Innehåll

Skattenytt nr 6 1994 s. 378

A Inkomstskatt

13 Internationell skatterätt

Under 1993 har ett antal fall avgjorts av RR, som berör tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal. Det gäller särskilt tillämpningen av antidiskrimineringsartiklarna (eller med en lätt försvenskad engelsk term nondiskriminationsartiklarna), där en tidigare relativt sparsam praxis tillvuxit avsevärt.

RÅ 1993 ref 91 (SN 1994:1–2) gällde två fall av koncernbidrag mellan svenska aktiebolag, som ingår i internationella koncerner. Förhandsbeskedsärendet 1993 ref 93 I gällde tillåtligheten av ett koncernbidrag från ett svenskt moderbolag till ett svenskt dotterdotterbolag, där det mellanliggande dotterbolaget var amerikanskt. Enligt 2 § 3 mom. SIL fordras att dotterbolaget är svenskt. Det svensk-amerikanska dubbelbeskattningsavtalet (SFS 1965:38) har ingen regel som förhindrar diskriminering på ägarbasis. En sådan finns däremot i artikel 10 punkt 4 i arvs- och gåvoskatteavtalet (SFS 1983:914). I likhet med antidiskrimineringsklausulerna i de flesta moderna dubbelbeskattningsavtal omfattade den alla skatter, således inte bara de som omfattades av avtalets övriga klausuler. RR fann i likhet med skatterättsnämnden att denna antidiskrimineringsartikel var tillämplig och att ett avdragsgillt koncernbidrag därför kunde lämnas.

Däremot anser RR att varje avtal måste tillämpas för sig. I RÅ 1993 ref 91 II ägde ett tyskt bolag samtliga aktier i ett schweiziskt bolag och mer än 90 % av aktierna i ett tyskt bolag. Dessa båda bolag ägde var sitt svenskt bolag. Frågan var om de båda svenska dotterdotterbolagen kunde ge varandra avdragsgilla koncernbidrag trots att ett tyskt och ett schweiziskt bolag ingick i företagsgruppen. De svensk-tyska (SFS 1960:549) och de svensk-schweiziska (SFS 1987:1182) inkomstskatteavtalen innehåller antidiskrimineringsartiklar av OECD-typ. För att avdrag skall kunna beviljas måste diskrimineringsförbuden i de båda avtalen tillämpas samtidigt, vilket RR liksom skatterättsnämnden inte fann möjligt.

Vårt alltmer ålderstigna dubbelbeskattningsavtal med USA var aktuellt också i RÅ 1993 ref 29 (SN 1993:5). En i Sverige bosatt person ägde en andel i en travhäst, som tränade och tävlade i USA. Hästen dog 1981. Med anledning härav utbetalades under 1982 en försäkringsersättning på 1.000.000 kr, vilket var enda affärshändelsen under 1982 i travsportrörelsen. Det svensk-amerikanska dubbelbeskattningsavtalet är från svensk sida ett exemptavtal. Frågan i målet var om den under 1982 utfallande försäkringsersättningen skulle beskattas i Sverige eller USA.

Om fast driftställe förelåg i USA skulle beskattning ske där. Så länge hästen levde förelåg ostridigt fast driftställe i USA. Frågan var därför hur situationen skulle bedömas efter hästens död. Av artikel II i avtalet framgick att källstaten, dvs. i detta fall USA, hade beskattningsrätten till ”vinster, vilka hänföra sig till något företaget tillhörigt fast driftställe”. RR fann att även om det inte fanns några anordningar som konstituerade fast driftställe i USA under 1982 grundade sig emellertid utbetalningen på omständigheter som inträffat då fast driftställe förelåg. Vid tillämpning av avtalet fick vinsten därför anses ”hänföra sig till” det fasta driftstället. Beskattning skulle därför endast ske i USA.

Rättspraxis på det svensk-kinesiska avtalet är inte precis omfattande. Fallet RÅ 1993 not 523 (SN 1993:12) gällde tillämpningen av det svensk-kinesiska dubbelbeskattningsavtalet (SFS 1986:1027) på ett utbildningsbidrag till en kinesisk doktorand, verksam vid Lunds universitet. I artikel 20 i avtalet undantas tre olika slag av inkomster som utbetalas till studerande och praktikanter med hemvist i Kina från beskattning i Sverige. I detta sammanhang är punkterna b) och c) av intresse. Punkt b omfattar ”bidrag, stipendium eller belöning från en regering eller en vetenskaplig, utbildnings- eller annan skattebefriad organisation” och punkt c) ”inkomst av arbete som utförs i Sverige under förutsättning att inkomsten inte överstiger 18.000 kr under ett beskattningsår”. RSV framhöll ett antal argument varför inkomsten var av punkt c-typ och beskattning därför skulle ske i Sverige. RSV anförde bl.a. att de statliga doktorandstipendierna ersatts med utbildningsbidrag eftersom forskarutbildningen i väsentlig utsträckning borde betraktas som arbete. Stipendium syntes avse en ersättning av närmast benefik natur. RR hänvisade till vad RSV anfört och fann att utbildningsbidraget skulle beskattas i Sverige.

Gustaf Lindencrona

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%