Skattenytt nr 1–2 1996 s. 3

Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

I syfte att stimulera små och medelstora företags försörjning med riskkapital beslutade riksdagen nyligen att införa en skattelättnad för fysiska personer som investerar i nyemitterade aktier (SFS 1995:1623, prop. 1995/96:109, 1995/96 SkU:20) . Stimulansen bygger på förslagen i promemorian ”Riskkapitalavdrag – En modell för skattelättnader vid satsningar i små industriföretag”.

I promemorian föreslogs att avdrag för aktieköp skulle få göras i självdeklarationen under inkomst av kapital. Den av riksdagen nu beslutade skattelättnaden erhålls i stället i form av en tidsbegränsad skattereduktion i avvaktan på att mera permanenta åtgärder för att främja riskkapitalförsörjningen utreds. Skattereduktion medges således endast för investeringar som görs under åren 1996 och 1997 och får för en och samma person uppgå till högst 30 000 kr.

Skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar är kringgärdad av ett flertal olika krav för att så långt möjligt säkerställa att investeringarna görs i verklig produktion, antingen genom att bolagen investerar medlen i tillgångar i produktionen, eller använder medlen till löpande kostnader i produktionen. Det finns således regler som förhindrar att skattereduktion medges för finansiering av finansiella tillgångar, leasingprojekt, temporära kapitaltillskott mm. Även aktier i fastighetsbolag är uteslutna från skattereduktionen.

Det emitterande bolaget (riskkapitalbolaget) måste uppfylla förutsättningarna för skattereduktionen vid emissionstillfället och under en efterföljande femårsperiod. Vissa av förutsättningarna gäller förutom det emitterande bolaget också bolag som ingår i samma koncern som detta.

Brister förutsättningarna för skattereduktion sedan denna beviljats skall skattemyndigheten ompröva beslutet om skattereduktionen och undanröja denna helt eller delvis. Ett särskilt tillägg påförs då också.

Bestämmelserna om skattelättnaden har tagits in i en särskild lag, lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. I det följande redovisas de närmare bestämmelserna i denna lag.

1 Förutsättningar för skattereduktion

1.1 Ramen för skattereduktionen

Skattereduktion medges endast fysiska personer som förvärvar nyemitterade aktier mot betalning i pengar under tiden den 1 januari 1996 till den 31 december 1997. Juridiska personer som förvärvar nyemitterade aktier har inte rätt till skattereduktion. Ett handelsbolags aktieförvärv ger alltså inte rätt till skattereduktion även om handelsbolaget bara ägs av fysiska personer. Inte heller ger ett dödsbos förvärv av aktier rätt till skattereduktion (se dock under 1.2 nedan när aktierna förvärvats av den avlidne).

Reduktionen uppgår till 30 procent av ett underlag som utgörs av betalningen för de nyemitterade aktierna. En förutsättning för skattereduktion är att aktierna betalas kontant. Skattereduktion medges därmed inte om aktierna betalas genom apportegendom eller om bolaget tillförs betalningen på annat sätt än genom kontanter. Det finns inget krav på att hela emissionsbeloppet skall öka aktiekapitalet. Om emissionen sker till överkurs får därför också den del av likviden som tillförs reservfonden inräknas i underlaget för skattereduktionen.

Högsta sammanlagda underlag för en person under åren 1996 och 1997 är 100 000 kr, vilket ger en maximal skattereduktion om 30 000 kr. Lägsta sammanlagda underlag för skattereduktion är 10 000 kr. Inget hindrar att förvärv av aktier i olika bolag sker. Det är heller inget som hindrar att förvärvet avser nyemitterade aktier i det egna bolaget eller i bolag som ägs av närstående.

För skattereduktionen gäller reglerna i 2 § 4 mom uppbördslagen, vilket bl a innebär att skattereduktionen görs från statlig och kommunal inkomstskatt samt fastighetsskatt.

Reduktion medges enligt 1 § endast till den del en emission innebär att aktiekapitalet överstiger 100 000 kr. Det är alltså inte möjligt att få skattereduktion för den del av en nyemission som motsvarar en höjning av aktiekapitalet till 100 000 kr. Om aktiekapitalet i ett bolag genom nyemission höjs från 50 000 kr till 200 000 kr blir underlaget för skattereduktion endast 100 000 kr. Om fem personer köper de nyemitterade aktierna för 30 000 kr vardera medges var och en skattereduktion med 6 000 kr (30 % av 1/5 av 100 000 kr).

I underlaget för skattereduktion får inte heller inräknas ett belopp av betalningen för de nyemitterade aktierna som motsvarar en eventuell nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som skett efter den 1 januari 1995.

1.2 Krav på förvärvaren m.m.

Den fysiska personen måste enligt 2 § behålla aktierna i fem år efter utgången av det beskattningsår aktierna förvärvades. Personen får heller inte inom samma tid ingå avtal som innebär löfte om avyttring. Utfärdandet av en köpoption eller förvärv av en säljoption jämställs således med avyttring av aktierna. Samma sak gäller terminsavtal avseende aktierna under femårsperioden.

Avyttring m.m. av aktierna under femårsperioden innebär att skattereduktion inte skall medges. Om avyttringen etc skett efter det att beslut om skattereduktion meddelats skall omprövning ske och skattereduktionen undanröjas.

Förutom att skattereduktionen undanröjs i ett sådant fall måste personen också betala ett särskilt tillägg om 30 procent av det belopp varmed skattereduktionen sätts ned (se närmare nedan).

Om en person äger både aktier för vilka skattereduktion medgivits och andra aktier i samma bolag skall en försäljning av en delpost aktier enligt en uttrycklig regel (2 § 2 st) alltid anses ha omfattat de aktier för vilka skattereduktion erhållits. Det saknar därvid enligt propositionen betydelse om de försålda aktierna är av annat slag (t.ex. A-aktier) än de aktier för vilka skattereduktion erhållits (t.ex. B-aktier). Skattereduktionen skall således ändock undanröjas på grund av avyttringen.

Om den fysiska person som förvärvat aktierna avlider, gäller för dödsboet vad som skulle ha gällt för den avlidne. Det innebär bl.a. att dödsboet efter en person som förvärvat aktierna kan få skattereduktion. Det kan t.ex. bli fallet om förvärvet av aktierna har skett under samma år som dödsfallet. Om det är den avlidne som förvärvat aktierna torde den omständigheten att det är dödsboet som erlägger likviden för aktierna inte utgöra hinder för skattereduktion. Däremot kan som nämnts ovan ett dödsbo inte få skattereduktion på grund av egna aktieförvärv.

Om äganderätten till aktierna genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död övergår till annan krävs att den nye ägaren inte avyttrar aktierna eller utställer ett löfte om avyttring av aktierna inom en femårsperiod från det ursprungliga förvärvet. Arvet etc som sådant anses alltså inte som avyttring och medför därmed inte heller att skattereduktionen skall omprövas. Avyttrar arvingen eller motsvarande aktierna under femårsperioden skall däremot omprövning ske och den tidigare beslutade skattereduktionen undanröjas. Några särskilda bestämmelser om ansvaret för den tillkommande skatten finns inte.

Om aktierna överlåts genom gåva eller genom bodelning av annan anledning än makes död anses aktierna däremot avyttrade. Sker gåvan eller bodelningen inom femårsperioden föreligger således inte längre förutsättningar för skattereduktion, varför denna skall undanröjas.

Säljs aktier för vilka skattereduktion medgivits får avdrag vid reavinstberäkningen göras för hela anskaffningskostnaden. Någon hänsyn till skattereduktionen tas således inte vid vinstberäkningen. Skattereduktionen påverkar inte heller anskaffningskostnaden för aktierna vid beräkning av s.k. normalavkastning enligt de särskilda reglerna för ägare av fåmansföretag.

1.3 Krav på det emitterande bolaget

I lagens 3–5 §§ ställs upp ett antal krav på det emitterande bolagets verksamhet och på användningen av den likvid som erhållits genom emissionen. Vissa av dessa krav måste vara uppfyllda under en femårsperiod – eller i något fall under en treårsperiod – efter det aktierna förvärvades.

1.3.1 Både svenska och utländska aktier

Skattereduktion kan givetvis medges vid förvärv av aktier i svenska bolag. Även förvärv av aktier i utländska bolag hemmahörande i EG eller i ett land med vilket Sverige har avtal med bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål omfattas av skattereduktionen. Bolaget måste dock bedriva verksamhet från fast driftställe i Sverige, d v s vara skattskyldigt i Sverige för den verksamhet i vilken det genom emissionen erhållna beloppet investeras.

1.3.2 Verksamhet i Sverige både före och efter emissionen

Bolaget måste ha bedrivit verksamhet under en sammanhängande period som sträcker sig från fyra månader före beslutet om nyemission till utgången av femte året efter det år förvärvet av aktierna skedde (3 § 1 st 1 p). Verksamheten måste också bedrivas från fast driftställe i Sverige. Ett svenskt företag som endast bedriver verksamhet utomlands omfattas alltså inte.

Om verksamheten i Sverige skulle upphöra efter kortare tid medges inte skattereduktion. Har skattereduktion redan medgetts skall beslutet omprövas och skattereduktionen undanröjas eller sättas ned.

Skulle verksamheten i Sverige upphöra på grund av att bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation enligt reglerna om tvångslikvidation utgör detta dock inte något hinder mot skattereduktion.

1.3.3 Användningen av emissionslikviden

Ett ytterligare krav för att skattereduktion skall medges är att ett belopp motsvarande aktielikviden varaktigt investeras eller förbrukas i den verksamhet bolaget bedriver från det fasta driftstället i Sverige. Likviden måste således användas för t.ex. investeringar i maskiner, för löpande driftkostnader, amorteringar etc. För fåmansföretag gäller att likviden inte får användas till egendom som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsledaren eller denne närstående person.

1.3.4 Nedsättning av aktiekapitalet m.m.

Enligt 4 § medges inte skattereduktion i den mån bolaget inom fem år efter utgången av det år under vilket förvärvet skedde beslutar att sätta ned aktiekapitalet eller reservfonden och betala ut hela eller del av av nedsättningen till aktieägarna. Denna bestämmelse syftar till att upprätthålla den ovan redovisade femårsregeln för aktieinnehavet.

Skattereduktion medges inte heller i den mån bolagets egendom har disponerats i strid med bestämmelserna i 12 kap aktiebolagslagen, dvs om bolaget lämnat otillåten utdelning.

Nämnda begränsningar gäller givetvis också om motsvarande åtgärder vidtas av ett utländskt bolag vars aktier omfattats av skattereduktion.

1.3.5 Bolaget eller bolag i samma koncern får inte vara noterat

Ett ytterligare krav för att skattereduktion skall medges är att riskkapitalbolaget – eller bolag i samma koncern – inte får ha aktier noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad (5 § 1 st). Det innebär att aktier som är noterade på A-, OTC- och 0-listan inte omfattas av riskkapitalavdraget. Inte heller får bolagets eller koncernföretagets aktier under de senaste tio åren före förvärvet ha varit noterade på detta sätt och inte heller bli noterade inom tre år efter utgången av det år under vilket de förvärvades.

1.3.6 ”Diskvalificerade” verksamheter

I promemorian föreslogs att riskkapitalavdraget endast skulle gälla för företag som bedrev tillverkningsindustri samt vissa näraliggande verksamheter. För att undvika avgränsningsproblem har en annan lösning i stället valts för skattereduktionen.

Det ställs inte några krav på företagets verksamhet utan denna kan i princip vara av vilket slag som helst. Däremot finns i 5 § regler som utesluter vissa verksamheter från lagens tillämpningsområde. Bolaget – eller annat bolag inom samma koncern – får således vid förvärvet eller inom fem år efter utgången av det år de nyemitterade aktierna förvärvades inte direkt eller genom handelsbolag bedriva vissa uppräknade verksamheter eller ha sina tillgångar placerade på visst sätt.

De verksamheter som inte omfattas av skattereduktionen är bankrörelse, försäkringsrörelse, värdepappersrörelse eller annan finansiell verksamhet. Inte heller leasingverksamhet omfattas om denna i mer än obetydlig omfattning riktar sig till andra än koncernföretag. I propositionen sägs att den externa uthyrningsverksamheten är av mer än obetydlig omfattning om den omsätter mer än en tiondel av företagets eller koncernens totala omsättning.

Det är heller inte ”tillåtet” att äga ”andra fastigheter än sådana som uteslutande används i annan egen verksamhet än fastighetsförvaltning eller i sådan verksamhet som bedrivs av annat företag i samma koncern”.

Med fastighetsförvaltning torde avses en verksamhet som består i att äga och förvalta fastigheter. Det innebär, vilket också varit avsikten, att aktier i fastighetsbolag inte omfattas av skattereduktionen. Men också företag som bedriver annan verksamhet i egen fastighet kan komma att undantas från skattereduktionen så snart någon del av företagets fastighet hyrs ut externt. Som lagtexten är utformad torde det således vara tillräckligt att en enstaka lokal i en i övrigt av bolaget (eller koncernen) självt använd fastighet hyrs ut externt för att skattereduktion inte skall medges. Fastigheten används alltså då inte uteslutande i annan verksamhet än fastighetsförvaltning. Till bilden hör då att också om uthyrningen sker inom en femårsperiod efter nyemissionen går rätten till skattereduktion förlorad.

Med fastighet jämställs enligt 5 § 4 st byggnad som är lös egendom (byggnad å ofri grund) samt sådana tillbehör till byggnad som avses i 2 kap 2 och 3 §§ jordabalken, d v s byggnads- och industritillbehör.

1.3.7 Likvida medel

Inte heller får enligt 5 § 2 st 4 p. bolaget eller ett koncernföretag annat än tillfälligtvis ha mer än en femtedel av tillgångarna placerade i kontanter, banktillgodohavanden eller finansiella instrument som utgör omsättningstillgångar eller som innehas i kapitalplaceringssyfte (aktier, obligationer etc) . Detta krav skall ses mot bakgrund av att skattelättnaden är avsedd att stimulera till investeringar som används i verklig produktion. Vid prövningen av om bolaget innehar för mycket ”otillåten” egendom skall tillgångarna enligt propositionen värderas till det högsta av sina bokförda och skattemässiga värden.

Näringsbetingade aktier skall enligt propositionen inte anses innehavda i kapitalplaceringssyfte, vilket innebär att aktierna inte räknas med bland de ”överlikvida” tillgångarna. Det gäller alltså t.ex. aktier i dotterbolag eller aktieinnehav motsvarande 25 procent eller mer av röstetalet i det ägda företaget.

Enligt propositionen bör med ”tillfälligtvis” förstås högst ett par tillfällen om sammanlagt högst tre månader under femårsperioden. Dock sägs att en längre tids ”överlikviditet” bör kunna tillåtas i början av femårsperioden om företaget behöver mer tid för att hinna investera det kapital nyemissionen inbringat. Som exempel nämns i propositionen att om nyemissionen avser att finansiera uppförandet av en fabriksbyggnad, kan det vara rimligt att godta överlikviditet fram till dess att merparten av utgifterna för bygget har betalats.

1.3.8 Koncernbegreppet

Som framgått ovan ”diskvalificerar” det förhållandet att ett koncernföretags aktier är noterade eller att ett koncernföretag bedriver ”diskvalificerad” verksamhet eller har tillgångarna placerade på otillåtet sätt från skattereduktion. Det koncernbegrepp som används är det civilrättsliga, dvs företagen skall utgöra moder-dotterföretag. Med företag inom samma koncern förstås nämligen enligt 6 § juridisk person som ingår i samma koncern som det nyemitterande bolaget enligt 1 kap 5 § aktiebolagslagen, 1 kap 4 § lagen om ekonomiska föreningar, 1 kap 1 § lagen om årsredovisning i mindre bolag eller, om sistnämnda lag inte skall tillämpas, 1 kap 4 § årsredovisningslagen.

Ett utländskt bolag anses ingå i samma koncern som ett svenskt företag för det fall att bolaget, om det hade varit ett svenskt aktiebolag, skulle ha varit ett moderföretag till det svenska företaget.

En ytterligare utvidgning av kretsen företag för vilka de i 5 § uppställda begränsningarna görs dock i 5 § 3 st. Skattereduktion medges således inte heller om mer än hälften av röstetalet för aktierna i riskkapitalbolaget innehas av två eller flera företag som har varit eller blir noterade eller som bedriver finansiell verksamhet, uthyrning, fastighetsförvaltning eller har ”otillåtna” placeringar. Med denna utvidgning diskvalificerar således verksamhet etc också hos andra företag än företag som ingår i samma koncern som riskkapitalbolaget.

2 Ansökan om skattereduktion

Skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar kräver liksom den tidigare skattereduktionen för byggnadsarbeten en särskild ansökan. Bestämmelser om denna ansökan finns i 7 §.

Ansökan om skattereduktion måste göras skriftligen hos en skattemyndighet senast den 4 maj 1998. Ansökan kan lämnas till vilken skattemyndighet som helst. En annan sak är att regeringen eller riksskatteverket kan komma att bestämma att endast vissa skattemyndigheter av effektivitetsskäl skall handlägga ärenden om skattereduktion.

Om ansökan om skattereduktion kommer in senast den 2 maj 1997 och avser förvärv av aktier som betalats under 1996 får den skattskyldige välja om skattereduktionen skall ske vid 1997 eller 1998 års taxering. Kommer ansökan in senare medges skattereduktion vid 1998 års taxering.

Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, postadress och personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla aktierna till utgången av det femte beskattningsåret efter det år aktierna förvärvades.

Till ansökan skall fogas ett intyg från det bolag som det gäller. Intyget skall innehålla uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte. Vidare skall anges det antal aktier som personen förvärvat, likviden för aktierna och när full betalning för aktierna erlades. Bolaget skall också i intyget försäkra att det inte föreligger några förhållanden som gör att skattereduktion inte skall medges enligt 3–5 §§ (se ovan) samt att nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden inte skett efter den 1 januari 1995.

Slutligen skall intyget också innehålla uppgift om hur bolaget investerat eller förbrukat den erhållna betalningen för aktierna.

3 Omprövning

Ett beslut om skattereduktion skall under vissa förutsättningar omprövas av skattemyndigheten. Bestämmelserna om omprövning m m finns i 9 – 12 §§.

3.1 Förutsättning för omprövning

Enligt 9 § skall omprövning ske om

1. sökanden eller bolaget lämnat oriktiga uppgifter

2. det sedan sökanden eller bolaget har lämnat sina uppgifter har inträffat någon omständighet som enligt 1 – 5 §§ medför att skattereduktion inte skall medges eller medges med ett lägre belopp

3. det föranleds av ett annat beslut av skattemyndigheten eller en förvaltningsdomstol som rör skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.

Omprövning enligt punkterna 1 och 2 tar sikte på den situationen att det i efterhand konstateras att den erhållna skattereduktionen inte motsvarar den som följer av de bestämmelser som redovisats ovan. Omprövning kan således ske bl.a.

  1. om skattereduktionen beräknats på belopp som inte får ingå i underlaget (1 §),
  2. om aktierna säljs före utgången av femårsperioden (2 §),
  3. om bolaget eller koncernföretag inom en treårsperiod låter marknadsnotera sina aktier (5 § 1 st),
  4. om bolaget eller koncernföretag under femårsperioden börjar bedriva ”diskvalificerad” verksamhet eller innehar ”otillåtna” tillgångar (5 § 2 st),
  5. om bolaget inom femårsperioden lagt ned verksamheten eller flyttat den ut ur Sverige (5 § 2 st),
  6. om bolaget sätter ned aktiekapitalet eller reservfonden och betalar ut hela eller del av nedsättningen till aktieägarna (4 §).

Omprövning enligt punkten 3 torde komma att bli mer ovanlig. Ett exempel som nämns i propositionen är att den skattskyldige överklagat skattereduktionen avseende 1997 års taxering till länsrätten och länsrätten senare bifaller överklagandet. Det kan enligt propositionen då inträffa att taket för skattereduktion är uppnått redan vid 1997 års taxering och att skattemyndigheten därför måste ompröva en skattereduktion som medgivits vid 1998 års taxering.

Omprövning kan enligt 10 § ske till och med utgången av femte kalenderåret efter det då beslutet om skattereduktion meddelades.

3.2 Innebörden av omprövningen

Omprövningen kan innebära att skattereduktionen helt eller delvis undanröjs. Det innebär i sin tur att tillkommande skatt skall debiteras den skattskyldige och att kvarskatteavgift eller ö-skatteränta kan komma att omräknas och respitränta påföras enligt reglerna i uppbördslagen. Detta innebär alltså att en viss räntebeläggning av den erhållna skattekrediten redan sker enligt ”vanliga” regler.

För att motverka missbruk skall dock också enligt 11 § ett särskilt tillägg påföras. Tillägget, som inte är avdragsgillt vid inkomsttaxeringen, utgör 30 procent av den undanröjda skattereduktionen.

Om det finns särskilda skäl behöver tillägg inte betalas. Som exempel på särskilda skäl nämns i propositionen att bolaget ändrat sin verksamhetsinriktning så att det inte längre uppfyller kraven på skattereduktion och den skattskyldige kan visa att han inte kunnat påverka beslutet om den ändrade verksamhetsinriktningen.

4 Vissa övriga bestämmelser

4.1 Underrättelse- och anmälningsskyldighet

Styrelsen i riskkapitalbolaget är enligt 12 § skyldig att underrätta riksskatteverket om det inträffar något som enligt 3 – 5 §§ utgör hinder för skattereduktion eller om aktierna registreras på annan ägare eller på en förvaltare. Den som fått skattereduktion är skyldig att till skattemyndigheten omedelbart anmäla om han eller hon vidtar åtgärd som utgör hinder för skattereduktion eller får kännedom om någon sådan omständighet som enligt ovan utgör hinder för skattereduktion.

Styrelsen är vidare skyldig att för aktier som förvaltas av en auktoriserad förvaltare eller av någon som har tillstånd enligt 8 kap 1 § aktiekontolagen till förvaltaren anmäla att bolaget utfärdat ett sådant intyg som skall bifogas en ansökan om skattereduktion. I anmälan skall anges när aktierna betalades helt. Förvaltaren blir därefter skyldig att underrätta riksskatteverket om aktierna registreras på ny ägare inom fem år efter utgången av det år aktierna förvärvades.

4.2 Straffansvar m.m.

Enligt 14 § kan den som i ärende om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift som medför att skattereduktion medges trots att så inte skulle ha skett eller att skattereduktion medges med för högt belopp döms till böter eller fängelse i högst två år om inte gärningen är straffbelagd enligt brottsbalken. Det som sägs om oriktig uppgift gäller också underlåtenhet att lämna underrättelse eller anmälan enligt 12 § om underlåtenheten leder till att omprövning inte kommer till stånd.

I 17 § finns en bestämmelse att skattemyndigheten skall göra anmälan till åklagaren om det finns anledning anta att brott förekommit, såvida det inte kan antas att brottet inte kommer att medföra påföljd eller om anmälan av annat skäl inte behövs.

Skattemyndigheten har vidare rätt att kontrollera uppgifter som lämnas i intyg, underrättelse eller anmälan enligt ovan genom utfärdande av förelägganden, genom att göra besök och revision hos den skattskyldige, hos riskkapitalbolaget eller hos annat koncernföretag eller hos sådana ägarföretag som avses 5 § 3 st. Uppgifter som skall finnas med i en ansökan om skattereduktion och uppgift om beslutad skattereduktion får vidare tas in i skatteregistret.

Leif Eriksson

Leif Eriksson är verksam som skattejurist hos Qwerin & Partners Skattejurister AB.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%