Skattenytt nr 10 1996 s. 604

Svensk skatterättslig forskning

1 Inledning

Kontakterna mellan forskare och praktiserande jurister är goda inom skatterätten. Det beror naturligtvis till stor del på ämnets karaktär. Trots detta utbyte finns det ändå behov av att från tid till annan mer koncentrerat redovisa vilken forskning som bedrivs vid våra universitet och högskolor. Härigenom möjliggörs förhoppningsvis ett intensivare tankeutbyte mellan olika kategorier av skatterättsligt verksamma personer. Av särskilt intresse kan det vara att ta del av vilka forskningsområden våra doktorander ägnar sig åt. Syftet med föreliggande artikel är således att för en tidsperiod som sträcker sig några år tillbaka i tiden redovisa den forskning som bedrivs eller har bedrivits. Måhända kan rapporten också vara av intresse för framtida forskargenerationer. Som underlag för framställningen ligger den redogörelse som jag fått från respektive lärosäte. Inom parentes efter respektive doktorand/nydisputerad anger jag namnet på handledaren.

2 Verksamma forskare

Vid Rättsvetenskapliga institutionen i Umeå har under det senaste året två disputationer ägt rum. I oktober 1995 disputerade Åsa Gunnarsson (Leif Mutén), som första kvinna i Norden i skatterätt, för juris doktorsgraden på en avhandling betitlad ”Skatterättvisa”. Opponent var professor Kari S. Tikka från Helsingfors. Gunnarsson kommer läsåret 1996–1997 att forska i Nya Zeeland i socialrätt och skatterätt. Vidare har Asbjörn Eriksson (Nils Mattsson) i juni 1996 framlagt licentiatavhandlingen ”Energi- och koldioxidskatten – styrmedel eller inkomstkälla”. Docent Anders Hultqvist opponerade. Siv Nyquist (Bertil Wiman) är nyligen antagen till forskarutbildning, och kommer huvudsakligen att koncentrera sig på skattefrågor relaterade till jord- och skogsbruk.

Verksamma vid Juridiska institutionen i Uppsala är Nils Mattsson, Lars Samuelson, Kristina Ståhl, Leif Gäverth, Jan Kellgren, Magnus Alhager och Mattias Dahlberg. I utkanten av skatteområdet verkar Per Thorell och Claes Norberg.

Leif Gäverth (Nils Mattsson) disputerade i mars 1994 för juris licentiatexamen på avhandlingen ”Stödbrev. Borgensliknande handlingar utställda företrädesvis för svagt kapitaliserade bolag.” Från Göteborg hämtades opponenten i docent Leif Edvardssons gestalt. Vidare disputerade i december 1994 Lars Samuelson (Nils Mattsson) för juris doktorsexamen på avhandlingen ”Förlustutjämning. En skatterättslig studie avseende frågan om utjämning av rörelseförluster mellan skilda beskattningsår vid beskattning av aktiebolag enligt svensk rätt.” Samuelson begåvades med professor Edward Andersson, Helsingfors, som opponent.

Näste man till rakning var Robert Påhlsson (Sture Bergström). Han disputerade i maj 1995 för doktorsgraden på avhandlingen ”Riksskatteverkets rekommendationer. Allmänna råd och andra uttalanden på skatteområdet”. Fakultetsopponent var professor Peter Melz. Den senaste att disputera i Uppsala heter Kristina Ståhl (Nils Mattsson). Hon blev juris doktor på avhandlingen ”Aktiebeskattning och fria kapitalrörelser. En studie av beskattningen av den löpande avkastningen av aktieinvesteringar på bolags- och ägarnivå mot bakgrund av EG:s fria kapitalmarknad.” Professor Leif Mutén var opponent.

Doktoranderna i Uppsala är naturligtvis sysselsatta med att slutföra arbetet med sina avhandlingar. Kellgren (Nils Mattsson) sysslar med juridisk argumentation och förarbetsanvändning inom skatterätten. Alhager (Sture Bergström) arbetar med en avhandling som främst avser dispensinstitutet i skatterätten. Dahlberg (Nils Mattsson) har nyligen börjat på en avhandling som kommer att röra frågor kring s.k. treaty shopping. Gäverth (Nils Mattsson) har för avsikt att fortsätta sin forskning med inriktning på en doktorsexamen, i vilken den framlagda licentiatavhandlingen kommer att vara en viktig del. Även det fortsatta arbetet kommer sannolikt att främst ha en internationellt skatterättslig inriktning.

Professor Nils Mattsson arbetar f.n. mest med den nedan i avsnitt 3 nämnda utredningen kring hemvistbegreppet. Han är även sysselsatt med andra frågor inom den internationella skatterätten. Samuelson har för avsikt att under den närmaste tiden arbeta med frågor som rör socialavgifter. Ståhl, som nyss avslutat sitt avhandlingsarbete, skall framgent huvudsakligen ägna sig åt internationell beskattning och inledningsvis behandla frågor inom internationell personbeskattning.

I Stockholm bedrivs skatterättslig forskning såväl vid juridiska institutionen vid Stockholms universitet som vid rättsvetenskapliga institutionen vid Handelshögskolan. Vid juridiska institutionen är för närvarande professor Gustaf Lindencrona tjänstledig och innehar ämbetet som rektor. Hans vikarie är t.f. professor Christer Silfverberg. Silfverbergs nuvarande forskning rör socialavgifter, och är främst inriktad på avgifternas rättsliga struktur och grunder liksom deras koppling till socialförsäkringssidan och till inkomstbeskattningen. Vidare finns Peter Melz som ordinarie professor. Han deltar i ett amerikanskt projekt, Comparative Tax Law Project, som under hösten kommer att utmynna i en bok i vilken beskrivs ett antal grundläggande inkomstskattefrågors behandling i åtta olika skattesystem. Melz avsikt är att därefter fördjupa tidigare genomförda studier av mervärdesbeskattningen och kapitalvinstbeskattningen.

I januari 1995 disputerade Anders Hultqvist (Gustaf Lindencrona) på sin avhandling ”Legalitetsprincipen i inkomstbeskattningen”. Den finländske professorn Kari S. Tikka var opponent. Hultqvist, som numera är docent, forskar för närvarande om beskattning av finansiella instrument. För juris doktorsgraden disputerade i oktober 1995 skattedirektören vid RSV Börje Leidhammar (Christer Silfverberg) med Bertil Wiman som opponent. Leidhammars avhandling bar titeln ”Bevisprövning i taxeringsmål”. Vidare disputerade i mars 1996 Göran Grege (Peter Melz) för juris licentiatexamen på avhandlingen ”Beskattning vid formellt och informellt ackord”. Docent Claes Norberg var opponent.

Vid juridiska institutionen i Stockholm är för närvarande två doktorander verksamma. Roger Persson-Österman (Peter Melz) skriver på en avhandling med arbetsnamnet ”Kontinuitetsprincipen i den svenska inkomstbeskattningen”. Syftet är att utföra en principiell analys av möjligheten till kontinuitet vid inkomstbeskattningen. Vidare arbetar doktorand Jesper Öberg (Peter Melz) med en avhandling om mervärdesskatterättsliga frågeställningar vid obeståndssituationer. Avsikten är att redogöra för grundläggande principer, regler och problem inom civil- och mervärdesskatterätten.

På rättsvetenskapliga institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm är för närvarande ett flertal personer verksamma i ämnet skatterätt. Professor emeritus Leif Mutén är framför allt verksam i internationell skatterätt. Professor Bertil Wiman forskar huvudsakligen i internationell skatterätt, EG-skatterätt och koncernbeskattning. Docent Richard Arvidsson arbetar för närvarande på en monografi om svensk koncernbeskattning, och han forskar även om omstruktureringar och i internationell skatterätt. Det finns för närvarande två doktorander vid institutionen. Lars-Fredric Hansson (Richard Arvidsson) arbetar på en avhandling om skatterättsliga och civilrättsliga aspekter på kapitaltillskott. Den nyligen antagne Peter Brandt (Bertil Wiman) avser ägna doktorandstudierna åt internationell beskattning.

Vid rättsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet är Robert Påhlsson verksam. Påhlsson (Sture Bergström) disputerade 1995 på en avhandling om Riksskatteverkets rekommendationer. För närvarande forskar han om gränsdragningen mellan omkostnader och levnadskostnader vid inkomstbeskattningen. Därutöver är också docent Leif Edvardsson knuten till institutionen.

Vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) är för närvarande två forskare verksamma i skatterätt. Björn Westberg (Gustaf Lindencrona), disputerade 1994 vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, på doktorsavhandlingen Nordisk mervärdesskatterätt. Opponent var professor Ole Gjems-Onstad från Oslo. Westberg forskar för närvarande om mervärdesbeskattning och internationell företagsbeskattning. Lars-Göran Sund, vars avhandling ”Tillsyn över barn” (1989), framlagd vid Juridiska fakulteten i Uppsala, inte var av skatterättslig natur, ägnar sig åt ekonomisk familjerätt i sin forskning kring generationsskiften av små och medelstora familjeägda företag samt åt arvs- och gåvobeskattning.

Innan vi anländer till Lund passeras Växjö. Vid högskolan i Växjö är Kent Simon verksam och forskar på deltid om de svenska skattereglerna hänförliga till utländska juridiska personer, särskilt den anglo-amerikanska trusten. Framme vid den juridiska institutionen vid Lunds universitet finner vi professorn Sture Bergström som för närvarande forskar inom den internationella skatterätten. Vid institutionen är också juris doktor Lars Pelin verksam, och hans nuvarande projekt bär titeln ”Tolkning av dubbelbeskattningsavtal, EG-direktiv och EG-förordningar”. Christina Moell (Hans-Heinrich Vogel) arbetar på en doktorsavhandling med den preliminära titeln ”Harmoniserad varubeskrivning och kodifiering. Införlivande, tolkning och tillämpning av internationella regler för varuklassificering och tulltariffering”. Ämnet är således tullrätt. Övriga doktorander, vilka alla handleds av Sture Bergström, är Stefan Aldén, Mats Tjernberg, Lars-Erik Wenehed och Kleantis Pechlivanidis. Aldén skriver om regelkonkurrens inom skatterätten och Tjernberg om beskattning av förtäckta förmåner i fåmansföretag. Koncerninterna betalningar inom multinationella grupper vid finansiering av dotterbolag är Weneheds avhandlingsämne och Pechlivanidis avser skriva om internationella fusioner.

Avslutningsvis några ord om den skatterättsliga forskningen vid institutionen för handelsrätt, Lunds universitet. Martin Smiciklas (Boel Flodgren) disputerade hösten 1994 på sin licentiatavhandling ”Fusion enligt ABL14:8 – en skatte-, bolags- och redovisningsrättslig studie”. Övriga forskare vid institutionen är Lars-Gunnar Svensson (Leif Mutén), som koncentrerar sin forskning till koncernbidrag och kedjebeskattning av utdelning, Cécile Brokelind (Leif Mutén), som arbetar på en avhandling om implementeringen och efterlevnaden av EG-/EU-direktiv i nationell rätt, med särskild inriktning mot moder/dotterbolagsdirektivet. Vidare har Håkan Behmer (Bertil Wiman) påbörjat en avhandling om beskattning av ideella föreningar m.m. Institutionens prefekt, Olof Jakobsson (Peter Melz) forskar kring kapitalbeskattning av fåmansföretagare i ett nordiskt perspektiv.

3 Annan forskningsrelaterad verksamhet

Det är omöjligt att redovisa allt arbete som bedrivs vid universitet och högskolor, och som har betydelse ur forskningssynpunkt. Uppdrag som utredare m.m. i olika offentliga sammanhang bör dock nämnas. Nils Mattsson arbetar som ensamutredare i utredningen om översyn av de skatterättsliga hemvistbegreppen. Han lade fram ett delbetänkande i december 1995 ”Verklig ledning. Obegränsad skattskyldighet för juridiska personer. (SOU 1995:134)”. Han arbetar nu med frågor som gäller hemvist för fysiska personer. Sture Bergström är för närvarande expert i 1995 års skatteflyktskommitté, som lagt fram två delbetänkanden, ”Översyn av skatteflyktslagen. Reformerat förhandsbesked” (SOU 1996:44) och ”Översyn av revisionsreglerna” (SOU 1996:79). Peter Melz har varit expert i Fastighetsbeskattningsutredningen (SOU 1993:57 och SOU 1994:57) och han är f.n. ledamot i Skattelagskommittén. Melz har också utarbetat promemorian ”Utredning av behov av kompletterande skatteregler på realisationsvinstbeskattningsområdet”, Finansdepartementet 1994-06-27. Anders Hultqvist var sekreterare i Rättssäkerhetskommittén (SOU 1993:62). I detta sammanhang kan också nämnas, att Melz var ledamot i Skatterättsnämnden 1993–1996.

Ett annat utflöde av forskningsverksamheten ligger i de publikationer av olika slag som produceras. Från de vetenskapligt verksamma emanerar naturligt nog ett stort antal artiklar, vetenskapliga monografier, läroböcker och handböcker. Det låter sig inte göras att med anspråk på fullständighet räkna upp alla. Låt mig bara peka på några läroböcker. En allmän lärobok med författare från Stockholms universitet är Lodin-Lindencrona-Melz-Silfverberg: ”Inkomstskatten” (vars huvudkonkurrent är Grosskopf-Rabe-Johansson: Det svenska skattesystemet). Något mer kortfattad men ändå av betydande omfång är Asbjörn Erikssons lärobok ”Praktisk beskattningsrätt”. I Lund används Lars Pelins ”Svensk intern och internationell skatterätt med särskild inriktning på inkomst- och förmögenhetsskatterätten”. I arvs- och gåvobeskattning finns läroboken Englund-Silfverberg: ”Beskattning av arv och gåva” (huvudkonkurrent Waller-Linder. AGL – lärobok om arvs- och gåvoskatt) och när det gäller mervärdesskatten Mattsson-Melz: ”Mervärdesskatten”. Mattsson är också författare till ”Skattepolitik” och ”Svensk internationell beskattningsrätt”. Lindencrona har på sistnämnda område givit ut ”Dubbelbeskattningsavtalsrätt”. Läroböcker på några specialområden är Tjernbergs ”Beskattning av fåmansföretag”, Påhlssons ”Beskattning av kapitalinkomst” och Wimans ”Koncernbeskattning”.

Vid samtliga juridiska institutioner och vid Handelshögskolan anordnas regelbundet seminarier i skatterätt. Dessa är ibland endast avsedda för interna lärare och forskare, men ofta inbjuds också externt verksamma vetenskapligt intresserade praktiker. Vid juridiska institutionen i Lund finns ett nätverkssamarbete, som även innefattar handelsrättsliga institutionen vid Lunds universitet, Århus universitet och Århus handelshögskola. Juridiska institutionen i Lund arrangerade i november 1995 ett tvådagars seminarium om EG och skatter, och i juni 1996 anordnade Århus ett seminarium om skatterättens rättskällor.

Hösten 1993 anordnades ett seminarium för skatteforskare i Sigtuna, som sträckte sig över flera dagar. Seminariet, på vilket behandlades olika metodologiska frågor, fick en norsk efterföljare i Hadeland med Leif Mutén som inbjuden föreläsare. Ett nytt svenskt seminarium ordnas i september 1996. Det finansieras av TOR Skattenytts Stiftelse, vilken har till syfte att främja vetenskaplig forskning på skatteområdet.

4 Internationell verksamhet

Skatteforskarna är relativt flitiga besökare av andra länder för kortare eller längre forskningsvistelser. Kristina Ståhl arbetade under stora delar av läsåret 1994/95 vid International Bureau of Fiscal Documentation i Amsterdam och var då främst sysselsatt med att färdigställa avsnitt om utländsk rätt i den avhandling hon sedan lade fram i maj 1996.

Jan Kellgren var under november 1995 i München främst för att skriva färdigt ett avsnitt om tysk rätt i sin kommande avhandling som preliminärt har titeln Juridisk argumentation och förarbetsanvändning. En studie av domskrivning i skatterätten.

Nils Mattsson tjänstgjorde under våren 1996 (januari – maj) vid New York University. Universitetet anses allmänt vara det främsta i USA på området skatterätt. Nils Mattsson tjänstgjorde också som opponent på den avhandling som juris doktor Maria Rehbinder i november 1995 lade fram vid Helsingfors universitet med titeln ”Personbolag i beskattningen”.

Under de senaste åren har Uppsalafakulteten haft besök av två framstående företrädare på skatterättens område, professor Paul R. McDaniel; New York University, och ledamoten av Högsta domstolen i Norge, professor Magnus Aarbakke. De två har bl.a. vistats i Uppsala samtidigt som de förärades hedersdoktorat vid juridiska fakulteten, McDaniel 1995 och Aarbakke 1996. Det kan också tilläggas att juridiska fakulteten vid Stockholms universitet kallade en betydelsefull forskare i internationell skatterätt, professor Hugh Ault, Boston College of Law, till juris hedersdoktor vid promotionen 1994.

Bertil Wiman var 1993–1994 gästforskare vid Forschungstelle für ausländisches und internationales Steuerrecht, Ludwig-Maximilians-Universität, München. I samma stad ges vid Beck’s förlag ut tidskriften Internationales Steuerrecht, vars svenske medarbetare är Leif Mutén. Mutén, som fortfarande flitigt tas i anspråk av bl.a. Världsbanken för uppdrag i utvecklingsländer, är också ledamot av Advisory Board for Tax Notes International (TNI). Han medverkar också som svensk korrespondent för TNI. Både Mutén och Wiman deltog i ett symposium i München i december 1995, anordnat av Bundesfinanzhof för att fira professor Klaus Vogels 65-årsdag.

Kristina Ståhl är svensk korrespondent för Intertax och Bertil Wiman är medlem av redaktionsrådet för EC Tax Review. Dessa tidskrifter ges ut i Holland, i vilket land International Bureau of Fiscal Documentation också är lokaliserad. Denna organisation ger ut många skrifter, särskilt lösbladssystem, i vilka svenska forskare ibland medverkar. En IBFD närstående organisation är International Fiscal Association. I denna organisations verksamhet deltar en hel del svenska forskare, i dess ständiga vetenskapliga kommitté professor Sven-Olof Lodin, och vidare som seminarieledare, deltagare i paneldiskussioner och nationalrapportörer vid de årliga IFA-kongresserna.

Slutligen bör här nämnas den svenska medverkan i Nordiska skattevetenskapliga Forskningsrådets årliga seminarier. Rådets ordförande är professor Gustaf Lindencrona. Till varje seminarium författas juridiska och ekonomiska nationalrapporter samt en generalrapport. Dessa publiceras i rådets skriftserie.

5 Avslutning

Av redogörelsen har det framgått att ett stort antal forskare är engagerade inom skatterätten. Spännvidden när det gäller forskningsområden har klart ökat på senare år. Även om inte alla här nämnda forskar på heltid deltar de alla aktivt i seminarier och forskningsverksamheter vid respektive institution. En annan trend är att intresset för såväl internationell beskattning som framförallt för jämförande skatterätt har ökat. Många av forskarna tillbringar en del av sin tid vid utländska universitet i forskningssyfte, och detta har blivit särskilt vanligt avseende våra doktorander.

Jag har koncentrerat mig på dem som för närvarande är aktiva vid universitet och högskolor, men att forskning också bedrivs utanför denna värld visas inte minst genom professorerna Sven-Olof Lodins (Industriförbundet) och Göran Grosskopfs (Tetra Laval) rikhaltiga produktion. Jag har dock valt att begränsa min redogörelse till just den skatterättsliga forskningen vid universitet och högskolor. Jag har därför heller inte berört skatteforskningen vid företagsekonomiska och nationalekonomiska institutioner.

Bertil Wiman

Bertil Wiman är professor i internationell skatterätt vid Handelshögskolan i Stockholm.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%