Skattenytt nr 7–8 1997 s. 438

Fiscalis

I denna artikel behandlas EU-kommissionens förslag till ett skatteadministrativt handlingsprogram, som även är avsett att täcka det framtida gemensamma momssystemets behov.

1 Bakgrund

EU-kommissionen har nyligen presenterat ett nytt handlingsprogram (KOM (97) 175) som syftar till att stärka de indirekta skattesystemens funktion på den inre marknaden. Programmet har getts benämningen FISCALIS. [1] Detta program kommer i framtiden att ha en stor inverkan på skatteförvaltningarna och kan förväntas beröra ett stort antal skattetjänstemän.

Det är ett flertal skäl som ligger bakom det nu presenterade förslaget. Dessa har sitt ursprung både i de nuvarande systemen från 1 januari 1993 och det kommande gemensamma mervärdesskattesystemet, som presenterades i juli 1996. [2]

Införandet 1993 av de nu gällande rättsliga reglerna på mervärdesskatte- och punktskatteområdena medförde en rad åtgärder som syftade till att förbättra deras funktion. Således infördes gemenskapslagstiftning (EEG nr 218/92 [3] och 92/12/EEG [4] ), som i huvudsak tog sikte på det administrativa förfarandet inom mervärdesskatteområdet respektive punktskatteområdet. Härutöver tillskapades ett speciellt program, Matthaeus-Tax-programmet [5] , för att stärka mervärdes- och punktskattesystemens funktion. Inom ramen för detta program har ett stort antal skattetjänstemän deltagit i utbytesverksamhet med andra länder, i skatteseminarier samt språkutbildning. Detta program är tidsbegränsat till 1 juli 1997 och måste således nu förnyas på något sätt.

Ett flertal andra initiativ har tagits för att förbättra ömsesidigt samarbete. Således har flera betydelsefulla system för utbyte av skatteinformation inrättats. Det är dels ett system för utbyte av mervärdesskattedata, VIES [6] , dels ett system för utbyte av punktskattedata, SEED [7] , dels ett system för kontroll av punktskatter, EMVS [8] och ett system för utbyte av främst kontrollinformation, Fiscal SCENT [9] . Dessa system har hittills haft en rättslig och budgetmässig grund i programmet för datautbyte mellan förvaltningar, IDA-programmet. [10] Målet för detta program är att utveckla nydanande system och det är inte avsett att täcka löpande driftsutgifter för redan utvecklade program. Det pågående IDA-programmet löper ut i slutet av 1997 och således måste dessa viktiga informationssystem också ges en ny grundval.

Utöver dessa förnyelser krävs helt nya verktyg för att det nya gemensamma mervärdesskattesystem som ska ersätta nuvarande övergångsordning ska fungera smidigt och effektivt. Dessa redskap måste tillskapas redan nu eftersom det krävs att informationssystem och utbildning finns tillgängliga några år innan det nya systemet träder i kraft. Kommissionen räknar med att det måste inledas minst fyra år innan det nya mervärdesskattesystemet träder i kraft.

Fiscalis skall också ses som EU-kommissionens svar på de problem som framkommit om hur det administrativa samarbetet mellan EU-länderna fungerat hittills. [11]

En annan viktig drivkraft utgör den eventuella anslutningen av nya medlemsländer från Central- och Östeuropa, de s.k. associerade länderna. Kommissionens vitbok om förberedelse för deras anslutning [12] förbinder gemenskapen att öppna befintliga program på det indirekta skatteområdet för dessa länder. [13]

Med beaktande av dessa omständigheter har kommissionen ansett det lämpligt att lösa alla dessa frågor genom att integrera dem i ett och samma handlingsprogram, vilket också ger en mer sammanhållen lösning på de skatteadministrativa frågor som i framtiden skall hanteras gemensamt av medlemsländerna.

2 Målsättningar med Fiscalis

Det nu framlagda förslaget är i stor utsträckning baserat på det tidigare regelverket för Matthaeus-Tax-programmet och mycket känns igen från detta program. Som nämnts är det nu framlagda förslaget en av de första bitarna i inrättandet av det nya gemensamma mervärdesskattesystemet. Kommissionen har pekat ut tre olika gemenskapsmål som programmet skall tillgodose och där uppnåendet av dem till stor utsträckning beror på medlemsländerna.

Mål 1: Gemensam förståelse av gemenskapslagstiftningen

För att uppnå en hög nivå av gemensam förståelse av gemenskapslagstiftningen och av genomförandet av den är medlemsstaternas insatser för att utbilda sina skattetjänstemän mycket viktiga. För att samordna dessa insatser och för att säkerställa att de medför att gemenskapslagstiftningen överallt tillämpas med samma effektivitet och smidighet krävs ett utbildningsinitiativ (se Gemensamma utbildningsinitiativ, sid 441) från kommissionen.

Mål 2: Samarbete sinsemellan medlemsstaterna och med kommissionen

För att garantera ett effektivt, smidigt och omfattande samarbete mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen krävs en gemenskapsrättslig ram för att fastställa reglerna för samarbetet. Kommissionen kommer att föreslå ändringar i de existerande rättsliga ramarna för att möta det nya gemensamma mervärdesskattesystemets behov, vilket främst planeras ske i fjärde etappen av kommissionens arbetsprogram. [14] Härutöver behövs två ytterligare åtgärder, vilka FISCALIS avser att tillgodose:

Det krävs en infrastruktur som möjliggör kommunikation och informationsutbyte mellan medlemsstaterna. För att inrätta denna och säkra dess funktion krävs en övergripande samordning, som närmast blir en uppgift för gemenskapen.

Det krävs att de tjänstemän som ska samarbeta med varandra över gränserna utvecklar en vana vid sådant samarbete. Gemenskapen har till uppgift att stimulera denna utveckling bl.a genom att sammanföra tjänstemän från olika nationella förvaltningar.

Mål 3: Utveckling av de administrativa förfarandena

En viktig målsättning är att säkerställa en fortsatt utveckling av de administrativa förfarandena, särskilt för att motsvara ändrade förhållanden, där gemenskapen har en roll att spela för att sprida de bästa förvaltningsmetoderna samt de krav som det nya mervärdesskattesystemet kommer att ställa på förvaltningarna bl.a. ifråga om enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten.

3 Programverksamheter

För att uppnå de angivna målsättningarna föreslås ett antal olika verksamheter vilka i huvudsak ska finansieras av gemenskapen. (Hänvisning till artikel avser dokument KOM (97) 175.)

System för kommunikation och utbyte av information (artikel 4)

Kommissionen understryker hur viktiga fungerande kommunikationssystem är för informationsutbyte och framgångsrikt samarbete, bl.a pekas på de goda erfarenheterna från de existerande systemen VIES, Fiscal SCENT, SEED och EMVS. Sannolikt kommer helt nya system att behövas i framtiden. Vilka system som erfordras blir avhängigt de skatterättsliga regler som kommer att gälla i bl.a det nya mervärdesskattesystemet och som senare kommer att presenteras i takt med arbetsprogrammet. Avsikten med det framlagda förslaget är att ge den nödvändiga rättsliga och budgetmässiga grunden för såväl framtida som redan existerande kommunikationssystem. Det är troligt att kommissionen försöker inrätta ett enda framtida kommunikationssystem, som klarar av alla slags ärenden rörande mervärdesskatt och punktskatter. Det är också tänkbart att ett sådant system ska kunna integreras med de nationella kommunikationssystemen för skatteinformation.

Handböcker och guider (artikel 4)

Det är utan tvekan så att gemenskapslagstiftningen skapar ett behov av handböcker och liknande arbetsverktyg för såväl näringslivet som förvaltningarna. Fiscalis-programmet kommer att ge kommissionen en bättre möjlighet än hittills att tillgodose detta behov.

Utbyten (artikel 5 [1])

Ett utbyte definieras som ett arbetsbesök i gemenskapens intresse av en tjänsteman från en förvaltning till en annan. Under perioden 1993–1996 har mer än 500 utbyten skett under Matthaeus-Tax-programmet. Erfarenheterna från utbyten under Matthaeus-Tax-programmet har varit mycket goda, i synnerhet i de fall utbytestjänstemannen utfört praktiska uppgifter för den förvaltning som tjänstemannen besökt. Dessa utbyten avses fortsätta och skall bli mer praktiska och arbetsrelaterade med tydlig inriktning på särskilda verksamheter och vara noggrant förberedda.

Seminarier (artikel 5 [2])

Seminarier, som ett forum för experter från olika medlemsländer att diskutera gemensamma frågor, har varit en huvudaktivitet inom Matthaeus-Tax-programmet. T.o.m 1996 har ett 25-tal seminarier genomförts, varvid sammanlagt uppåt ett 1000-tal skattetjänstemän deltagit. Genomförda utvärderingar visar att de varit mycket nyttiga, inte minst i de fall då representanter för skattebetalare och näringsliv varit närvarande.

Seminarier kommer även fortsättningsvis att ges en betydande roll. Hittills har alla seminarier riktats till alla medlemsstater samtidigt. I framtiden kommer de att kunna riktas dels till alla medlemsstater, men även till en enda medlemsstat eller en grupp av medlemsstater, allt efter behov.

Multilaterala kontroller (artikel 5 [3])

En mycket effektiv form av samarbete mellan medlemsstaterna har varit de multilaterala pilotkontroller avseende strukturerade kontrollprojekt, som hittills genomförts i två olika omgångar. Dessa pilotkontroller har som främsta syfte att utveckla nya samarbetsformer och för att identifiera hinder för samarbete ifråga om gränsöverskridande skattekontroll. I dessa kontrollprojekt kan av legala skäl de associerade länderna delta först efter deras anslutning.

Gemensamma utbildningsinitiativ (artikel 6)

Kommissionen konstaterar att de gemenskapsåtgärder som gjorts beträffande utbildning av tjänstemän hittills varit otillräckliga. I framtiden behövs en längre gående samordning och fördjupning av medlemsstaternas insatser för att utbilda sina tjänstemän i den gemensamma lagstiftningen och för genomförandet av den. Det gemensamma utbildningsinitiativet skall vara en paketlösning innehållande gemensamma utbildningsprogram, språkutbildning och utbildningsverktyg.

När det gäller utbildningsprogram antogs redan i Matthaeus-Tax-programmet ett sådant med en lista över ämnen som ska läras ut i de nationella utbildningsinstitutionerna för skattetjänstemän. Detta program [15] , som genomförts av samtliga medlemsstater, kommer att utvecklas. Ett omfattande utbildningsprogram behövs som förberedelse för genomförandet av det nya mervärdesskattesystemet och dels behövs ett utbildningsprogram för de associerade länderna. Vidare behövs en högre detaljnivå i varje ämne samt mer intensiv utbildning i användning av de rättsliga verktyg som finns för samarbete i skatteärenden.

Brist på tillräckliga språkkunskaper har visat sig vara det största hindret för samarbete. Språkkunskaper blir allt nödvändigare för fullgörandet av administrativa uppgifter för skattetjänstemän, både avseende kontakter med andra medlemsstaters förvaltningar och företag.

Det nya mervärdesskattesystemet kommer att ställa stora krav på språkkunskaper hos en betydligt bredare grupp av tjänstemän än för närvarande, då det nya systemet förväntas medföra betydligt utökade kontakter med tjänstemän och företag i andra medlemsländer. Medlemsstaterna måste därför redan nu formalisera sina åtaganden beträffande språkutbildning genom att utarbeta en gemensam långsiktig plan.

En tredje komponent i utbildningsinitiativet är att tillskapa verktyg för utbildningen. Således pekar kommissionen på nödvändigheten av språkverktyg för skatteterminologi och verktyg som förklarar hur medlemsstaternas skatteadministration fungerar.

För att genomföra detta utbildningsinitiativ kommer kommissionen att behöva engagera utbildningsexperter från medlemsstaterna i en betydligt större utsträckning än hittills. Kommissionen anser också att ledningen av utbildningen på sikt skulle kunna överlåtas på ett nytt gemenskapsorgan som ansvarar för utbildningen på skatteområdet.

4 Budget

De utgifter som programmet föranleder delas mellan kommissionen, medlemsstaterna och de associerade länderna. Bortsett från kostnaden för grundutbildning och språkutbildning samt nationella delar av datasystemen, betalar kommissionen i huvudsak de kostnader som programmet föranleder. Kommissionens andel av kostnaderna beräknas för perioden 1998–2002 uppgå till cirka 54 milj. ECU.

5 Ledning av programmet

Genom att Matthaeus-Tax-programmet upphör kommer också den dithörande kommittén, Mattheaus Tax Committee, att upphöra. Istället föreslår kommissionen att den nuvarande Kommittén för administrativt samarbete, SCAC, [16] övertar funktionen som rådgivande kommitté även för Fiscalis-programmet.

6 Slutord

Fiscalis-programmet är ett ambitiöst program och skall ses som en katalysator för att underlätta och främja samarbetet mellan medlemsländernas skatteförvaltningar och skattetjänstemän. Ytterst är detta en funktion av kontrollintresset, dvs. behovet av att kontrollera att beskattningen sker på ett riktigt sätt och att förhindra att skatteundandragande sker, samtidigt som förvaltningarna ska vara kompetenta att ge de skattskyldiga erforderlig service i den mer internationella situation som uppkommer genom den gemensamma marknaden. Eftersom det gränsöverskridande samarbetet kan förväntas öka dramatiskt är det nödvändigt att uppgradera de nuvarande arbetsverktygen. Fiscalis utgör en viktig del i denna process.

Bo Forvass

Bo Forvass är Principal Administrator hos Europeiska kommissionens skattedirektorat i Bryssel.

  • [1]

    Fiscalis uttalas med tonvikt på den första stavelsen, dvs engelskt uttal och inte som i det svenska ordet fiskal.

  • [2]

    KOM (96) 328 slutlig, Ett gemensamt momssystem – ett program för den inre marknaden

  • [3]

    Rådets förordning (EEG) Nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt). OJ L 24 av den 1 februari 1992.

  • [4]

    Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. OJ L 76 av den 23 mars 1992.

  • [5]

    Council Decision of 29 October 1993 on the adoption of a programme of Community action on the subject of the vocational training of indirect taxation officials (Matthaeus-Tax). OJ L 280 of 13 November 1993.

  • [6]

    VAT Information Exchange System.

  • [7]

    System for the Exchange of Excise Data.

  • [8]

    Excise Movements Verification System.

  • [9]

    System for a Custom Enforcement NeTwork.

  • [10]

    Interchange of Data between Administrations.

  • [11]

    KOM (96) 681 Andra rapporten enligt artikel 14 (Tillämpning av rådets förordning (EEG) Nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning).

  • [12]

    The White Paper on the preparation of the associated countries of Central and Eastern Europe for integration into the internal market of the Union, COM (95) 163 final.

  • [13]

    De associerade länderna är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Rumänien, Bulgarien samt Cypern.

  • [14]

    Redovisat i KOM (96) 328 slutlig.

  • [15]

    Commission Decision 95/279/EC of 12 July 1995 laying down certain provisions for implementing Council Decision 93/588/EEC on the adoption of a programme of Community action on the subject of the vocational training of indirect taxation officials. OJ No L 172 of 22.7.1995.

  • [16]

    Standing Committee on Administrative Cooperation.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%