Skattenytt nr 6 1993 s. 337

A Inkomstskatt

13 Internationell skatterätt

13.1 Inledning

Regeringsrätten har under 1992 endast avgjort ett fåtal internationellt-skatterättsliga mål. Endast två av dem har åsatts referatnummer.

13.2 Skattskyldighet i Sverige på grund av väsentlig anknytning

Under senare år har den tidigare strida strömmen av mål om oinskränkt skattskyldighet föreligger i Sverige på grund av väsentlig anknytning sinat avsevärt. Under 1992 har regeringsrätten emellertid avgjort ett sådant fall. I RÅ 1992 not 367 hade den skattskyldige bosatt sig i USA. Anknytningspunkterna till Sverige efter utflyttningen var främst innehavet av en fritidsfastighet inrättad för åretruntbruk med ett av den skattskyldige uppskattat värde på 7–10 milj.kr. på Ingarö, Värmdö kommun, och ett styrelseuppdrag.

Skatterättsnämnden var splittrad. Majoriteten (fem ledamöter) betonade att det är de sammantagna omständigheterna i det enskilda fallet som avgör om väsentlig anknytning eller inte föreligger. Fastigheten kunde trots sitt stora värde inte tillmätas avgörande vikt. Vid en samlad bedömning kunde den skattskyldige inte anses bosatt i Sverige. Minoriteten (tre ledamöter) ansåg att fastigheten hade en sådan standard och belägenhet att den kunde användas som permanentbostad och att den fick anses utgöra en stark anknytningsfaktor. Den skattskyldiges roll som styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag och fortsatta verksamhet för företag tillhöriga samma företagsgrupp fick anses vara en anknytningsfaktor av inte ringa betydelse. Den skattskyldige fick därför anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Om däremot fastigheten avyttrades till utomstående köpare kunde han emellertid inte längre anses ha en sådan anknytning. RegR fann på de av skatterättsnämnden anförda skälen att den skattskyldige inte hade väsentlig anknytning till Sverige.

I jämförelse med tidigare fall (RÅ 1974 ref. 97), där också en fritidsfastighet på Värmdön var av betydelse, verkar RegR:s dom onekligen som en uppmjukning av praxis.

13.3 Utländskt bolag

I vissa sammanhang är det av skatterättslig betydelse hur en utländsk juridisk person skall karakteriseras enligt svensk skattelagstiftning. I 16 § 2 mom. SIL finns en definition av utländskt bolag. Begreppet utländskt bolag förekommer emellertid också på andra håll i skattelagstiftningen. I 27 § 4 mom. förekommer begreppet ”ett svenskt aktiebolag eller motsvarande utländskt bolag”. Lagrummet behandlar frågan om uppskov med realisationsvinstbeskattning då aktier avyttrats till ett sådant bolag mot vederlag av nyemitterade aktier. RÅ 1992 ref. 53 gällde ett SICAV-bolag i Luxemburg. Ett SICAV-bolag har ett variabelt aktiekapital och utger aktier som tillhör olika klasser beroende på placeringsinriktningen. Frågan i målet var tillämpligheten av 27 § 4 mom. vid ett byte av aktieklass. RegR fann liksom skatterättsnämnden att ett luxemburgskt SICAV-bolag skiljde sig så väsentligt från ett svenskt aktiebolag att det inte kunde anses som ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag. Målet 1166-1992 gällde samma fråga och besvarades på samma sätt.

Genom lagstiftning 1989 infördes i Sverige främst efter amerikansk förebild en möjlighet att löpande beskatta de svenska delägarna i en utländsk juridisk person för dess vinst om vissa krav i 53 § anv. p 10 2 st. KL är uppfyllda, nämligen att den skattskyldige delägaren jämte närstående innehar minst 10 % av andelarna och att det samlade svenska innehavet uppgår till minst 50 %. Dessa förutsättningar var uppfyllda i fallet RÅ 1992 ref. 94. Frågorna i fallet gällde vinstberäkningen i en sådan situation, i första hand frågan om avdrag kan medges för SURV-avsättning vid beräkning av bolagets inkomst. I 1 § p 6 lag om skatteutjämningsreserv nämns utländska juridiska personer som berättigade till avdrag för SURV-avsättning. Motivuttalanden saknades i frågan om avdrag för SURV-avsättning fick ske i utländskt bolag också vid delägarbeskattning enligt 53 § anv. p 10. Sannolikt hade problemet inte uppmärksammats i lagstiftningsarbetet. RegR fann (i motsats till skatterättsnämnden) att lagen borde tolkas enligt sin ordalydelse, vilket medförde att avdrag för SURV-avsättning fick ske vid beräkningen av bolagets inkomst av näringsverksamhet.

Fallet är intressant inte bara genom sitt materiella innehåll utan också därför att det ånyo visar att RegR lägger lagens ordalydelse till grund för sina avgöranden, när den är klar, oberoende av vilka lagstiftarens avsikter kan ha varit.

I målet aktualiserades också frågan om behandlingen av realisationsförlust när delägaren avyttrade andelarna i den utländska juridiska personen, om denna tidigare haft ett skattemässigt underskott, som utnyttjats av delägaren. RegR fann (i motsats till skatterättsnämnden) att den omständigheten att delägaren tidigare tillgodogjort sig avdrag för underskott inte skulle påverka realisationsförlustberäkningen. Den borde ske enligt samma principer som realisationsvinstberäkningen.

13.4 Dubbelbeskattningsavtalen

RÅ 1992 not 128 gällde val av rätt pensionsartikel i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och USA. En i Sverige bosatt skattskyldig uppbar pension från USA, som intjänats genom en mångårig anställning inom det amerikanska radioföretaget Radio Free Europe/Radio Liberty. Enligt intern svensk skatterätt var han skattskyldig för pensionen, eftersom han var bosatt i Sverige. Enligt dubbelbeskattningsavtalet tillkom beskattningsrätten Sverige om det var en pension från enskild tjänst och USA om det var en pension från offentlig tjänst. Frågan var således om Radio Free Europe/Radio Liberty var ett enskilt företag eller ett statligt organ. RegR fann (i motsats till länsrätten och kammarrätten i Stockholm) att institutionen hade drag av såväl statligt organ som enskilt företag. Med hänsyn till institutionens ledning, finansiering och syfte fick den dock anses ha huvudsaklig karaktär av amerikanskt statligt organ.

Gustaf Lindencrona

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%