Skattenytt nr 7–8 1996 s. 452

Skatteförvaltningens förslag till förenklingar i skattelagstiftningen

Riksskatteverket (RSV) har i anslutning till den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1997–1999 överlämnat förslag till förenklingar i skattelagstiftningen. Förslagen redovisas i RSV Rapport 1995:10.

1 Bakgrund och direktiven

I likhet med statsförvaltningen i övrigt har skatteförvaltningen de senaste åren fått vidkännas väsentliga anslagsreduceringar. Besparingarna fortsätter i vart fall under 1997 och 1998. RSV har bedömt att anslagsminskningarna nu börjar få sådan omfattning att riskerna för negativa effekter på produktivitet och kvalitet i skatteförvaltningens arbete inte kan uteslutas. För att motverka en sådan utveckling anser RSV att bl.a. förenklingar av det materiella och formella regelverket är nödvändigt.

Finansdepartementet gav därför RSV i uppdrag att i anslutning till anslagsframställningen lämna förslag till sådana förändringar av materiella regler och förfaranderegler inom verksamhetsområdet som påtagligt förenklar administrationen utan beaktansvärda negativa effekter från statsfinansiell och samhällsekonomisk synpunkt.

Verket skulle även redovisa bestämmelser som enligt verkets bedömning inte efterlevs självmant av de skattskyldiga och beträffande vilka efterlevnaden inte heller kan kontrolleras med rimliga resursinsatser eller som i övrigt visat sig ha ingen eller mycket liten effekt.

Arbetet har utförts av Lagstiftningsprojektet.

2 Projektarbetet

I syfte att få fram underlag för sitt utredningsarbete genomförde projektet en bred insamling av förändringsförslag i hela skatteförvaltningen. Ett mycket stort antal förslag – mer än 500 – lämnades in till projektet. Förslagen varierade mycket i art, omfattning och detaljeringsgrad.

Förslagen värderades och prioriterades huvudsakligen efter följande grunder:

  1. Angelägenhetsgrad, på grund av tidigare ställningstaganden från förvaltningens sida eller för att många förslagsställare lyft fram det.
  2. Effekter – helst betydande – i form av rationaliseringspotential, ökad avkastning i kontrollverksamheten eller lägre fullgörandekostnader för skattskyldiga och uppgiftslämnare.
  3. Realism, förslaget bör vara möjligt att få gehör för vid den politiska bedömningen.

Många av de inlämnade förslagen berörde skattefrågor eller skatteområden som redan utreds i annan ordning. Projektet har därför haft upprepade kontakter med företrädare för bl.a. Skattebetalningsutredningen (SBU), skattekontoprojektet hos RSV, utredningen om översyn av lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (Dir 1995:12) samt Skatteflyktskommittén (Dir 1995:11). Syftet har varit att klarlägga ansvarsgränserna för utredningsaktiviteterna och – från Lagstiftningsprojektets sida – överlämna vissa förslag till dessa utredningar.

3 Målen med förändringsarbetet

Skatteförvaltningen eftersträvar enkla och stabila materiella regler och smidiga förfaranderegler. De bör vara så tydliga och okomplicerade som syftet med lagstiftningen medger och vara fria från hänsynstaganden som förvaltningen saknar kompetens för att hantera.

Inom personbeskattningen finns möjligheter att förenkla och schablonisera skattereglerna ytterligare utan att ändamålet med reglerna, ett rättvist skatteuttag, äventyras. Ökad omfattning och kvalitet i uppgiftslämnandet till ledning för andras taxering medför både lägre hanteringskostnader, ett minskat antal oavsiktliga fel och minskat utrymme för skatteundandragande till marginellt ökade fullgörandekostnader. Det nya förenklade deklarationssystemet kan rationaliseras ytterligare.

På företagsbeskattningens område anser skatteförvaltningen att det största reformbehovet ligger i att införa väsentligt enklare regler för de minsta företagen. Reglerna bör dock göras frivilliga. Det är också mycket angeläget att förenkla reglerna för beskattning av handelsbolag och deras delägare.

Skatteförvaltningen arbetar allt mer integrerat med flera skatteslag. Det är därför viktigt att få enhetliga förfaranderegler. Det är också önskvärt från effektivitetssynpunkt att arbetet kan fördelas jämnt över året.

4 Förslagen

I detta avsnitt redovisas de viktigaste förslagen. Det är viktigt att erinra om att avsikten inte är att presentera någon sammanhållen reform och att perspektivet är skatteförvaltningens. Det är mer en bruttolista utan inbördes prioritering mellan förslagen, även om vissa av dem naturligen betraktas som viktigare än andra.

Förslagen är grupperade i följande ordning:

  1. Personbeskattning
  2. Förenklad självdeklaration
  3. Näringsverksamhet m.m.
  4. Förfarandefrågor
  5. Uppbörd och arbetsgivaravgifter
  6. Övriga skattefrågor

4.1 Personbeskattning

Jämkning av bilförmån

Jämkningsgrunden omfattande körning i tjänsten bör slopas.

I de fall jämkning av bilförmånsvärde på andra grunder skall ske bör endast utgivaren av förmånen kunna söka jämkning. Jämkningsbeslutet föreslås då gälla även vid beräkning av förmånstagarens preliminära skatt och vid hans taxering. Förslaget motiveras av behovet av enhetliga jämkningsbeslut och blir praktiskt genomförbart om omfattande körning i tjänsten inte kvarstår som jämkningsgrund.

Resor mellan bostad och arbetsplats

RSV:s förslag innebär att tidsvinstkravet vid beräkning av avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats tas bort och att avdrag för resekostnader i stället medges med visst belopp per färdad mil oavsett färdsätt för kortaste resväg. Avdrag medges för kostnader till den del de överstiger 6 000 kronor och med högst 40 000 kronor.

Förslaget motiveras främst av att dagens regler leder till många omfattande utredningar om reseavdrag och ofta föranleder skatteprocesser. Regler av det slag som föreslås tillämpas i vissa andra länder.

Övriga kostnader under tjänst

Avdrag för övriga kostnader under tjänst, då arbetsgivaren inte betalat kostnadsersättning, medges endast till den del kostnaderna överstiger 6 000 kronor.

Om kostnadsersättning uppburits får avdrag göras med belopp motsvarande ersättningen utan reducering. Ersättningen och motsvarande avdrag förtrycks med belopp på den förenklade deklarationen. Om den skattskyldige har andra kostnader eller om kostnadsersättningen inte varit tillräcklig får han lämna tilläggsuppgift i deklarationen. Avdrag medges då med det ytterligare belopp som överstiger 6 000 kronor.

Förslaget särbehandlar kostnader för vilka ersättning betalats av arbetsgivaren på grund av att presumtionen då ökar för att det verkligen är fråga om kostnader som varit nödvändiga för tjänsten. I övrigt syftar förslaget till att underlätta hanteringen av den förenklade deklarationen.

Dispensprövningen vid återköp av pensionsförsäkring

RSV anser att dispensprövningen avseende återköp av pensionsförsäkring och förtida uttag av behållning på pensionssparkonto bör överflyttas till försäkringsbolagen respektive pensionssparinstituten.

Dispensprövningen innefattar främst frågor av social karaktär som ligger utanför skatteförvaltningens kompetensområde.

Realisationsvinstberäkning. Fast egendom

1975 års taxeringsvärde – uppräknat med 1, 33 – räknas som anskaffningsvärde om fastigheten anskaffats före den 1 januari 1975. Regeln avses ersätta den nuvarande 1952-årsregeln som börjar bli svårtillämpad bl.a. på grund av namnändringar på fastigheterna.

RSV föreslår också att vid delavyttringar m.m. där vederlaget inte överstiger 25 procent av taxeringsvärdet, avdrag inte medges för omkostnadsbelopp. Förslaget syftar till att underlätta delavyttringsberäkningar och minska antalet fall då ianspråktagna omkostnadsbelopp behöver beaktas vid försäljningen av stamfastigheten i framtiden.

Kvittningsregler vid värdepappersförsäljningar

Full kvittningsrätt mellan marknadsnoterade instrument och möjlighet till kvittning mellan vinst på ränte- och blandfonder och förlust på övriga instrument bör införas. Skälet är att nuvarande regler är svårhanterliga och ofta ger upphov till felaktiga redovisningar.

Personaloptioner

När en skattskyldig på grund av anställning förvärvat en rätt att till ett i förväg bestämt pris få förvärva egendom vid en senare tidpunkt, skall förmånen anses ha åtnjutits vid tidpunkten för utnyttjandet.

Arbetsgivaransvar bör läggas på den svenske arbetsgivaren när skattepliktig inkomst av tjänst tillhandahålls av utländsk juridisk person eller utländsk fysisk person utan att anställningsförhållande föreligger, men tillhandahållandet är ett utflöde av den svenska anställningen.

Förslagen syftar till att förenkla reglerna för den enskilde arbetstagaren och att säkra skatter och avgifter, som annars riskerar att tappas bort.

Realisationsförlust, övrig lös egendom

Avdrag för realisationsförlust på annan egendom än för personligt bruk medges högst med belopp motsvarande deklarerad realisationsvinst på samma slag av egendom. Avdrag får därvid också ske för sådana nettoförluster som uppkommit under något av de fem år som närmast föregått beskattningsåret.

Förslaget avses minska de gränsdragnings- och kontrollproblem som uppkommer med dagens regler.

Förmögenhetsbeskattning

RSV föreslår att sambeskattning av förmögenheter slopas.

Sambeskattning av förmögenheter utgör det sista kvarvarande sambeskattningsinslaget och ger upphov till väsentliga hanteringskostnader för skatteförvaltningen. RSV har därför vid flera tidigare tillfällen agerat för att sambeskattningen slopas. Även från andra utgångspunkter kan sambeskattningen ifrågasättas. Den leder ibland till orimliga beskattningskonsekvenser.

4.2 Förenklad självdeklaration

Deklarationsskyldigheten

Den som inte har någon ändring eller komplettering att göra till det förtryckta taxeringsförslaget i sin förenklade självdeklaration föreslås inte behöva skicka in blanketten med underskrift. Om ingenting annat inträffar som ger anledning att ändra det förtryckta taxeringsförslaget blir detta automatiskt skattemyndighetens beslut.

Denna lösning överensstämmer med det utredningsförslag som låg till grund för reformen. Den skulle innebära väsentliga fördelar och en avsevärd rationalisering i skattemyndigheternas arbete med huvuddelen av de förenklade deklarationerna. Påminnelse- och anmaningsarbetet skulle bortfalla. Hanteringen av dokument skulle minska avsevärt.

Denna teknik användes vid den allmänna fastighetstaxeringen av småhus 1996.

Gemensam deklarationstidpunkt

Senaste tidpunkt för att lämna in självdeklaration föreslås bli 2 maj för alla fysiska personer och dödsbon oavsett vilken deklarationstyp som används.

Förslaget har tillkommit främst för att förenkla informationen kring deklarationstidpunkten.

Övriga förslag angående förenklad självdeklaration

Även närstående till företagsledare i fåmansföretag och som skall lämna uppgift enligt blankett K 10 får lämna förenklad självdeklaration.

Dödsbon undantas från deklarationsplikt om dödsboets enda inkomst utgörs av sådan ränta eller utdelning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom uppbördslagen (1953:272).

Regeringen har i Prop. 1995/96:152 lagt fram dessa två förslag.

RSV föreslår också att skattskyldighet för fastighetsskatt inträder när nye ägaren tillträder fastigheten. Förslaget avser att underlätta en korrekt förtryckning av underlag för fastighetsskatt.

4.3 Näringsverksamhet m.m.

Uppgiftsskyldigheten för små näringsidkare

För små näringsidkare – med omsättning som normalt understiger 25 basbelopp – föreslår RSV att en modifierad kontantprincip införs.

Den modifierade kontantprincipen skall vara frivillig. Beskattningsunderlaget bestäms av årets kontanta inbetalningar och utbetalningar och hänsyn tas i vissa fall till periodiseringar. För investeringar i byggnader, markanläggningar samt maskiner och inventarier skall periodiseringskravet finnas kvar. Dock föreslås omedelbart avdrag om det utgående restvärdet vid beskattningsårets utgång understiger ett basbelopp. I övriga fall skall periodisering ske om summan av positiva utgående balansposter eller negativa utgående balansposter överstiger ett basbelopp.

RSV föreslår vidare att ett förenklat årsbokslut införs för dessa näringsidkare. Bokföringsskyldigheten vad beträffar årsbokslut skall fullgöras genom att lämna vissa uppgifter i deklarationen.

Den modifierade kontantprincipen föreslås även gälla vid mervärdesskatteredovisningen. Dessa näringsidkare skall redovisa mervärdesskatt i inkomstdeklarationen.

Vid den modifierade kontantprincipen avses den positiva räntefördelningen göras frivillig. Man skall inte kunna spara positiva räntefördelningsbelopp. Gränsen för räntefördelningen föreslås höjd till 100 000 kronor. Reglerna för expansionsmedel skall inte få tillämpas.

Förslagen beträffande regler för de minsta företagen har utarbetats mot bakgrunden att företagsbeskattningsreglerna på senare år nått en sådan komplexitetsnivå att t.o.m. lagrådet funnit sig föranlåtet att kommentera det. För de skattskyldiga har detta medfört svårigheter att såväl överblicka konsekvenserna av regelsystemet som att korrekt fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Detta har speciellt tydligt framkommit beträffande de mindre näringsidkarna, vilket framgår av skatteförvaltningens s.k. ÅSA-undersökningar (Årlig Statistisk Acceptansundersökning)

Handelsbolag/andelar i handelsbolag

Vid beräkning av justerat ingångsvärde på andel i handelsbolag skall underskott i näringsverksamhet anses på en gång avdragsgill och reducera ingångsvärdet oavsett om underskottet utnyttjats eller ej. Syftet är att undvika den svårhanterliga uppdelningen i bolags- respektive delägarunderskott.

RSV föreslår också att förmåner – vid beräkning av ingångsvärdet – skall påverka detta med samma belopp som upptagits som skattepliktig inkomst för förmånen.

Fysisk person föreslås kunna föra över sin näringsverksamhet till ett handelsbolag utan att periodiseringsfond tas fram till beskattning i den enskilda näringsverksamheten. Därmed skapas överensstämmelse med övriga överföringsfall.

Fåmansföretagarreglerna

Juridiska personer som överlåter aktier i fåmansföretag i utbyte mot aktier i det köpande företaget skall kunna tillämpa den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom SIL utan medgivande från skattemyndigheten.

Marknadsmässig ränta på inlånat kapital till ett fåmansföretag bör schablonmässigt bestämmas till statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av tre procentenheter. I den mån räntan överstiger marknadsmässig ränta behandlas överskjutande belopp som förtäckt utdelning.

RSV föreslår också att det s.k. lönesummetillägget i 3 § 12 a mom SIL avskaffas av förenklingsskäl.

Övriga förslag avseende företagsbeskattning

Gränsbeloppet för räntefördelning bör höjas till 100 000 kronor.

Varje års räntefördelning bör göras definitiv. Positivt fördelningsbelopp får då inte sparas.

Ett småhus eller en bostadsrätt bör alltid vara privatbostad om den till övervägande del eller, i fråga om hus som är inrättat till bostad åt två familjer, till väsentlig del används eller är avsedd att användas för permanent boende eller som fritidsbostad. Om sådan egendom används i förvärvssyfte, bör den vara näringsfastighet.

Småhusenhet eller bostadsrätt som utgjort privatbostad hos den avlidne skall inte i dödsboets hand klassas om till näringsfastighet om egendomen används så att den skulle varit privatbostad hos den avlidne.

4.4 Förfaranderegler

Skattenämnden

Skattenämndens medverkan i tvistiga omprövningsärenden bör inte krävas dels om yrkandet enligt lag eller fast praxis inte kan bifallas, dels om det omtvistade beloppet inte är av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige.

Skattenämnden bör bli beslutför när ordförande eller vice ordförande och tre övriga ledamöter är närvarande.

Förslagen syftar till att effektivisera skattenämndsarbetet och minska risken för att nämndsammanträden får ställas in på grund av att ledamöter inte infinner sig.

Novemberbeslut

Taxeringsperioden skall utan inskränkningar omfatta även november månad. Syftet är att förlänga tiden som är tillgänglig för utredningar och beslut i taxeringsärenden och att bättre utnyttja granskningsresurserna.

Regeringen har lagt fram förslaget i Prop. 1995/96:152.

4.5 Uppbörd och arbetsgivaravgifter

Skattsedel för preliminär A-skatt

Utskick av skattsedel för preliminär A-skatt och skattetabeller slopas generellt. Skattskyldiga som ansöker om särskild beräkningsgrund erhåller särskilt beslut. Skattskyldiga som skall betala särskild A-skatt får ett debiteringsbeslut.

Servicen gentemot arbetsgivare och skattskyldiga kan hållas på en hög nivå genom förfrågningar mot centrala skatteregistret respektive skattemyndigheternas servicetelefon. Skattsedlar och skattetabeller kan beställas vid de lokala skattekontoren.

Förslaget motiveras främst av de mycket höga kostnaderna för de generella utskicken av skattsedlar.

Förtida återbetalning av Ö-skatt

Möjligheten till förtidsåterbetalning av Ö-skatt föreslås begränsas till fall då synnerliga skäl föreligger.

Förslaget innebär en rationalisering för skatteförvaltningen. Någon egentlig negativ effekt för de skattskyldiga borde inte uppkomma eftersom jämkning kan ske under beskattningsåret utan begränsning till antal.

Registreringsskyldighet för arbetsgivare

Arbetsgivare bör bli skyldiga att vara registrerade i arbetsgivarregistret. Skyldigheten att lämna uppbördsdeklaration kvarstår så länge man är registrerad. Förslaget syftar till att åstadkomma enhetliga regler med mervärdesskattens och göra det möjligt att ha enhetliga rutiner.

RSV föreslår också att avgiftstillägg får påföras vid utebliven uppbördsdeklaration utan att anmaning har skickats ut.

Kvarskatteavgift

Möjlighet att helt befria från eller underlåta att påföra kvarskatteavgift i vissa fall bör införas. Det gäller främst fall där kvarskatteavgiften beror på felaktig handläggning hos skattemyndigheten och den skattskyldige varit i god tro.

4.6 Övriga skatteområden

Mervärdesskatt

Kontantredovisning av mervärdesskatt införs för företag med omsättning som inte uppgår till 25 basbelopp och för nystartade företag under första verksamhetsåret. Bokslutsmetoden bör då avskaffas.

En stoppregel bör införas för att förhindra vissa typer av felaktiga återbetalningar av mervärdesskatt. Regeln skall rikta sig mot transaktioner mellan närstående eller där intressegemenskap föreligger och då skattemyndigheten kan ha befogad anledning att misstänka missbruk av skattesystemet.

Behovet av regeln skall ses mot bakgrunden av att antalet transaktioner mellan parter med osynkrona redovisningstidpunkter ökat kraftigt med övergången till månadsredovisning respektive årsredovisning i inkomstdeklarationen. Regeln avses begränsas så att den kan tillämpas på ett mindre antal ärenden per år. Några av dessa kan emellertid avse mycket betydande belopp.

På mervärdesskatteområdet föreslår RSV också att reglerna vid frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal utreds i syfte att åstadkomma förenkling. Dessa regler föranleder i nuvarande utformning många, ofta oavsiktliga felaktigheter vid redovisningen.

Ackumulerad inkomst

RSV anser att bestämmelserna om ackumulerad inkomst behöver förändras i flera avseenden. Det viktigaste förslaget avser en förkortning av den maximala fördelningstiden för ackumulerade inkomster från tio till sex år.

Dessutom föreslås bl.a. att det införs en bevisregel att avgångsvederlag vid upphörande av anställning skall anses hänförlig till anställningstidens längd, om inte annat visas. Fördelning sker då på anställningstiden, högst sex år.

Punktskatter

Av förenklingsskäl bör vissa lättnader införas angående beskattning av fartygsbränslen.

RSV förordar också att reklamskattelagen ändras så att avdragsrätt föreligger i varje deklaration i stället för att återbetalning sker vid två tillfällen per år. Detta skulle innebära stora administrativa vinster.

Beskattning av reklamtrycksaker orsakar stora tillämpningsproblem. RSV anser att denna beskattning bör slopas.

Internationell beskattning

Den statliga fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet bör slopas. Skälet är tillämpningssvårigheter och det faktum att de flesta länder har egen beskattning i någon form av fast egendom. Det svenska beskattningsanspråket kan därför ofta inte fullföljas efter avräkning.

RSV vill införa omvänd bevisbörda vid utbetalningar till mottagare i lågskatteländer. För att avdrag skall medges krävs att utbetalaren visar att betalningen går till företag som bedriver reell affärsverksamhet och motsvaras av en likvärdig prestation av mottagaren. Från beviskravet undantas betalningar till företag i länder med vilka Sverige ingått skatteavtal. Undantaget skulle begränsas till de länder som finns med på den s.k. vita listan i 16 § 2 mom. tredje stycket SIL. Ett ytterligare villkor skulle vara att företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten.

Syftet med förslaget är att öka kontrolleffektiviteten. Liknande regler förekommer i bl.a. Tyskland och Frankrike.

5 Åtgärder på längre sikt

Utvecklingen inom löntagarbeskattningen har gått mot ökad schablonisering och förenkling. De förslag som RSV lägger fram i rapporten verkar i samma riktning. Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till ledning för annans taxering har utvidgats liksom skyldigheten att innehålla och inbetala källskatt på andra inkomster än lön från huvudarbetsgivare.

Denna utveckling aktualiserar enligt RSV åter överväganden om definitiv källskatt för merparten av löntagare och deras inkomster. RSV förordar därför att frågan om införande av definitiv källskatt utreds igen.

I vissa länder förekommer inslag av schablonbeskattning av småföretagare främst i tjänsteproducerande branscher, där kontrollmöjligheterna avseende intäktssidan är i det närmaste obefintliga. RSV anser att sådana regler kan ha intresse även för svenska förhållanden, trots att förfarandet markant avviker från svenska beskattningsprinciper. Verket avser därför att genomföra en studie av förutsättningarna för ett sådant system här i landet.

RSV anser att ett betydligt jämnare arbetsflöde skulle kunna skapas om tidpunkterna för skattsedelsuttagen ändrades. Ett första uttag skulle kunna göras i slutet av juni för merparten av de förenklade deklarationerna och övriga deklarationer som inte utvalts för fördjupad kontroll. Skattsedelsuttag på grund av de deklarationer som utreds kunde ske successivt fram till 15 december. Denna ordning bör dock inte införas förrän reformen om skattekonto införts.

6 Ikraftträdande

De förslag som RSV framfört i rapporten kan i allmänhet genomföras först vid inkomståret 1997 (taxeringsåret 1998). I undantagsfall kan ett tidigare ikraftträdande bli möjligt. Ändringen angående de s.k. novemberbesluten skall enligt förslaget i Prop. 1995/96:152 tillämpas redan från 1996 års taxering.

Mats Henricson

Mats Henricson är länsskattechef i Södermanlands län och har varit projektledare för Lagstiftningsprojektet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%