Skattenytt nr 5 1993 s. 265

Skatteförvaltningen i förvandling

Skattenytt upphörde för ett antal år sedan med att publicera personalnotiser om utnämningar inom skatteområdet. Istället avser Skattenytt att då och då publicera artiklar som beskriver organisationen och viss personaluppsättning inom skattemyndigheter, förvaltningsdomstolar etc. En första sådan artikel publiceras här.

Skatter har mycket gamla anor och är jämgamla med skrivkonsten, som uppstod för ungefär femtusen år sedan. Anledningen var behovet att bokföra skatteinkomster. De äldsta kända skrivna dokumenten – lertavlor – är inventeringslistor med skattepersedlar.

I Sverige började skatter tas ut när landet enades under tidig medeltid. Gustav Vasa organiserade den svenska centralmakten och skapade förutsättningar för en central och regional administrativ verksamhet. Han skapade ordning i statsfinanserna, byggde upp en kontrollapparat, införde jordeböcker och andra skattläggningsdokument.

I Stockholm fanns en central räntekammare. Ute i landet byggdes ett länsväsende upp med landshövdingen som kungens ställföreträdare och under denne fanns fögderier. I varje fögderi fanns en fogde och en skrivare, som i början av 1600-talet fick titlarna kronofogde respektive häradsskrivare. Under dem fanns länsmän och fjärdingsmän, som på olika sätt medverkade i beskattnings-, debiterings- och indrivningsförfarandet.

Fögderier och landskontor

Landshövdingens chefstjänstemän blev så småningom landssekreteraren, som var chef för landskansliet, och landskamreraren, som var chef för landskontoret.

Vid 1800-talets början fanns det 110 fögderier med häradsskrivarkontor. I städerna gällde andra beskattningsregler och där hade magistraten en motsvarande funktion. I början av 1900-talet skedde nya förändringar i skatteorganisationen och nästa stora förändring kom 1947, då källskatten infördes. Då fick vi 156 häradsskrivarkontor och 32 uppbördsverk.

Utvecklingen fortsatte och 1967 datoriserades skatteförvaltningen. Samtidigt skapades 122 lokala skattemyndigheter, som ersatte häradsskrivarkontoren och uppbördsverken. Fögderibegreppet levde kvar som namn på det geografiska verksamhetsområdet och häradsskrivartiteln fanns kvar ett tag till. Efter något år blev antalet fögderier 120.

På regional nivå låg skatteverksamheten hos landskontoret i länsstyrelserna. Men i början av 1970-talet omorganiserades länsstyrelsen, som fick en skatteavdelning med en skattechef i ledningen.

Riksskatteverket bildades 1971

År 1971 bildades Riksskatteverket, genom en sammanslagning av bl.a. Riksskattenämnden (1951), Kontrollstyrelsen (1907) och Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (1965).

På departementsnivå var ansvaret för skatteverksamheten splittrat. Länsstyrelserna, med landshövdingen i spetsen, hörde till Civildepartementet, medan Riksskatteverket och de lokala skattemyndigheterna hörde till Finansdepartementets område. Detta ändrades först 1987 när skatteavdelningarna i länsstyrelserna bröts ut och blev fristående länsskattemyndigheter med en länsskattechef i spetsen.

Nu var skatteorganisationen samlad under Finansdepartementet, med Riksskatteverket på central nivå, länsskattemyndigheterna på regional nivå och de lokala skattemyndigheterna på lokal nivå. Denna organisatoriska ordning varade bara några år.

En skattemyndighet i varje län

Nästa förändring i skatteförvaltningen kom 1991 då länsskattemyndigheten och de lokala skattemyndigheterna i varje län slogs samman till en helt ny myndighet, skattemyndigheten.

Samtidigt startade en omfattande och successiv inre förändring hos skattemyndigheterna, där syftet var decentralisering och integrering för att kunna ge skattebetalarna, främst företagen, bättre service. En företagare ska kunna få svar på alla sina frågor om deklaration och beskattning och få sina ärenden behandlade på ett ställe. En löntagares alla ärenden ska också kunna klaras av på ett och samma ställe. Även rätten att fatta beslut decentraliseras och de operativa enheterna ska arbeta självständigt inom givna ramar.

Innan denna förändring började arbetade ungefär hälften av skattetjänstemännen ute i landet på länsmyndigheten och resten på lokalmyndigheterna. Målet var nu att föra ut kompetens till lokalkontoren så att, på sikt, bara ca 20% arbetade på regional nivå och resten ute på de lokala skattekontoren. Denna omfattande förändring går under namnet SOL 90 (Skatteorganisationen i länen på 90-talet) och är ännu inte avslutad.

Riksskatteverkets uppgifter

Riksskatteverkets organisation var i princip oförändrad från starten 1971 och fram till 1988, då verket fick en helt ny organisation, som under 1990–91 förändrades igen.

Skatteförvaltningen består i dag av Riksskatteverket och de 24 skattemyndigheterna, en i varje län. Riksskatteverket är chefsmyndighet och central förvaltningsmyndighet för skatter, socialavgifter, folkbokföring och val. Verket är dessutom chefsmyndighet för de 24 kronofogdemyndigheterna.

Riksskatteverkets huvuduppgifter enligt instruktionen (SFS 1990:1293) är

att meddela föreskrifter om verkställighet av lag enligt särskilda bemyndiganden

att genom allmänna råd och uttalanden verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen inom verksamhetsområdet

att ange mål och riktlinjer för skattemyndigheternas verksamhet samt följa upp och analysera resultatet av denna

att fördela de ekonomiska och andra resurser som ställs till skatteförvaltningens förfogande samt följa upp skattemyndigheternas ekonomi- och personalredovisning.

Verket ska även i övrigt enligt de riktlinjer som statsmakterna har angett meddela de föreskrifter och andra beslut som behövs för att uppnå samordning, rationalisering och enhetlighet vid arbetet inom skatteförvaltningen.

Rätt skatt på rätt sätt

Det övergripande målet – eller syftet – med skatteförvaltningen är ”rätt skatt på rätt sätt”. Med detta menas att de skattskyldiga betalar skatt i den omfattning och på det sätt som riksdag och regering har beslutat om. Det betyder också att förvaltningen ska arbeta på ett sätt som präglas av rättssäkerhet och serviceanda.

För att nå det övergripande målet har skatteförvaltningen tillgång till i huvudsak tre medel, nämligen en administration för att hantera och styra skattesystemet, en kontrollverksamhet för att undersöka om skattskyldighet fullgjorts på avsett sätt och ett påföljdssystem avsett att åstadkomma efterlevnad av regelsystemet.

Verksamhetsidén är att balansera kontroll och service på ett så effektivt sätt som möjligt. Det krävs vidare insatser på fyra viktiga områden, som kan ses som ”hörnstenar” i förvaltningens utvecklingsarbete: en god förvaltningskultur, kompetenta ledare och kompetent personal, effektiva styrsystem samt en verksamhetsanpassad och flexibel organisation.

Riksskatteverkets ledning

Riksskatteverket leds av en styrelse med elva ledamöter utsedda av regeringen samt två personalföreträdare. Generaldirektören är ordförande och överdirektören är vice ordförande. Ledamöter är lantbrukaren Sverker Erlansson, professor Sven-Olof Lodin, LO:s andre ordförande Bertil Jonsson, förste ombudsman Karl-Erik Svensson, finansrådet Johan Salsbäck samt riksdagsledamöterna Bruno Poromaa, Owe Andréasson, Carl Fredrik Graf och Bengt Harding Olson. Personalorganisationernas företrädare är Anette Lundqvist och Per Björhammar.

Styrelsen beslutar i viktigare författningsfrågor, avgör viktigare frågor om organisation och arbetsformer samt frågor av större ekonomisk betydelse, t.ex. verkets anslagsframställning.

Verksledningen utgörs av generaldirektören Lennart Nilsson och överdirektören Lennart Grufberg, som lett Riksskatteverket sedan 1983, då de efterträdde verkets första ledning (1971–83) Gösta Ekman respektive Eric Hallman.

Verket i övrigt består av två stora verksamhetsområden – verksamhetsområde skatt och verksamhetsområde exekution – samt stödavdelningar för ekonomi, personal och ADB-verksamhet.

Verksamhetsområde skatt

Verksamhetsområde skatt har som huvuduppgift att svara för ledningen av beskattnings- och folkbokföringsverksamheten i landet. Verksamhetsområdet leds av två skattechefer, Mats Sjöstrand, som har ansvar för administrativa frågor, och Bodil Hulgaard med ansvar för rättsliga frågor. Den förstnämnde är chef för verksamhetsområdet i administrativt hänseende.

I verksamhetsområde skatt finns ett sekretariat, som planerar och följer skattemyndigheternas verksamhet. Sekretariatet har hand om centrala ekonomifrågor för skattemyndigheterna, bl. a. medelsfördelning. Sekretariatet tar också fram metoder för administrativ utveckling och förvaltning samt samordnar upphandling av ADB-stöd för hela skatteförvaltningen. I sekretariatet ingår också en controllerfunktion för beskattningsverksamheten. Sekretariatet har ingen formell chef, utan lyder direkt under skattecheferna.

Inom verksamhetsområde skatt finns två avdelningar för företagsbeskattning, två för personbeskattning samt ett antal enheter för olika frågor.

Företagsbeskattning

Den rättsliga avdelningen för företagsbeskattning svarar för rättsligt stöd, inklusive processtöd, inom områdena företagsbeskattning, mervärdesskatt och punktskatter. Detta innebär att svara på materiella frågor, göra rättsutredningar och ge processuellt stöd till i första hand rättsenheterna vid skattemyndigheterna samt beträffande punktskatter till beskattningsavdelningen (se nedan).

Avdelningen för vidare skatteförvaltningens talan i Regeringsrätten och i Skatterättsnämnden samt genomför också skatteprocess i vissa andra särskilda fall. Avdelningen överprövar vissa beslut fattade av skattemyndigheterna, t.ex. omläggning av räkenskapsår och vissa dispenser som rör fåmansföretag.

Chef för företagsbeskattning, rättsliga avdelningen är skattedirektören Sune E Jansson.

Administrativa avdelningen för företagsbeskattning svarar för ledning, samordning och stöd till skatteförvaltningen inom områdena företagsbeskattning och mervärdesskatt. Uppföljning inom dessa områden är en annan viktig uppgift.

Inom avdelningen utvecklas metoder för skatte- och avgiftskontrollen samt hjälpmedel för urval av granskningsobjekt och för val av kontrollmetoder och kontrollnivåer. Avdelningen leder också vissa riksgemensamma projekt, såsom samordnade planmässiga revisioner, branschkartläggningar m.m. Avdelningen bevakar också redovisningsfrågor samt upphandlar ADB-stödet inom företagsbeskattningsområdet. Häri ingår systemen för moms- och avgiftshanteringen, olika kontrollsystem samt system för basregistrering av företag.

Chef för företagsbeskattning, administrativa avdelningen är skattedirektören Roland Åkerblom.

Personbeskattning

Rättsliga avdelningen för personbeskattning svarar för rättsligt stöd, inklusive processtöd, inom områdena personbeskattning, uppbörd, sociala avgifter samt gåva. Här handläggs också materiella frågor om ackumulerad inkomst, förmögenhet samt skattetillägg och förseningsavgifter. Det rättsliga stödet innebär att avdelningen svarar på materiella frågor, gör rättsutredningar samt ger processuellt stöd till i första hand rättsenheterna vid skattemyndigheterna.

Avdelningen överprövar vissa beslut fattade av skattemyndigheterna, bl.a. återköp av pensionsförsäkring.

Chef för personbeskattning, rättsliga avdelningen är skattedirektören Björne Sjökvist.

Den administrativa avdelningen för personbeskattning svarar för ledning, samordning och stöd inom områdena personbeskattning, uppbörd samt fastighetstaxering. Inom området fastighetstaxering ansvarar avdelningen även för rättsligt stöd. Uppföljning inom dessa områden är en annan viktig uppgift.

Avdelningen svarar även för frågor om debitering och omräkning av skatter och avgifter, likvidhantering, föreläggande samt anstånd. När det gäller ADB-juridiska frågor och förfarandefrågor som berör fysiska personer eller dödsbon sker samverkan med administrativa avdelningen för företagsbeskattning. Avdelningen har också ansvar för att ta fram förslag till utveckling och förändringar av ADB-systemet.

Chef för personbeskattning, administrativa avdelningen är skattedirektören Gun-Britt Björnqvist.

Internationella enheten

Enheten svarar för ledning, samordning samt rättsligt, administrativt och kontrollmässigt stöd till skatteförvaltningen inom området internationell beskattning.

Inom detta område för enheten verkets talan i processer och ärenden om förhandsbesked. Inom enheten bedrivs också kartläggning och analys av utlandstransaktioner samt utveckling av kontrollmetoder.

Enheten svarar för informationsutbyte och övrig samverkan med skatteförvaltningarna i andra länder och företräder verket i internationella samarbetsorgan. Enheten förhandlar också med de andra nordiska länderna i dubbelbeskattningsärenden. Enheten ansvarar också för ärenden om överföring av skatt enligt den nordiska uppbördsöverenskommelsen och för handräckning rörande indrivning av utländsk skatt i Sverige och svensk skatt utomlands.

Chef för internationella enheten är skattedirektören Annika Brickman.

Folkbokföringsenheten

Enheten svarar för rättsligt och administrativt stöd inom området folkbokföring. Uppföljning inom området är en annan viktig uppgift. Enheten svarar för information och rådgivning till skattemyndigheterna dels rörande materiella folkbokföringsfrågor, dels rörande ADB-systemet för folkbokföring samt för verkets talan i processer inom ansvarsområdet. Chef för folkbokföringsenheten är skattedirektören Ingrid Svedberg.

Vägtrafikskatteenheten

Enheten svarar både rättsligt och administrativt för områdena vägtrafikskatt, saluvagnsskatt och överlastavgift. Det är länsstyrelserna som är beskattningsmyndigheter inom dessa områden.

I enhetens uppgifter ingår att samordna kontrollen av vägtrafikskatten samt att följa upp den löpande beskattningsverksamheten vid länsstyrelserna. I samarbete med Vägverkets trafikregister verkar enheten för att beskattningsverksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och smidigt sätt.

Enheten har att ta ställning till överklaganden av vissa länsstyrelsebeslut samt svara för tillsynen av totalisatorvadhållningen. Chef för vägtrafikskattenheten är skattedirektören Frank Hedberg.

Juridiska enheten

Denna enhet har hand om allmänna juridiska frågor av betydelse för skatteförvaltningen (civilrätt, förvaltningsrätt, förvaltningsprocessrätt, offentlighet och sekretess, tjänsteansvar, datarätt m.m.).

Inom dessa rättsområden ger enheten stöd i form av rådgivning, information och utbildning. Enheten besvarar även remisser från JO och JK, lagremisser och föreslår lagändringar, producerar handledningar, gör rättsutredningar i särskilda fall samt företräder verket i processer. Enheten svarar vidare för juridisk granskning och samordning av föreskrifter och rekommendationer.

Chef för juridiska enheten är skattedirektören Eva Linnander.

Beskattningsavdelningen

Avdelningen svarar som beskattningsmyndighet för hanteringen av landets punktskatter, kupongskatt m.m. Avdelningen, som finns i Ludvika, inordnas den 1 juli 1993 i Skattemyndigheten i Kopparbergs län och kommer där att utgöra ett särskilt skattekontor, delat i tre skatteenheter. Chef för det särskilda skattekontoret blir skattedirektören Anders Brännholm.

Skatteenhet 1 kommer att hantera energiskatterna. Chef blir skattedirektören Henri Ohlsson.

Skatteenhet 2 ska sköta kupongskatten och återbetalning av moms till utländska företag. Chef blir skattedirektören Håkan Frank.

Skatteenhet 3 kommer att ha hand om alla övriga punktskatter och chef blir skattedirektören Christer Östling.

Utlandsverksamheten och Skatterättsnämnden

Sedan flera år tillbaka bedriver Riksskatteverket konsultverksamhet utomlands. Ledning och samordning av den sker inom International Consulting Office (kansliet för tjänsteexport). Ansvarig för verksamheten är skattedirektören Gösta Wilholm.

Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden är fristående från RSV men kansliet, som svarar för beredning och föredragning av ärenden i nämnderna m.m., är administrativt knutet till Riksskatteverket. Kanslichef är Carl-Gustaf Wingren.

Länens skattemyndigheter

Den 1 januari 1991 sammanfördes länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna till en gemensam myndighet – skattemyndigheten. Det finns 24 skattemyndigheter, en i varje län. Chef för myndigheten, som leds av en styrelse, är länsskattechefen. Denne har till sin hjälp ett sekretariat. Länsskattechefen samt enhets- och kontorscheferna utgör myndighetens ledningsgrupp.

Länsskattekontoret svarar för frågor om skatter, socialavgifter och pensionsgrundande inkomst för de största företagen i länet och deras delägare. Kontoret svarar också för andra skattebetalare med komplicerade inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Länsskattekontoret har också hand om specialrevisioner och branschkartläggningar samt svarar för redovisnings- och bokföringsfrågor i länet.

Rättsenheten är främst specialist- och stödenhet för skattemyndigheten i skatte-, processuella och allmänjuridiska frågor. Dessutom svarar enheten för bl.a. ackordsärenden och gåvobeskattning.

ADB-enheten är en stöd- och specialistenhet för skattemyndigheternas ADB-produktion och svarar för intern användarservice. Den 1 juli 1993 kommer dessa enheter att brytas ur skattemyndigheten och ingå i Riksskatteverkets ADB-organsation, RSV DataService.

Administrativa enheten svarar för internadministrativa frågor inom skattemyndigheten i länet.

Lokala skattekontor svarar för alla frågor om skatter, socialavgifter och pensionsgrundande inkomst för löntagare, små och medelstora företag och deras delägare. Den 1 juli 1991 fördes folkbokföringen över från Svenska kyrkan till skatteförvaltningen. Detta innebär att de lokala skattekontoren numera svarar för alla typer av beslut i folkbokföringsärenden.

Det finns ett eller flera lokala skattekontor i varje län. De är uppdelade i en eller flera person- och företagssektioner. Personsektionen svarar för frågor som rör löntagare, för fastighetstaxering och för folkbokföring. Företagssektionen svarar för alla frågor som rör mindre och medelstora företag och deras delägare.

Skattemyndigheterna i Stockholms, Gotlands och Jämtlands län har en annorlunda organisation.

Antalet anställda minskar

Riksskatteverket har ca 900 anställda i Solna och Ludvika. De 24 skattemyndigheterna med sina 131 lokala skattekontor har sammanlagt ca 11 600 anställda. De 24 kronofogdemyndigheterna har ca 3 000 anställda på 113 kontor över hela landet. Andelen kvinnor i hela förvaltningsområdet är 70% (RSV 49%) och medelåldern 43 år (RSV 42 år). Andelen akademiker är 22% (RSV 33%).

Riksskatteverkets anslag för 1992/93 är drygt 400 miljoner kronor. Skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas anslag är 4 260 respektive 1 047 miljoner kronor. Sammanlagt disponerar förvaltningen ca 5,7 miljarder kronor.

Under de kommande budgetåren kommer anslagen för skatteförvaltningen att skäras ned med 300 miljoner kronor. Det medför att skatteförvaltningen måste minskas med ca 1 500 årsarbetskrafter fram till 1995.

Björn Thärnström

Björn Thärnström är informationschef vid Riksskatteverket.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%