Skattenytt nr 1–2 1994 s. 9

Delägarbeskattningen i allmänhet samt JIK-metoden

I artikeln gås igenom dels delägarbeskattningen till den del den inte beskrivits i andra artiklar i detta nummer av Skattenytt och dels behandlas JIK-metoden. Vidare behandlas utdelningsbegränsningen 1994 samt några andra förändringar i kapitalinkomstbeskattningen.

1 Beskattning av utdelning

1.1 Inledning

Mottagen utdelning på aktier i svenska aktiebolag är sedan årsskiftet helt skattefri. Utdelningsskattefriheten gäller från 1995 års taxering.

Skattefriheten kan dock komma att helt eller delvis frysa inne till följd av de s.k. 3:12-reglerna för fåmansaktiebolag. Dessa regler finns kvar parallellt och gås igenom i Peter Melz artikel i detta nummer av Skattenytt.

Utdelning från värdepappersfonder och investmentföretag behandlas i Jerker Löfgrens artikel i detta nummer.

1.2 Bakgrund

I den bakomliggande utredningen (SOU 1993:29) föreslogs en sänkning av skattesatsen till 12,5 procent. Regering och riksdag tog emellertid steget fullt ut och avskaffade utdelningsbeskattningen helt.

Avsikten med utdelningsskattefriheten är att sänka kravet på avkastning för nytt kapital. Likhet uppkommer mellan utdelad bolagsinkomst och ränta. Därigenom hoppas man stimulera till nysatsning i främst mindre och medelstora företag.

Denna utdelningsskattefrihet, som för svenska förhållanden framstår som så unik, är emellertid sett i ett internationellt perspektiv inget märkvärdigt. Utdelningsskattefriheten är ur internationell synpunkt bara en anpassning till vad som redan gäller på de flesta andra håll.

Man skulle också kunna tänka sig att samma effekt – enkelbeskattning av bolagens vinster – skulle kunna uppnås genom att lättnaden i stället gavs på bolagssidan. I så fall skulle ett fullständigt Annellavdrag införas, med full avdragsrätt för lämnad utdelning. Den bakomliggande utredningens analys visar emellertid att Annellavdraget är problematiskt sett i ett internationellt sammanhang. Det medför bl a att svenskt beskattningsunderlag i vissa fall överförs till andra länder och dessutom anses det ge möjlighet till vissa former av skatteundandragande.

Man har inte funnit det möjligt att konstruera ett utdelningsavdrag som inte är behäftat med sådana svagheter. Därför beslöts att enkelbeskattningen skulle uppnås genom åtgärder på ägarsidan.

Denna metod har man också valt i de flesta andra länder även om dessa åtgärder där oftast har vidtagits på ett mer komplicerat sätt, exempelvis som i Frankrike med utnyttjande av s k avoir fiscal. En orsak till att vi sluppit dessa i hög grad komplicerande inslag är att vår kapitalinkomstbeskattning är proportionell, inte progressiv.

1.3 Detaljregler

Mer exakt gäller den allmänna utdelningsskattefriheten:

  1. Aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission av sådana aktier.
  2. Andelar i svensk ekonomisk förening.
  3. Andelar i svensk värdepappersfond.
  4. Terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar enligt 1–3 ovan eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.

Skattefrihet medges inte för utdelning från kooperativ ekonomisk förening som avser rabatter eller pristillägg i förhållande till gjorda köp och försäljningar. Samma undantag gäller sambruksföreningar som lämnat gottgörelse till medlem eller annan med hänsyn till rörelsens resultat. Däremot är utdelning på insatskapital och förlagsinsatser enligt huvudregeln för utdelning skattefri. När det gäller förlagsinsatser så är dock utdelning på äldre sådana skattepliktig. Med äldre avses här förlagsinsatser som har inbetalats före 1 januari 1994. Full kongruens råder, skattefrihet för mottagaren betyder att föreningen inte längre får avdrag för utdelningen.

Dessa detaljregler för aktier och andelar finns i 3 § 1 mom SIL (inkomst av kapital). I 22 § anv p 2a KL (inkomst av näringsverksamhet) finns samma lagregler med tillägg av att skattefrihet inte medges för utdelning på lagertillgång. I propositionen uttalas att skatteplikten för utdelning på lageraktier skall utredas vidare.

Vidare framgår av 7 § 8 mom SIL att utdelning på aktie eller andel i utländskt bolag, som inte är omsättningstillgång, är skattefri om aktierna är näringsbetingade och den inkomstbeskattning som det utländska företaget är underkastad är jämförlig med svensk inkomstbeskattning. På grund av i dubbelbeskattningsavtalen vanliga nondiskrimineringsregler, uppkommer dock normalt skattefrihet för utdelning från i stort sett samtliga avtalsländer, om utdelningen skulle varit skattefri om den kommit från ett svenskt bolag.

I regeringens nedan nämnda skrivelse till riksdagen föreslås – i överensstämmelse med utredningen – att i de fall utländska utdelningsinkomster på portföljaktier vidareutdelas av det mottagande svenska bolaget, skall detta belopp inte omfattas av reglerna om skattefrihet på utdelning. Skatten på en sådan utdelning skall beräknas på ett belopp som inkluderar utländsk källskatt. Denna källskatt skall sedan få räknas av från skatten hos aktieägarna. Dessa regler skall tillämpas på utdelning som ett svenskt företag erhållit efter utgången av 1993.

De internationella aspekterna på utdelningsskattefrihet och realisationsvinstbeskattning genomgås i övrigt inte i denna artikel.

1.4 Begränsning av utdelningsökningar 1994

För att hålla nere utdelningarna under 1994 föreslås i regeringens skrivelse av den 22 december 1993 om kommande förslag till vissa ändringar i kapitalbeskattningen (Skr.1993/94:132) vissa begränsningar i skattefriheten. Reglerna gäller såväl aktier som andelar i ekonomiska föreningar, men för enkelhets skull talas i fortsättningen bara om aktier.

För utdelning till fysiska personer på onoterade aktier skall bara utdelning som svarar mot 120 % av det högsta belopp som delats ut under de senaste fem åren vara skattefri. Som ett alternativ, framförallt för dem som haft låga utdelningar under dessa år, medges utdelningsskattefrihet med ett belopp som svarar mot 20 % av det beskattade egna kapitalet i bolaget vid utgången av det beskattningsår som taxeras 1993.

Begränsningen för skattefri utdelning tillämpas även för de företag som omfattas av 3:12-reglerna. I dessa fall omfattar skattefriheten det lägsta av å ena sidan ovanstående belopp och å andra sidan skattefriheten enligt 3:12 ökad med 20 % av sparat utrymme.

Observera att riksdagsbeslutet felaktigt kom att innehålla en regel om att skattefriheten gäller 20 % av faktiskt utdelat sparat utrymme, och att detta nu av regeringen föreslås ändrat till 20 % av utrymmet.

För utdelning till andra än fysiska personer och dödsbon avses inte dessa begränsningsregler tillämpas. Utdelning till aktiebolag blir därmed skattefri enligt vanliga regler. Utdelning till handelsbolag är inte aktuell för begränsningsregler eftersom sådan utdelning aldrig är skattefri, 22 § anv p 2a 2 st f) KL.

Också för noterade aktier blir högst 120 % av utdelning till fysiska personer under fem tidigare år skattefri. Alternativt föreslås att i de fall vinsten under 1993 ökat i förhållande till tidigare år får det belopp som skattefritt kan delas ut, ökas i relation till hur mycket större 1993 års vinst är än den högsta vinsten under de föregående fem åren.

Det anges att särskild hänsyn eventuellt kan komma att tas till nyemissioner liksom också att investmentföretag och förvaltningsföretag kan komma att åtminstone delvis undantas från begränsningsreglerna.

Rimligen behandlar riksdagen dessa regler i samband med införandet av JIK-metoden och förändringen av 3:12-reglerna, dvs sannolikt tidigast i maj.

2 Realisationsvinstbeskattning av aktier etc

2.1 Inledning

Realisationsvinstbeskattningen på aktier m m har från årsskiftet sänkts till hälften. Sänkningen gäller samtliga skattskyldiga, såväl fysiska som juridiska personer. Eftersom skattesatserna är olika blir dock skatten olika, som huvudregel 12,5 % för fysiska personer och 14 % för juridiska personer.

Orsaken till att det blev just en halvering är en sammanvägning av följande. Hänsyn togs å ena sidan till att realisationsvinstbeskattning inte borde ske av kvarhållen inkomst eftersom denna hade kunnat delas ut skattefritt. Å andra sidan borde full realisationsvinstbeskattning ske av vinst hänförlig till förväntningar om framtida vinster och till orealiserad värdestegring på bolagets egendom. Om dessa båda delar skulle vara ungefär lika stora i genomsnitt borde skattesatsen halveras.

Ett handelsbolags realisationsvinster på aktier särbehandlas på samma sätt som handelsbolagens utdelningar. Det innebär full skatteplikt för realisationsvinst på aktier m m.

Som framgår ovan vore det teoretiskt riktigt att om man tar bort utdelningsbeskattningen också ta bort reavinstbeskattningen av kvarhållen vinst. En sådan lösning skulle innebära en skattemässig neutralitet med avseende på finansiering genom nyemission och finansiering genom kvarhållen vinst.

Utredningen har presenterat en modell för en sådan lösning, den s k JIK-metoden. Den metoden går ut på att ingångsvärdet för en aktie årligen justeras för kvarhållen vinst i bolaget som belöper på aktien. Mer om detta nedan.

Ett tänkbart alternativ skulle kunnat vara att helt undanta aktievinster från beskattning. Det anförs dock i propositionen att ett skattemässigt spann på 25 procentenheter mellan aktievinster och räntor skulle kunna öppna vissa möjligheter till skatteundandragande genom att omvandla ränteinkomster till aktievinster. Vidare anförs att det skulle kunna bli alltför förmånligt att avyttra aktiebolag med obeskattade vinstmedel.

Sammantaget beslöt därför riksdagen att hälften av en reavinst skall tas upp till beskattning. Därefter har regeringen i samma skrivelse som rör utdelningar ovan uttalat att den avser att föreslå införande av en JIK-metod för de onoterade företagen. Avsikten är att på sikt även införa en JIK-metod för noterade företag. När så kan ske är dock idag oklart.

2.2 Detaljregler

Halveringen av realisationsvinstbeskattningen omfattar samma tillgångar som är utdelningsskattefria. Halveringen gäller dock inte aktier eller andelar i företag vars tillgångar till väsentlig del består av fastigheter.

Den allmänna lättnaden av aktievinstbeskattningen medför att det skulle bli förmånligt att sälja fastigheter indirekt och tillgodogöra sig inflationsvinst och annan fastighetsvinst genom avyttring av aktier i det bolag som äger fastigheten om inte en spärregel infördes.

Spärregeln gäller inte börsnoterade bolag och bara fastigheter som är taxerade som hyreshusenheter. Vanliga rörelsedrivande företag som äger industrifastigheter omfattas därmed inte. Särskilt bör påpekas att om JIK-metoden införs så behövs inte spärregeln för fastigheter eftersom då full reavinstskatt tas ut.

Den av riksdagen beslutade spärren är utformad enligt följande. Det högsta av bokförda värdet och taxeringsvärdet på bolagets hyreshusenheter jämförs med det bokförda värdet av bolagets samtliga tillgångar vid försäljningstillfället. Halveringen av reavinsten gäller inte så stor del av reavinsten som fastigheterna utgör av företagets samtliga tillgångar.

Spärren omfattar inte bara fastighetsbolag utan också moderföretag till fastighetsbolaget. Bedömningen av tillgångarnas sammansättning avser i sådant fall hela den överlåtna koncernen.

De nya reavinstskattereglerna gäller från 1995 års taxering och tillämpas enligt särskild övergångsbestämmelse på försäljningar från 1 januari 1994.

2.3 Ekonomiska föreningar

Också för andelar i ekonomiska föreningar är numera endast hälften av en reavinst på en andel skattepliktig.

Någon JIK-metod finns än så länge inte med i bilden för andelar i ekonomiska föreningar.

2.4 Utskiftning och likvidation

Utskiftat belopp i samband med likvidation av ett aktiebolag eller en ekonomisk förening behandlades fram till och med 1993 som utdelning. Vid likvidation ansågs en aktie avyttrad utan vederlag och aktieägaren fick avdrag som realisationsförlust med ett belopp motsvarande aktiernas anskaffningskostnad.

Eftersom huvudregeln från 1994 är att utdelning är skattefri är utdelningsmodellen inte längre en bra lösning i likvidationsfallen. Därför byter lagstiftaren nu fot och går tillbaka till realisationsvinstbeskattning.

Det innebär att vad en aktieägare i ett svenskt aktiebolag eller en andelsägare i en svensk ekonomisk förening erhåller vid utskiftning och likvidation i sin helhet behandlas inom reavinstsystemet. Enligt lagtexten, 24 § 4 mom 7 st SIL, är sådan reavinst alltid skattefri, om det inte är fråga om fåmansföretag.

Beskattning av dessa medel har ju redan skett och de hade därför kunnat utdelas skattefritt. Då bör heller inte någon realisationsvinstbeskattning ske.

Fullständig skattefrihet är det dock inte fråga om. Formellt framgår det av att eftersom lagregleringen om skattefrihet återfinns i reavinstskattesystemet innebär det att likvidation av lageraktier är skattepliktig. Vidare blir det skatteplikt på näringsbetingade andelar (ej aktier) i näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo och för aktie eller andel som innehas av handelsbolag. I de här fallen tas en reavinst upp som intäkt av näringsverksamhet.

För realisationsförlust medges avdrag enligt allmänna regler, vilket inte är kongruent. Om realisationsvinst vid likvidation inte är skattepliktig borde vid en första anblick en realisationsförlust inte ge avdrag. Den frågan utreds emellertid vidare av företagsskatteutredningen. Skäl kan finnas att bibehålla i vart fall en viss avdragsrätt eftersom alternativt en försäljning alltid, så länge det är fråga om verklig förlust, ger avdragsrätt.

Den största avvikelsen från vad som borde gälla finns emellertid på fåmansföretagssidan. Som lagtexten är utformad föreligger ingen som helst lättnad i realisationsvinstbeskattningen vid likvidation av fåmansföretag. Det innebär en överbeskattning av fåmansföretagen. Det finns inget skäl att realisationsvinstbeskatta belopp som hade kunnat utdelas skattefritt. Förhoppningsvis löses frågan i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Det kan dock vara svårt att utforma en lösning innan JIK-modellen är klar.

2.5 Realisationsförluster

Huvudregeln vid realisationsvinstbeskattningen är att avdrag endast medges med 70 % av en förlust. Huvudregeln tillämpas även i detta fall. Den som säljer aktier med förlust får således avdrag bara med 70 % av 50 %, dvs bara med 35 %.

Gången är den för förlust på marknadsnoterade aktier etc att först kvittar man mot vinst på marknadsnoterade aktier. För förlust som därefter återstår medges avdrag med 35 %.

Förlust på onoterade aktier kan som tidigare inte kvittas direkt, inte ens mot vinst på onoterade aktier, utan där dras förlusten ner till 70 % innan halveringen sker. Detta netto får sedan som tidigare kvittas.

Förluster på handelsbolagsandelar och annan egendom som realisationsvinstbeskattas till 100 % är värd 70 %.

2.6 Reaförluster vid konkurs

Aktier och andra finansiella instrument skall från 1 januari i år anses avyttrade redan när ett företag har försatts i konkurs. Enligt tidigare gällande rätt ansågs reglerna om avyttring i samband med konkurs innebära att en avyttring förelåg först i och med att bolaget upplöstes, dvs konkursen skulle ha avslutats eller bolaget ha upplösts genom likvidation. Denna tidpunkt har nu flyttats till konkursutbrottet.

I de undantagsfall en konkurs avslutas med överskott skall det belopp som då erhålls tas upp som intäkt till den del det svarar mot avdraget.

Om ett bolag eller en ekonomisk förening försatts i konkurs före 1994, men har företaget inte upplösts dessförinnan, anses aktie eller annat finansiellt instrument som företaget har givit ut, ha avyttrats den 1 januari 1994.

2.7 JIK-metoden

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen den 22 december 1993 angivit att den senare kommer att lägga ett förslag till införande av en JIK-metod för onoterade aktier med tillämpning från 1 januari 1994. Man bör läsa skrivelsen och riksdagens decemberbeslut mot varandra för att få fram vad som sannolikt kommer att gälla.

JIK-metoden är en metod för beskattning av realisationsvinster i ett system med utdelningsskattefrihet. Förkortningen JIK står för Justering av Ingångsvärde med Kvarhållen inkomst.

Metoden har till syfte att eliminera från reavinstsbeskattning den del av en realisationsvinst som hade kunnat utdelas skattefritt. I annat fall ”tvingas” en utdelning fram inför en försäljning av alla medel som kan utdelas skattefritt.

Metoden innebär att fonderade vinstmedel höjer aktiens anskaffningsvärde och utdelade vinstmedel sänker den. Om exempelvis alla aktier i ett bolag anskaffas för 100 och bolagets vinst efter skatt är 60, blir det nya ingångsvärdet (den justerade anskaffningskostnaden) vid reavinstbeskattningen 160. Bolaget kan alltså säljas för 160 skattefritt. Om utdelning sker av 40, minskar ingångsvärdet till 120.

Effekten blir således att det blir fullständigt neutralt för ägaren mellan att ta ut vinstmedel genom skattefri utdelning eller genom att sälja företaget. Den del av en realisationsvinst som blir beskattad består därmed till ingen del av fonderade vinstmedel, utan endast av förväntningar om framtida vinster eller av orealiserade värdestegringar på företagets egendom.

Eftersom ägaren får reavinstskattefrihet för fonderade vinstmedel finns det inte längre något skäl att hålla kvar vid halveringen av skattesatsen för en realisationsvinst. I JIK-metoden sker därför full beskattning av reavinster, dvs 25 % istället för 12,5 %.

Ovan har angetts att i JIK-metoden ökar en akties ingångsvärde med fonderade vinstmedel, dvs årets skattepliktiga vinst efter avdrag för skatt. Om bolaget istället går med förlust, sänker det då ingångsvärdet? Svaret på den frågan är nej eftersom förluster numera alltid får (och skall) utnyttjas kommande år och därmed sänker det årets skattepliktiga vinst.

JIK-metoden har hämtats från Norge där den infördes, för samtliga typer av aktier, från 1993.

Vad vet vi då idag om den slutliga utformningen av JIK-metoden? Självklart är stora delar okända eftersom metoden ännu inte är färdigutredd. Lagstiftningsprocessen fortsätter nu med att företagsskatteutredningen lämnar ett utredningsbetänkande i slutet på januari. Efter sedvanlig remissbehandling skall sedan en lagrådsremiss skrivas. Därefter kommer proposition, aviserad till 31 mars och sedan riksdagsbeslut någon gång i maj. Det är svårt att se att riksdagen kan ha någon reell möjlighet att fatta beslut dessförinnan.

Det innebär således att den osäkerhet om utfallet av en försäljning av ett onoterat aktiebolag som för närvarande råder, kommer att fortsätta under ett antal månader. Förhoppningsvis har dock när detta läses utredningen kommit med ett så genomarbetat förslag som kan hålla hela lagstiftningsprocessen igenom, att det ändå i praktiken redan då går att förutse vad riksdagen kommer att besluta. Att beskriva dagens läge som annat än extremt olyckligt torde vara svårt.

Regeringens skrivelse innebär ett förslag till en övergång till JIK vid reavinstbeskattningen för onoterade aktier från 1 januari 1994. Vid övergången får av statsfinansiella skäl hänsyn enbart tas till faktiska anskaffningsvärden. Detta innebär att för den som har stora beskattade vinstmedel i ett bolag kan senare utdelningar leda till att negativa anskaffningsvärden uppkommer.

Detta kan synas hårt, men då bör man ha i minnet att det inte blir någon försämring jämfört med vad som gällde före 1994, då åtminstone 30 % skatt togs ut på utdelning.

Hur övergången kommer att ske i detalj är idag av naturliga skäl oklart. Kommer exempelvis 1993 års vinster att få höja JIK-värdet?

För att förhindra kringgåenden med företag med stora negativa JIK-värden (företaget har gjort stora utdelningar) kommer avskattning att ske vid överlåtelser av företag med negativa anskaffningsvärden genom arv, gåva, bodelning eller testamente.

Ett tänkbart alternativ vore att man utvidgade denna avskattningsmodell till att avse samtliga fall då negativa värden uppkommer. På så sätt skulle man undvika nya byggmästarfall i framtiden, dvs undvika att få skattskyldiga som inte kan sälja eller likvidera för att de inte har pengar till skatten.

Reavinstbeskattningen med JIK blir mer komplex än idag. Vid en försäljning av fåmansföretagsaktier måste man göra en beräkning i tre steg.

Steg 1

Först görs en JIK-beräkning. En del av aktievinsten motsvaras därvid av kvarhållen inkomst och blir skattefri. Den andra delen skall beskattas.

Steg 2

En 3:12-beräkning utan JIK görs. Aktievinsten delas upp i en del som motsvarar sparat utdelningsutrymme och en överskjutande del.

Steg 3

Steg 1 och 2 sammanställs. Till den del den nominella vinsten motsvarar sparat utdelningsutrymme gäller JIK-resultatet, dvs skattefrihet och/eller kapitalbeskattning. För överskjutande del gäller 3:12, och vid den klyvning av vinsten som då skall ske delas vinsten 50/50.

Märk att i JIK-systemet finns det ingen anledning att hålla kvar vid den förändring till 70/30 (tjänst/kapital) som riksdagen beslutade om i december, eftersom vinsten utöver justerat ingångsvärde beskattas till fullo, till 25 %.

2.8 Reavinstbeskattning av handelsbolagsandelar

De nya reglerna om räntefördelning och expansionsmedel får effekt också på realisationsvinstbeskattningen av handelsbolagsandelar. Dessa beskrivs i Gunnar Johanssons artikel under avsnitt 3.7.

3 Förskottsränta

På grund av vissa praktiska problem för skattskyldiga med räntor som förfallit till betalning strax efter årsskiftet har nu beslutats att avdrag skall medges för förskottsränta som betalts under beskattningsåret och som belöper på tid längst t o m 31 januari året efter beskattningsåret.

Regeln gäller bara i inkomstslaget kapital, vilket betyder att för aktiebolag kan den inte tillämpas. För dessa skattskyldiga gäller istället bokföringsmässiga grunder.

4. Räntekompensation

Vid ett aktieköp omfattar förvärvet normalt även utdelning som inte förfallit till betalning. Vid köp av obligationer och andra skuldebrev gäller istället som huvudregel att köparen utöver köpeskillingen skall betala räntekompensation för den vid förvärvstillfället upplupna räntan.

Nu har 1987 års regler om räntekompensation återinförts. Det innebär att kompensationen behandlas som ränta.

Avdrag för en sådan räntekompensation för upplupen men inte förfallen ränta vid förvärv av obligationer och andra skuldebrev skall få göras det beskattningsår då den ränta kompensationen avser förfaller till betalning.

Har förvärvaren i sin tur överlåtit skuldebrevet tillsammans med rätten till ränta innan räntan förfallit till betalning är räntekompensationen avdragsgill för det beskattningsår då denna överlåtelse skett.

Samma regler gäller för räntekompensation då rätten till ränta förvärvas utan att samtidigt skuldebrevet förvärvas.

Mottagen räntekompensation behandlas som ränteintäkt för säljaren.

Äldre regler gäller för den som lämnat räntekompensation efter 1990 men före 1994.

Räntekompensationsreglerna gäller bara i inkomstslaget kapital, vilket betyder att exempelvis för aktiebolag kan de inte tillämpas. För dessa skattskyldiga gäller istället bokföringsmässiga grunder.

Gunnar Rabe är direktör vid Sveriges Industriförbund, skattepolitiska avdelningen.

Gunnar Rabe

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%