Skattenytt nr 3 1997 s. 123

Skattenytt Internationellt

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala.

EUROPEISKA UNIONEN

Direktiv

Införsel av alkohol och tobak

Rådet har genom direktiv givit Sverige, Danmark och Finland rätt att under en övergångsperiod fortsätta att tillämpa hittills gällande restriktioner för hur mycket alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror som får föras in i länderna utan betalning av ytterligare punktskatter. För Sveriges del gäller att övergångsfristen löper ut den 30 juni 2000.

(Rådets direktiv 96/99/EG, Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 81997 s. 12)

Rättsfall från EG-domstolen

Moder/dotterbolagsdirektivet

Det första målet angående det s.k. moder/dotterbolagsdirektivet avgjordes av EG-domstolen den 17 oktober 1996. Målet gällde direktivets implementering i Tyskland. Moder/dotterbolagsdirektivet föreskriver bl.a. att utdelningar från dotterbolag i en medlemsstat till moderbolag i en annan medlemsstat skall vara befriade från källskatt i dotterbolagsstaten. Direktivet öppnar dock möjlighet för de medlemsstater som så önskar att villkora källskattefriheten med att koncernförhållandet måste bestå en viss minsta tid. Denna möjlighet har utnyttjats av flera medlemsländer, bl.a. Tyskland, medan andra, däribland Sverige, har avstått från att uppställa några sådana villkor.

Frågan i målet var om direktivet skall tolkas så att medlemsländerna under en ”karenstid” helt kan underlåta att medge källskattebefrielse, eller om direktivet endast innebär att beslutet om källskattebefrielse kan fördröjas till dess att kravet på viss minsta innehavstid är uppfyllt. Det sistnämnda kan t.ex. ske genom att källskatt uttas vid utdelningstillfället, för att sedan restitueras om moderbolaget behåller innehavet i dotterbolaget under hela den föreskrivna tiden. I domen slog EG-domstolen fast att den riktiga tolkningen är den sistnämnda. Tyskland ansågs därmed ha implementerat direktivet på ett felaktigt sätt. Domstolen konstaterade vidare att direktivet i detta avseende har direkt effekt, vilket innebär att det kan åberopas direkt av enskilda vid en nationell domstol. Domstolen avslog dock de skattskyldigas krav på skadestånd, eftersom den ansåg att den felaktiga implementeringen inte var ett tillräckligt allvarligt brott mot EG-rätten för att vara skadeståndsgrundande.

(Mål C-283/94, C-291/94 och C-292/94 Denkavit Internationaal BV, VITIC Amsterdam BV och Voormeer mot Bundesamt für Finanzen. Målen har kommenterats av Brokelind i SvSkT 1996 s. 608–616 och av Rainer i Tax Notes International vol. 13 1996 s.1411–1413.)

Mervärdesskatt

EG-domstolen har den 24 oktober 1996 avgjort två mål angående tillämpningen av det 6:e mervärdesskattedirektivet vid försäljning mot vissa särskilda typer av rabattkuponger. Domstolen slog fast att det skattepliktiga beloppet skall beräknas efter avdrag för den medgivna rabatten.

(Mål C-288/94 Argos Distributors Ltd mot Commissioners of Customs & Excise och mål C-317/94 Elida Gibbs Ltd mot Commissioners of Customs & Excise)

Kommissionen

Skatterapport

I oktober 1996 lade kommissionen fram en rapport angående EU och skatterna. Rapporten innehåller inga konkreta förslag till lagstiftning, utan anger mer allmänt kommissionens och medlemsstaternas hållning i frågan om hur arbetet med att samordna medlemsländernas skattesystem fortsatt bör bedrivas. I rapporten upprepar kommissionen sin i flera tidigare sammanhang framförda inställning att alla framtida harmoniseringsförslag måste utarbetas med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Kommissionen säger sig inte vilja ha harmonisering för harmoniseringens egen skull. I stället förespråkas en pragmatisk och realistisk inriktning på arbetet, vilket enligt kommissionen kan ge bättre förutsättningar för att skydda medlemsstaternas skattesuveränitet mot den press som idag kommer från marknaden (snarare än från EU:s lagstiftare).

(COM(96)546 final: Taxation in the European Union. Report on the development of tax systems.)

SVERIGE

Lagstiftning

Utländska kapitalförsäkringar

Riksdagen har antagit regeringens förslag om att slopa den särskilda premieskatten på utländska försäkringar. Premieskatten ersätts i stället med en årlig avkastningsskatt i anslutning till vad som gäller för svenska kapitalförsäkringar. För utländska kapitalförsäkringar skall dock skattskyldigheten ligga hos försäkringstagaren och inte hos försäkringsgivaren såsom gäller för inhemska kapitalförsäkringar. De nya reglerna gäller fr.o.m. den 1 januari 1997.

(SFS 1996:1236–1242, 1997/97:SkU och prop. 1995/96:231)

Övrig lagstiftning

En del ytterligare lagändringar på den internationella beskattningens område finns redovisade i nyhetssammanfattningen på annan plats i detta nummer av Skattenytt.

Kommittédirektiv

Kupongskatt

Regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av reglerna för beskattning av utdelningar till mottagare med hemvist i utlandet. Utredaren skall bl.a. överväga om uppgiftslämnande och uppbörd helt eller delvis kan samordnas med det system som gäller för utdelningar till mottagare med hemvist i Sverige. Utredaren skall vidare föreslå regler för att ta ut källskatt på royaltybetalningar till utlandet. Utredaren skall redovisa sitt arbete före utgången av år 1997.

(Direktiv 1996:76)

Tullar

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att se över delar av tullagstiftningen. I uppdraget ingår att kartlägga hur lagstiftningen har tillämpats sedan Sverige blev medlem i EU och att överväga om erfarenheterna från tillämpningen visar att ändringar behövs på särskilda punkter.

(Direktiv 1996:103)

Dubbelbeskattningsavtal

Det nordiska avtalet

Ett nytt skatteavtal mellan de nordiska länderna undertecknades den 23 september 1996. Avtalet kan tidigast bli tillämpligt fr.o.m. den 1 januari 1998. Enligt ett särskilt avtal med Danmark har den s.k. gränsgångarregeln upphävts. Gränsgångarregeln föreskrev att inkomst som person med hemvist i Sverige uppbar p.g.a. arbete som utförts i Danmark (och vice versa) i vissa fall endast skulle beskattas i hemviststaten. Dessa inkomster får i fortsättningen beskattas i källstaten. För de personer som den 1 januari 1997 omfattades av gränsgångarregeln kommer denna regel dock att fortsätta att tillämpas så länge som dessa personer förblir gränsgångare.

(SFS 1996:1295 och 1512, 1996/97:SkU12 och prop. 1996/97:44)

Luxemburg

Ett nytt skatteavtal med Luxemburg undertecknades den 14 oktober 1996. Avtalet kan tidigast bli tillämpligt fr.o.m. den 1 januari 1998.

(SFS 1996:1510, 1996/97:SkU11 och prop. 1996/97:43)

Canada

Ett nytt skatteavtal med Canada undertecknades den 27 augusti 1996. Avtalet kan tidigast bli tillämpligt fr.o.m. den 1 januari 1998.

(SFS 1996:1511, 1996/97:SkU10 och prop. 1996/97:39)

Rättsfall

Tillämpning av Europakonventionen

Regeringsrätten har avgjort ett mål om tillämpning av Europakonventionen vid debitering av församlingsskatt. Målet refereras och kommenteras under rubriken ”Rättsfall” på annan plats i tidningen.

Redaktör Kristina Ståhl

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%