Innehåll

Skattenytt nr 12 1996 s. 746

Deklarantens rätt att få en klar rättsfråga prövad

I förevarande artikel behandlar jag det praktiskt processuella problemet med att skattemyndigheterna alltför ofta bortser från deklarantens rätt att få en klar rättsfråga prövad domstolsvägen. I stället begär man in uppgifter för att kunna ändra deklarerade (och därmed automatiskt fastställda) momsbelopp.

Situationen är följande. En momsskyldig person har lämnat sin momsdeklaration för en särskild redovisningsperiod och skattemyndigheten har av någon anledning ställt frågor på grund härav. I skriftväxlingen anser skattemyndigheten någonting som bildar en särskild rättsfråga: det kan t.ex. röra tillämpbarheten för deklarantens verksamhet av en bestämmelse om undantag från momsplikt eller tillämpbarheten av något s.k. avdragsförbud. Deklarerade uppgifter i momsdeklarationen är ju automatiskt fastställda per definition i lagen, och kan bara frångås genom omprövning. Skattemyndigheten har i skriftväxlingen uppmärksammats på deklarantens inställning i rättsfrågan, dvs. rättsfrågan är på det sättet klar även om skattemyndigheten intar en annan ståndpunkt än den som förfäktas av deklaranten. När deklarationen utvisar skatt (moms) att återfå är det ofta också på det viset att deklaranten har överklagat skattemyndighetens innehållande av momsrestitutionen till riksskatteverket, varvid en prövning skall ske enligt 68 § 4 mom. uppbördslagen (jfr 16 kap. 11 § mervärdesskattelagen, ML) huruvida skattemyndigheten har fog att innehålla skatteåterbetalningen. Knäckfrågan därvidlag är om någon relevant utredning pågår. Denna fråga hänger intimt samman med själva sakfrågan, vilken emellertid skattemyndigheterna, trots att sakfrågan (rättsfrågan) är klar, alltför ofta obstruerar processuellt sett. Man hänvisar till pågående utredning och begär från deklaranten kompletteringar beträffande faktiska omständigheter för att kunna åstadkomma ett beloppsmässigt sett negativt beslut för deklaranten, ja till och med för att kunna avregistrera vederbörande från mervärdesskatt. När deklaranten försöker få till stånd en domstolsprövning av själva rättsfrågan (saken) agerar vissa skattemyndigheter på så sätt att man antingen vägrar att släppa upp frågan till länsrätten (det kommer helt enkelt inget omprövningsbeslut från skattemyndigheten) eller så fortsätter man med en till synes ändlös räcka av skriftliga krav om kompletteringar av faktiska omständigheter där temat klart uttalat är att man t.ex. skall skära i avdragsrätten.

Skattemyndigheterna ställer alltså genom det beskrivna agerandet upp ett postulat om att den egna lagtolkningen beträffande rättsfrågan är den ¢¢rätta”, och föregriper därmed en domstolsprövning. På detta sätt obstrueras enligt min mening det processuella systemet. Skattemyndigheterna har ett s.k. tolkningsföreträde, men det gäller fastställda belopp och dess exigibilitet trots ett överklagande från deklarantens sida. Nu gäller emellertid frågan ”steget före”: skall deklarerade belopp överhuvudtaget frångås genom en omprövning? Jag anser att sakprocessen, som numera gäller på skatteområdet, innebär att deklaranten har rätt att få en klar rättsfråga prövad i domstol. Utfallet av en sådan prövning bestämmer sedan behovet av kompletterande uppgifter för en eventuell beloppsmässig konsekvensändring av deklarerade belopp. Sakprocessen skall ju för övrigt innebära en möjlighet att meddela deldom i en särskild rättsfråga, varvid vid ett för deklaranten positivt utfall innebär att någon ytterligare utredning angående de faktiska omständigheterna överhuvudtaget inte aktualiseras (jfr angående deldom och även angående mellandom, prop. 1989/90:74 sid. 378 och 379). Jag anser alltså att det hos vissa skattemyndigheter nu påtalade förhållningssättet utgör en klar obstruktion av t.ex. möjligheten att få en deldom avseende rättsfrågan och att det utgör ett påtagligt åsidosättande av gällande processuella regler.

Björn Forssén

Advokat Björn Forssén är verksam som bl.a. skattekonsult med egen praktik i Stockholm

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%