Skattenytt nr 7–8 1996 s. 461

Artistskatt och fasta driftställen i svensk hästsport

Hästsporten är internationell i alla bemärkelser. Inom såväl trav- och galopp som rid- och körsport transporteras hästar över hela jordklotet för betäckningar, deltagande i tävlingar och utställningar, eller för permanent byte av ”medborgarskap”.

I kölvattnet på det internationella sportsliga utbytet uppstår internationella skattefrågor. För något år sedan uttalade Riksskatteverket att lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skulle anses tillämplig när utländska hästar, samt jockeys och kuskar, tävlar i Sverige. På vunna prispengar skall det betalas 15 % artistskatt. Skatten medför ökad administrativ belastning på sportens aktörer, samt ökade kostnader och därmed mindre intresse för utländska deltagare att tävla i Sverige.

Svenska Travsportens Centralförbund STC driver ett pilotfall, där artistskatt innehållits men inte redovisats till staten. Förbundet anser inte att ”artistskattelagen” är tillämplig på hästsporten. Ärendet har ännu inte avgjorts i länsrätten, och under tiden går debatten vidare inom sporten. Är det inte mer än rättvist att utländska hästägare skall betala artistskatt om de tävlar och vinner prispengar i Sverige – eller råkade Riksskatteverket bara ha TV:n på en gång när Elitloppet avgjordes på Solvalla?

I denna artikel skall jag redovisa hur ”artistskattelagen” tillämpas inom hästsporten, vilka konsekvenser beskattningen får för de aktiva, samt vilka argumenten är för och emot en sådan beskattning. Begreppet ”fast driftställe” är centralt i sammanhanget och ägnas därför några rader. Eftersom alla Skattenytts läsare kanske inte är så bevandrade i hästsporten inleds framställningen med en kort introduktion i detta ämne. Artikeln avslutas med mina personliga slutsatser.

1 Hur går det till i hästsporten?

1.1 Hästägare anlitar professionella tränare

Att på bästa sätt förbereda en häst för tävling kräver stor insikt och lång erfarenhet. Både trav- och galoppsporten bygger därför på ett system som innebär att de flesta hästägare sätter sina hästar i träning hos professionella tränare. Hästägaren betalar en träningsavgift, som skall täcka tränarens utgifter för bl.a. stall och träningsanläggning, foder, utrustning och personal. Det förekommer även att en hästägare på motsvarande sätt placerar ett avelssto hos en professionell uppfödare, med avsikten att stoet skall lämna avkommor som hästägaren sedan antingen kan sälja eller själv sätta i träning.

1.2 Kostnadsposterna är många

När hästen skall tävla betalar hästägaren en anmälningsavgift till tävlingsarrangören. Inom travsporten körs hästen oftast i loppen av sin tränare, men inom galoppsporten brukar en jockey anlitas, som alltid erhåller ett ridarvode, oavsett placeringen i loppet. Inom travet är det vanligt att tränaren debiterar en s.k. utselningsavgift. Om hästen måste transporteras från träningsorten tillkommer transportkostnader – och så är det veterinär, hovslagare, extrautrustning etc. etc. Att hålla en häst i professionell träning ett år, samt delta i något dussin ”vardagstävlingar”, medför en kostnad som lätt springer upp i 100 000 kr exkl. moms.

1.3 Prispengar

Skulle hästen eventuellt springa in några prispengar tillfaller de hästägaren. Oftast får de fem främst placerade hästarna pris, enligt en fallande skala. Prissummorna varierar, det största svenska travloppet, Svenskt Travderby, har ett förstapris på 1,3 miljoner kr. Vid de helt dominerande vardagstävlingarna är förstaprisen alltifrån 10 000 kr vid de s.k. småbanorna, till Solvallas 35–40 000 kr. Av prispengarna skall travhästägaren betala en viss andel, vanligen 10 %, till tränaren. För galopphästägaren tillkommer ytterligare 10 % till jockeyn.

1.4 Statistik

Den svenska hästsporten har både stor utbredning och hög klass. På ett år startar över 16 000 hästar sammanlagt över 120 000 gånger, och de tävlar om ca 550 milj kr. Spel på hästar omsätter i Sverige över 8 miljarder kr per år, av vilka travsporten står för den helt övervägande delen. Staten får ett tillskott till sin kassa genom totoskatten, som varierar mellan 7 och 12,25 % beroende på spelform. Av de 16 000 hästarna som startar är knappt 1 300 (8 %) utlandsägda. Dessa hästar gör knappt 3 000 starter (2,5 %), på vilka de tjänar ca 25–30 milj kr (ca 5 %).

1.5 Administrativa rutiner

Den övergripande sportsliga administrationen handhas av Svenska Travsportens respektive Svenska Galoppsportens Centralförbund (STC/SGC). Genom ett kontosystem handhar de bl.a. utbetalningen av prispengar till hästägarna, samt debiteringen av anmälningsavgifter etc.

Sedan 1991, då tävlingsverksamhet blev mervärdesskattepliktig, administrerar STC och SGC inom kontosystemet hästägarnas utgående moms på prispengar. Prispengarna utbetalas exklusive moms, och momsen innehålls av organisationerna och redovisas direkt till staten. Hästägarna har sedan att via ordinarie momsrutiner erhålla återbetalning av ingående moms på träningsavgifter etc. Utländska hästägare får momsregistrera sig som utländska företagare. Sedan 1995 administrerar STC och SGC på motsvarande sätt artistskatten för utländska hästägare, samt för jockeys med utländsk licens.

2 Utländska hästar

Samlingsbegreppet ”starter av utländska hästar” kan indelas i tre kategorier:

1. Tävlande med egentligt bo och hemvist utomlands

Enstaka gästspel i storlopp av hästar och kuskar/jockeys som för gemene man faktiskt kan framstå som just artister. Hela ”ensemblen” – både häst, ägare, tränare och kusk/jockey – har sitt ”egentliga bo och hemvist” utomlands, och besöket i Sverige är helt tillfälligt. Denna kategoris framträdanden på svenska tävlingsbanor får ofta stor uppmärksamhet i media. De tillhör ofta loppets favoriter, de drar på sig mycket spel och bidrar till en allmänt höjd omsättning. Deras andel av de totala starterna av utländska hästar kan dock knappt mätas ens i ett helt procenttal.

2. Häst som stadigvarande vistas i Sverige, men har ägare bosatt i utlandet

Starter av hästar som ägs av i utlandet bosatta personer, men som är i träning hos en svensk tränare. Hästen finns i Sverige månader eller år – den kan rentav vara svenskfödd, och kanske inte lämnar Sverige under hela sitt liv. Andelen av de utländska hästarnas starter torde vara några procent, kanske tio.

3. Gränsgångare

Starter av hästar ägda och tränade i Danmark och Norge. Förutom storloppsframträdandena (kategori 1) kommer danska och norska hästar i busslaster varje vecka, och sätter lite extra krydda på vardagstävlingarna. Denna kategori utgör den helt övervägande delen av de utländska hästarnas starter.

3 Artistskatt

3.1 Beskattningsunderlaget

Innebörden av att ”Artistskattelagen” skall tillämpas på hästsporten är att utländska hästägare, tränare, kuskar och jockeys måste betala s.k. artistskatt på prispengar och andra inkomster som uppbärs från Sverige för verksamhet som bedrivs i Sverige.

Avdrag för kostnader får inte göras. I stället är skattesatsen lägre än ordinarie inkomstskatt, 15 %. Rena kostnadsersättningar för resor etc. är dock undantagna från beskattning. Det är den som verkställer utbetalningen som är skyldig att göra skatteavdrag och betala in skatten till skattemyndigheten.

3.2 Skattskyldig

Skattskyldig är

  1. fysisk person som är bosatt i utlandet, och
  2. juridisk person som är hemmahörande i utlandet (dvs. inte är registrerad i Sverige och inte heller har fast driftställe här).

Artistskatten träffar alltså ägare till alla tre ovannämnda kategorier ”utländska hästar”.

3.3 18 % skatt?

Hästägaren måste dela med sig till tränare/kusk/jockey av den prispeng hästen springer in. För dessa kostnader medges inget avdrag innan artistskatten beräknas. Effekten blir att artistskatt i vissa fall tas ut med 18 % på samma prispeng, om t.ex. en utländsk hästägare avtalat att vardera tränaren och kusken/jockeyn skall få 10 %.

Vissa lokala skatteförvaltningar hade inledningsvis den försiktiga uppfattningen att lagen inte skulle tillämpas på det sättet, utan en uppdelning av skatten skulle göras så att vardera parten skattade för sin del av kakan. Detta skulle visserligen gett en beskattningseffekt som känts ”rättvis”, men som nog varit juridiskt tveksam, eftersom lagen inte säger någonting om att avdrag skall få göras för andra kostnader än resor, kost och logi. Den hela prispengen är också den summa som rent tekniskt går in på hästägarens konto hos STC/SGC, även om procenten sedan går ut därifrån igen som en kostnad.

3.4 Men – är hästen en fysisk person...

Skattskyldig är fysisk person bosatt i utlandet, och juridisk person hemmahörande i utlandet (t.ex. artistföretag), som uppbär inkomst som är skattepliktig för artistskatt. Eftersom hästen knappast är vare sig en fysisk eller juridisk person, måste RSV ha hästägaren i åtanke.

3.5 ...eller hästägaren en artist?

Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman eller artistföretag är, enligt lagen, ersättning som uppbärs för artistisk eller idrottslig verksamhet. Artist/idrottsman är enligt lagen den som utövar artistisk/idrottslig verksamhet, vilket i sin tur definieras som personligt framträdande inför publik.

Det hade möjligen varit ett intressant fenomen att se hästägarna springa ikapp runt banan – men det gör de nu icke. RSV har dock uttalat att hästen skattemässigt måste ses som ett redskap för ägaren/kusken, eftersom det är de som tar emot priset och kan tillgodogöra sig det.

4 Fast driftställe

4.1 Fast driftställe när hästen bor i Sverige?

För de utländska hästägare som själva bor i ett annat land, men har en eller flera hästar permanent i Sverige, uppkommer ytterligare en frågeställning: Konstituerar verksamheten fast driftställe i Sverige? Historiskt har fast driftställe inte ansetts uppkomma för utländska hästägare, men argument finns såväl för som emot att så skulle vara fallet, och rättsenheter inom olika skatteförvaltningar har kommit till delvis olika slutsatser.

Om en utländsk hästägare placerar hästar i träning hos en svensk tränare, eller avelsston hos en svensk uppfödare, utnyttjar den utländske hästägaren en oberoende representant i dennes sedvanliga affärsverksamhet. Det talar emot uppkomsten av fast driftställe. De investeringar som görs i hästmaterial i Sverige uppgår ibland till betydande belopp och varar över många år. Även om hästägaren själv, ifråga om fasta anordningar, inte äger så mycket som en grindstolpe i Sverige, utgör naturligtvis en del av tränings/inackorderingsavgiften ersättning för utnyttjande av en fast anläggning. Detta talar för att fast driftställe uppkommer.

4.2 Rättsfall

Det finns många rättsfall ang hästsportverksamhet från den tid det hade skatterättslig betydelse i vilken kommun viss näringsverksamhet bedrevs. Tendensen var att taxering till kommunal inkomstskatt skedde i den kommun hästarna vanligtvis var stationerade, även om ägaren bodde och utövade viss administration och företagsledning från en annan kommun. Om paralleller kan dras till fast driftställe, talar även denna äldre praxis för uppkomsten av sådana, liksom ett domslut i regeringsrätten från 1993.

I fallet RÅ 1993 ref. 29 ägde en svensk en tiondel av en travhäst som tränades och tävlade i USA. Spörsmålet gällde inte huruvida rörelsen som sådan konstituerade fast driftställe, utan endast om fast driftställe fortfarande förelåg när hästen var död och en försäkringsersättning betalades ut. Utgången i målet blev att ersättningen ansågs vara travrörelsens sista intäkt i USA, och skulle beskattas där. I domen sägs att ”Det är ostridigt att den ifrågavarande travsportrörelsen så länge hästen levde bedrevs från fast driftställe i USA.” På vilka grunder denna slutsats dragits framgår inte. Det framstår dock som ett rimligt antagande att ägarna till hästen inte själva haft någon träningsanläggning eller liknande, utan på gängse vis placerat den i träning hos en professionell tränare.

5 Livet bakom kulisserna

5.1 Många har registrerat bolag eller filial

Att som hästägare få ta emot sin häst i vinnarcirkeln, och för en kort stund smaka segerns sötma, är ett starkt incitament till att vara hästägare. Vardagen bakom kulisserna är emellertid inte alltid så tjusig, och den genomsnittlige hästägaren har inget sedeltryckeri i källaren. För att undkomma artistskatt måste den utländske tävlingsdeltagaren utan fast driftställe – hästägare, tränare, jockey – registrera ett bolag eller en filial i Sverige. Flera danskar, norrmän och tyskar har gjort det.

5.2 Ur askan i elden?

Att på detta sätt ha undkommit artistskatten är naturligtvis bra, det var oftast hela syftet med operationen. I stället gäller de ordinarie inkomstskattereglerna – men dessa kan vara nog så komplicerade om t.ex. en eller flera andelar i ett handelsbolag ägs av utomlands bosatta personer. Kostnaden för att administrera konstruktionen kan ibland överstiga den artistskatt som annars skulle ha erlagts.

Som rådgivare åt hästfolket och allmän uppmuntrare ifråga om lagars efterlevnad blir jag ibland ansatt av tvivel: Finnes verkligen inget bättre sätt för staten att tjäna sina skattekronor från detta skrå, vilkas aktörer måhända i mångt och mycket kan betecknas som ”artister”, om än kanske inte alltid i den betydelse lagstiftaren åsyftat?

6 Rättvisa?...

6.1 Gästerna från utlandet

Att utländska gäster som deltar i internationella storlopp får betala artistskatt på eventuella prispengar kan synas både logiskt och rättvist. Svenska hästägare som går med vinst måste betala skatt, och i vissa andra länder måste deltagande svenska hästägare betala skatt på prispengar. I flertalet fall utgör dock den svenska prispengen en del av en i hemlandet skattepliktig näringsverksamhet.

6.2 Gränsgångarna och stadigvararna

Lika logiskt förefaller det kanske inte att t.ex. danska och norska hästägare, tränare och jockeys, som har hela Skandinavien som sitt arbetsfält och tävlar i Sverige i stort sett varje vecka, skall betala artistskatt. De inkomster som erhålls torde nästan undantagslöst ingå i en utländsk näringsverksamhet. Dessutom har deltagarna i allmänhet betydande kostnader i Sverige – för större hästägare som regelbundet tävlar i Sverige i både stora och små lopp torde bara anmälningsavgifterna uppgå till sexsiffriga belopp varje år. Detsamma gäller de utländska hästägare som valt att ha sina hästar permanent uppstallade i Sverige.

7 ...Till varje pris?

7.1 Tillskott till statskassan

De 25–30 milj kr som utländska hästar vinner i Sverige på ett år, ger staten ca 4 milj kr i artistskatt. Om deras andel av spelet räknas ”rakt av” i förhållande till antalet starter (2,5 %), står de för en spelomsättning på 200 milj kr. Vid en genomsnittlig totoskatt på 10 % ger det 20 milj kr i totoskatteintäkt.

7.2 Ebberöds bank?

Inom sporten har märkts ett ökat motstånd från utländska gäster att komma till svenska tävlingar, eftersom artistskatten upplevs som ytterligare en både ekonomisk och administrativ pålaga, som ibland gör att det inte upplevs som mödan värt att komma hit. Sett utifrån de icke-nordiska gästernas perspektiv ligger Sverige oftast inte ”på vägen”.

Om artistskattens existens skrämmer bort 1/4 av de utländska hästarna, som annars skulle gett en omsättningsökning på 50 milj kr, har staten i runda tal förlorat 5 milj kr i totoskatt, för att i stället tjäna 3 milj kr i artistskatt på de 3/4 som fortsätter att komma.

Svensk hästsport glädjer sig över det tävlingstillskott som de utländska hästarna ger. Såväl storloppen som vardagstävlingarna skulle bli en dimension fattigare utan dem.

8 Slutsatser

8.1 Artistskattens intentioner...

Av prop. 1990/91:159 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.m., framgår att lagstiftaren haft vissa intentioner med artistskatten. Bl.a. ”bör beskattningen i möjligaste mån vara neutral gentemot beskattningen av svenska artister och idrottsmän”. Vidare är det tydligt att det inte finns någon avsikt att framkalla en reell dubbelbeskattning – ”inkomst av artistisk verksamhet kommer i de flesta fall att omfattas av ingångna avtal för undvikande av dubbelbeskattning”. Syftet är i stället att åstadkomma en beskattning i källstaten.

8.2 ...och effekter

Lagstiftaren har förutsatt att inkomstredovisning och beskattning även sker i hemviststaten, och att deltagarna då får avräkna den skatt som erlagts i Sverige mot debiterad skatt i hemlandet. Om ”överskjutande skatt” uppkommer återbetalas den dock inte.

Hästsportverksamhet tenderar att inte i allmänhet generera några stora vinster på ”sista raden”. Det innebär att utländska deltagare måste räkna med att den svenska artistskatten blir en extra kostnad, som inte är avräkningsbar. Den är inte heller motiverad av lönsamhetsskäl, och den medför en icke-neutral beskattningseffekt gentemot svenska deltagare. Undvikande av dubbelbeskattning försvåras även av att de berörda företagarna sällan har någon stor egen administrativ kompetens.

En beskattning i källstaten uppnås förvisso, men som ovanstående räkneövning med toto- respektive artistskatt visar kan det tänkas att staten förlorar mer på gungorna än som tas in på karusellerna.

8.3 Fast driftställe ger gränsdragningsproblem

Den övervägande majoriteten av utländska deltagare i svensk hästsport har inte ordnat sina praktiska förhållanden på ett sådant sätt att det är uppenbart att fast driftställe föreligger. Om så ändå ibland kan vara för handen, återstår sedan att avgöra hur det står till i varje enskilt fall, vilket kommer att innebära svåra gränsdragningsproblem. På den ena kanten finns den amerikanske biljardären med stora och långvariga satsningar i Sverige, och på den andra kanten finns den tyske hobbyhästägaren som kopplar hästtransporten till husbilen och låter hästen följa med på travsemester i Sverige – och någonstans däremellan skall gränsen dras för vem som har fast driftställe, och vem som inte har det.

När tävlingsverksamhet 1991 blev mervärdesskattepliktig verksamhet, var det just gränsdragningsproblematiken som ledde till uppkomsten av de administrativa momsrutiner som fortfarande tillämpas. Med den erfarenheten i bagaget ter det sig som en fördel om svensk hästsport inte behäftas med en ny ”gränsdragningshistoria”.

Eftersom det kunde antas att det för den enskilde hästägaren ofta skulle vara väldigt svårt att avgöra om hästägandet skattemässigt utgjorde hobby- eller näringsverksamhet, överenskom RSV och hästsportorganisationerna att de senare på hästägarnas vägnar skulle betala in all utgående moms direkt till skatteförvaltningen. Systemet tillämpas fortfarande, och det är undantagslöst – hästägaren må vara hur mycket momsregistrerad och F-skattebevisad han vill, momsen på prispengarna blir ändå ”konfiskerad”.

8.4 Stadigvarande vistelse konstituerar fast driftställe?

Om hästägande i Sverige, med anlitande av svenska tränare/stuterier, generellt kan anses konstituera fast driftställe, utgör inte längre artistskatten något bekymmer för denna kategori hästägare. Det skulle i och för sig vara bra, men det löser inte problemet för den största kategorin deltagare som drabbas av skatten: ”Gränsgångarna” från Danmark och Norge.

9 Avskaffa artistskatten på hästar!

Slutsatsen av ovanstående resonemang är för mig självklar: Låt svensk hästsport slippa artistskatten! Skälen är, sammanfattningsvis:

  1. De flesta som drabbas är danskar och norrmän, som har hela Skandinavien som sitt naturliga arbetsfält. Det framstår inte som troligt att RSV i första hand hade dessa ”vardagsknegare” i åtanke när verket bestämde sig för att artistbeskatta hästsporten. Förmodligen var det inte heller den näst största kategorin, de i Sverige bosatta hästarna med utländska ägare. Mer sannolikt tänkte skatteverket sig att de glamorösa framträdandena i svenska storlopp av hästar från t.ex. USA och Frankrike var lämpliga objekt för artistbeskattning – den kategori som i själva verket bidrar med den allra minsta andelen artistskatt.
  2. Syftet med artistskatten är inte att åstadkomma dubbelbeskattning, men dålig lönsamhet kombinerat med små administrativa resurser hos merparten av aktörerna ger den effekten, eftersom svensk artistskatt blir en sorts för hög, men inte återbetalningsbar, preliminär skatt.
  3. Administrativt merarbete skapas även hos hästsportens organisationer.
  4. Nyttan (statens skatteintäkter) står inte i proportion till kostnaderna (administrationen, samt förlusten av både totoskatt och tävlingsmässigt tillskott p.g.a. uteblivet deltagande från utlandet).

Kristina Anderson

Kristina Anderson är auktoriserad revisor i Lund och bl.a. författare till boken ”Skatt på hästsport” (Tholin & Larssons Förlag)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%