Skattenytt nr 12 1997 s. 774

Skattenytt Internationellt

EUROPEISKA UNIONEN

Rättsfall från EG-domstolen

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i dom den 16 september 1997 fastställt att bestämmelserna angående tillhandahållande av advokattjänst etc. som behandlas i artikel 9.2e tredje strecksatsen i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) inte omfattar tjänster som skiljedomare.

(Mål C-145/96 Bernd von Hoffman mot Finanzamt Trier)

EG-domstolen har vidare i dom den 17 september 1997 slagit fast att en kreditnota från en kund i vissa fall kan utgöra en handling som motsvarar en faktura enligt artikel 22.3c i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Målet gällde frågan om betalningsskyldighet uppkommit för mervärdesskattebelopp som angetts i en kreditnota som utfärdats av en kund, trots att detta belopp var högre än det som egentligen skulle betalas p.g.a. de skattepliktiga transaktionerna. Beloppet i kreditnotan hade inte ifrågasatts av den skattskyldige. Domstolen fann att en medlemsstat får behandla en kreditnota som har utfärdats av mottagaren av varorna eller tjänsterna som en handling som motsvarar en faktura. Som förutsättning gäller dock att kreditnotan innehåller de uppgifter som en faktura skall innehålla enligt momsdirektivet, att kreditnotan upprättats med samtycke av den skattskyldige som tillhandahåller varorna eller tjänsterna samt att den skattskyldige kan ifrågasätta det mervärdesskattebelopp som angetts i kreditnotan.

Domstolen uttalade vidare att en skattskyldig som inte har ifrågasatt en uppgift om för högt mervärdesskattebelopp i en sådan kreditnota kan anses som den person som har angett beloppet och som därför är betalningsskyldig för beloppet i den mening som avses i artikel 21 punkt 1c i det sjätte momsdirektivet. Domstolen motiverade detta med att om något annat skulle anses gälla, skulle en del av den mervärdesskatt som angetts på kreditnotan inte behöva betalas av den skattskyldige, trots att mottagaren av varorna eller tjänsterna skulle ha kunnat göra avdrag för hela denna mervärdesskatt. Detta skulle enligt domstolen uppmuntra till bedrägerier eller samordnade förfaranden mellan köpare och säljare.

(Mål C-141/96 Finanzamt Osnabrück-Land mot Bernhard Langhorst)

EG-domstolen har slutligen också i tre domar den 17 september 1997 prövat om stämpelskatt som tas ut på entreprenadavtal m.m. samt vissa särskilda avgifter på saluföring av mejerivaror och kött m.m. är förenliga med det sjätte momsdirektivet (77/338/EEG). I artikel 33 i detta direktiv stadgas att medlemsstaterna får bibehålla och införa vissa indirekta skatter, förutsatt att det inte rör sig om skatter som ”kan karakteriseras som omsättningsskatter”. Enligt domstolens praxis är detta inte fallet när skatten endast träffar vissa typer av transaktioner, och alltså inte har generell karaktär. I enlighet med denna praxis fann domstolen att de i målen aktuella skatterna och avgifterna var förenliga med direktivet.

(Mål C-130/96 Fazenda Puàblica mot Solisnor-Estaleiros Navais SA, mål C-347/95 Fazenda Puàblica mot Uniao das Cooperativas Abastecedoras de Leite de Lisboa, URCL(UCAL) och mål C-28/96 Fazenda Puàblica mot Fricarnes SA)

Nya mål i EG-domstolen

Bolagsskatt

Ett mål angående tolkningen av artiklarna 52 och 58 i EG-fördraget med avseende på den tyska bolags- och kapitalbeskattningen har anhängiggjorts vid EG-domstolen. Målet gäller förenligheten av de tyska reglerna för s.k. Schachtelprivileg med de ovannämnda artiklarna i fördraget. Enligt dessa regler åtnjuter inhemska bolag vissa skattefördelar som inte kommer utländska bolag med tyska filialer till godo.

(Mål C-307/97 Compagnie de Saint-Gobain mot Finanzamt Aachen-Innenstadt)

Vid domstolen har vidare ett mål angående tolkningen av artiklarna 7 och 52 i EG-fördraget med avseende på den grekiska bolagsbeskattningen anhängiggjorts. I Grekland beskattas aktiebolags vinster med två olika skattesatser. När det gäller inhemska bolag tillämpas den högre skattesatsen på vinster som härrör från icke börsnoterade innehavaraktier. Den högre skattesatsen tillämpas vidare på vinster i filialer till utländska bolag. Frågan i målet är om denna beskattning är förenlig med EG-fördraget.

(Mål C-311/97 Royal Bank of Scotland plc mot Grekiska staten)

Diskriminering – skatt på farmaceutiska specialiteter

Frankrike tillämpar en särskild skatt på omsättningen av vissa farmaceutiska specialiteter. Från skatten får avdrag göras för utgifter för forskningsverksamhet, dock endast forskningsverksamhet som ägt rum i Frankrike. Vid EG-domstolen har ett mål angående förenligheten av denna skatt med artiklarna 52, 59, 92 och 95 i EG-fördraget anhängiggjorts.

(Mål C-254/97 Société Baxter m.fl. mot Franska staten m.fl.)

Redovisning

Vid EG-domstolen har ett mål angående tolkningen av artiklarna 2.3, 20.1, 20.3, 31.1cbb och 31.1e i direktiv 78/669/EEG om årsbokslut i vissa typer av företag anhängiggjorts. Målet gäller avsättningar för garantirisker i samband med byggnadsarbeten, och frågan i målet är om en procentsats av omsättningen får läggas till grund för en schablonmässig beräkning av avsättningens storlek.

(Mål C-275/97 DE + ES Bauunternehmung GmbH mot Finanzamt Bergheim)

Mervärdesskatt

Kommissionen har väckt talan om fördragsbrott mot Frankrike för underlåtenhet att belägga motorvägstullar med mervärdesskatt såsom vederlag för den tjänst som tillhandahålls, samt för underlåtenhet att ställa motsvarande medel till kommissionens förfogande. Tillämpliga bestämmelser är artiklarna 2 och 4 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG).

(Mål C-276/97 Kommissionen mot Frankrike)

Vid EG-domstolen har vidare anhängiggjorts ett mål angående tolkningen av artikel 17 i det sjätte momsdirektivet. Målet gäller frågan om det är förenligt med gemenskapsrätten att genomgående från systemet för mervärdesskatteavdrag utesluta avdrag för ingående mervärdesskatt för köp av bilar.

(Mål C-305/97 Royscot Leasing Ltd och Royscot Industrial Leasing Ltd m.fl. mot Commissioners of Customs & Excise)

OECD

Internprissättning

OECD har kompletterat 1995 års riktlinjer angående internprissättning mellan närstående företag (”Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations”) med ett nytt kapitel angående s.k. cost contribution arrangements. Enligt riktlinjerna avses med cost contribution arrangements en särskild form av avtal för fördelning av kostnader och risker när flera företag gemensamt utvecklar, producerar eller förvärvar en vara, tjänst eller rättighet. Ett typiskt exempel är forsknings- och utvecklingsarbete, där ett antal närstående företag i förväg bidragit till täckande av kostnaderna. För att cost contribution arrangements skall tillfredsställa armlängdsprincipen krävs att varje deltagares bidrag till den gemensamma aktiviteten står i proportion till de fördelar/den nytta deltagaren kan förväntas få ut.

(Källa: OECD:s pressrelease den 22 september 1997 och Tax Notes International vol. 141997 s. 1053. För en allmän presentation av OECD:s riktlinjer angående internprissättning, se Wiman i Skattenytt nr 91997 s. 500.)

SVERIGE

Dubbelbeskattningsavtal

Indien

Ett nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien undertecknades den 24 juni 1997. Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att riksdagen godkänner det nya avtalet och antar en lag om detta avtal.

(Proposition 1997/98:30 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien)

Brasilien

Förhandlingar om att ingå ett nytt skatteavtal hölls den 21–22 augusti 1995. Nuvarande bestämmelser i avtalet har förlängts till utgången av år 1997. Ytterligare en förhandlingsrunda hölls den 21–22 maj 1997. Dessa förhandlingar gav emellertid inte något resultat och utsikterna att få till stånd några förändringar inom de närmaste åren bedöms av finansdepartementet som små. Någon ny förlängning av reglerna om källskatt på utdelning, ränta och royalty samt reglerna om matching credit i avtalet kommer inte att göras.

(Källa: Översikt över Sveriges skatteavtalsförhandlingar, 17 oktober 1997, Finansdepartementet, Enheten för internationella skattefrågor.)

Redaktör Kristina Ståhl

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%