Skattenytt nr 6 1994 s. 425

G Arbetsgivaravgifter

1 Arbetsgivaravgifter på royalty som utbetalats via annan än arbetsgivaren

I RÅ 1993 ref 18 (SN 5/93) hade artister, regissörer m.fl. deltagit i filminspelning som anställda av Sandrew Film & Teater AB. När filmen visades var artisterna i vissa fall berättigade till ytterligare ersättning. Enligt kollektivavtal betalade Sandrew denna royaltyersättning till Svenska Teaterförbundet som, efter avdrag för kostnader, enligt vissa regler betalade ersättningen vidare till artisterna. Frågan i målet gällde om Sandrew var skyldigt att betala arbetsgivaravgifter även på royaltyn.

Regeringsrätten fann att artisterna varit att se som arbetstagare eller uppdragstagare till Sandrew beträffande filmarbetet och att royaltyersättningen var direkt betingad av detta engagemang. Ersättningen utgjorde alltså underlag för arbetsgivaravgifter. Avgiftsskyldigheten ålåg Sandrew; Svenska Teaterförbundet sågs endast som en förmedlare av pengarna.

Målet avsåg utgiftsåret 1986. I och med skattereformens (1991) utvidgade arbetsgivarebegrepp och de nya reglerna om F-skatt (fr. 1 april 1993), har avgiftsskyldigheten knutits hårdare till den faktiske utbetalaren av ersättningen. I dagens läge är det troligt att avgiftsskyldigheten hade ansetts åligga Teaterförbundet i stället.

2 Nedsättning av avgifter inom stödområde

Enligt lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län (1983 års lydelse) medgavs nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter för arbetsgivare m.fl. som vid fast driftställe i Norrbottens län bedrev verksamhet som huvudsakligen var hänförlig till någon av fem i lagen uppräknade näringsgrenar. I RÅ 1993 ref 54 (SN 10/93) var fråga om vilken av två näringsgrenar – produktionsvaruinriktad partihandel (nedsättningsberättigad) eller skogsavverkning (ej nedsättningsberättigad) – som var den huvudsakliga för bolaget ASSI Råvara Norr AB. Partihandeln utgjorde omsättningsmässigt bolagets huvudsakliga verksamhet (85 %), medan skogsavverkningen sysselsatte flest anställda och bidrog till 93 % av lönesumman. Bolaget ansåg att partihandeln skulle anses som bolagets huvudsakliga verksamhet i nedsättningshänseende.

Av lagens förarbeten framgår att avsikten med lagstiftningen har varit att åstadkomma fler sysselsättningstillfällen genom att sänka arbetsgivaravgiften. Regeringsrätten fann därför att det avgörande för bedömningen var, om huvuddelen av bolagets anställda var sysselsatta inom den nedsättningsberättigade näringsgrenen, dvs. partivaruhandeln. Eftersom detta inte var fallet, medgavs bolaget inte nedsättning.

3 Läkarbolag. Fråga om rätt arbetsgivare

RÅ 1993 not 150. Domen finns kommenterad under avsnittet Uppbörd.

4 Egenavgifter för företagsledare som skönstaxerats för tjänsteinkomster

I RÅ 1993 not 269 hade en företagsledare i ett fåmansaktiebolag påförts egenavgifter under inkomst av tjänst på en skönsmässigt beräknad inkomst från bolaget. Företagsledaren besvärade sig. Länsrätten biföll inte besvären och kammarrätten ändrade inte länsrättens dom. Regeringsrätten upphävde underinstansernas avgöranden med motiveringen att den skönsmässigt påförda inkomsten var att hänföra till inkomst av anställning.

I de fall en person, som inte är att anse som näringsidkare, skönsmässigt taxeras för en inkomst där någon arbetsgivare inte kan identifieras, hänförs inkomsten till inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 3 § c) lagen om allmän försäkring, AFL). Egenavgifter under tjänst skall i så fall betalas på inkomsten (1 kap. 2 § lagen om socialavgifter). Om däremot en företagsledare eller delägare i ett fåmansaktiebolag skönstaxeras för inkomst från bolaget, är inkomsten att se som inkomst av anställning (11 kap. 2 § AFL) och aktiebolaget skall som arbetsgivare betala arbetsgivaravgifter.

Yvonne Svenström

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%