana normalt sett är att del av fastighet upplåts och att nyttjaren genom upplåtelsen erhåller rättighet till det upplåtna utrymmet, dvs. till en del av fastigheten. Uthyrningen ansågs därför enligt 8 § 6) ML inte skattepliktig, oavsett om uthyrningen sker för enstaka timmar eller på långtidskontrakt.

RSV överklagade förhandsbeskedet.

RR anförde: ”Regeringsrätten instämmer i Nämndens för rättsärenden bedömning att den ifrågavarande uthyrningen är undantagen från skatteplikt oavsett om uthyrningen sker för enstaka timmar eller på långtidskontrakt. Förhandsbeskedet bör därför fastställas.”

(RR:s dom 921228, mål nr 3465-1991)

Fastighetstaxering

Särskild fastighetstaxering av mässhall

Fråga om mässhall är att hänföra till byggnadstypen hyreshus eller annan byggnadstyp. Särskild fastighetstaxering 1986

En av ett aktiebolag uppförd mässhall hänfördes vid fastighetstaxeringen till byggnadstypen hyreshus.

Hos RR yrkade bolaget att mässhallen i första hand skulle taxeras som övrig byggnad, i andra hand som industribyggnad och i tredje hand som specialbyggnad. Till stöd för yrkandet anfördes bl.a. att mässhallen huvudsakligen används för bedrivande av mässverksamhet och att denna verksamhet är av mycket speciell karaktär.

RR anförde bl.a. att av förarbetena till 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) – i paragrafens lydelse vid 1986 års taxering – ”prop. 1979/80:40 s. 62 f, och SOU 1979:32 s. 200 f., framgår att till byggnadstypen hyreshus skall sådana byggnader hänföras, för vilka ett hyresvärde kan bestämmas. Den del av mässhallens ytor som inte är restaurang, kontor och liknande hyrs ut till utställare. Ett hyresvärde kan därför bestämmas även för dessa ytor. Byggnaden bör på grund härav och omständigheterna i övrigt hänföras till hyreshus. ”

(RR:s dom 921218, mål nr 3408-1991)

Gåvoskatt

Gåva av aktier mot visst vederlag

Vid beräkningen av gåvoskatt avseende gåva av OTC-aktier mot visst vederlag har vederlaget avräknats – inte från aktiernas noterade värde utan från det värde som gäller enligt värderingsreglerna i arvs- och gåvoskattelagen (AGL).

Rolf J överlät aktier noterade på OTC-listan såsom gåva mot visst vederlag. Aktiernas noterade värde var 601 000 kr. Vederlaget bestod av att gåvotagaren övertog betalningsansvaret för ett reverslån om 180 000 kr för vilket aktierna var pantsatta. Lånet löpte på sex månader och med 12,5 % ränta.

Aktier noterade på OTC-listan skall enligt 23 § B andra st. AGL tas upp till 30 % av noterat värde medan räntebärande fordran enligt 23 § C första st. AGL skall tas upp till sitt nominella värde.

HD konstaterade att en jämförelse mellan de överlåtna aktiernas noterade värde och vederlaget utvisade att avtalet delvis hade karaktär av gåva. I fråga om den skattemässiga bedömningen uttalade HD: ”När som i förevarande fall gåva av aktier har skett mot vederlag och fråga således är om ett blandat fång uppkommer emellertid spörsmålet om, som kammarkollegiet har hävdat i målet, vederlaget skall avräknas från det noterade värdet eller om denna avräkning skall ske från det reducerade värde som följer av de nämnda värderingsreglerna i AGL. Till förmån för den senare lösningen talar att, när ett blandat fång avser en fastighet, gåvoskatt enligt fast rättspraxis tas ut endast på skillnaden mellan taxeringsvärdet och vederlaget. Något stöd i lag för ett annat principiellt betraktelsesätt beträffande lös egendom finns inte. Inte heller finns något stöd för att göra skillnad mellan olika typer av lös egendom för vilka olika värderingsregler kan gälla, t.ex. börsnoterade aktier och aktier noterade på OTC-listan. Vid bestämmandet av den beskattningsbara gåvans storlek bör avräkningen av vederlaget ske från egendomens skattemässiga värde. (Jfr Silfverberg, Gåvobeskattningen i nordiskt perspektiv, 1992, s. 332 ff.)

Vid beräkningen av gåvoskatten i målet skall därför de överlåtna aktierna endast tas upp till 30 % av det noterade värdet eller till 180 360 kr. Från detta belopp skall sedan dras ifrån värdet av det övertagna reverslånet. Då lånet är räntebärande skall avräkning ske med hela kapitalbeloppet eller med 180 000 kr. Efter avräkning återstår endast 360 kr. Detta belopp understiger grundavdraget enligt 39 § d) AGL i dess då gällande lydelse. ”

(HD:s beslut 921209, SÖ 690, ärende nr Ö 1155/91)

Redaktör Christer Silfverberg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%