Skattenytt nr 9 1997 s. 550

Skattenytt Internationellt

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala.

EUROPEISKA UNIONEN

Rådet

Tullar

Rådet har genom beslut den 24 mars 1997 avskaffat alla tullar på informationsteknikprodukter.

(Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 155 1997 s. 1)

Kommissionen

Miljöskatter

Kommissionen har utfärdat en kommuniké angående miljöskatter och miljöavgifter. I kommunikén uttrycker kommissionen i generella termer sitt stöd för medlemsstaternas åtgärder på detta område, men framhåller också vikten av att det tillförsäkras att miljöskatter och miljöavgifter används på ett sätt som är förenligt med gemenskapsrätten. I en bilaga till rapporten presenteras medlemsstaternas nuvarande användning av miljöskatter och miljöavgifter. Kommunikén är tänkt att användas som underlag för fortsatt arbete på detta område.

(Communication from the Commission, Environmental Taxes and Charges in the Single Market, COM(97) 9 final, 26 mars 1997)

Rättsfall från EG-domstolen

Förlustavdrag

I en dom den 15 maj 1997 har EG-domstolen prövat om vissa bestämmelser angående avdrag för förluster i Luxemburgs skattelagstiftning är förenliga med artikel 52 i EG-fördraget. Bakgrunden till målet är följande. Luxemburgs skattelagstiftning tillåter att den skattepliktiga inkomsten för inskränkt skattskyldiga fastställs genom en proportioneringsmetod, d.v.s. den i Luxemburg skattepliktiga inkomsten bestäms till en viss andel av den skattskyldiges totala inkomster. Inskränkt skattskyldiga är därför som regel inte skyldiga att inge redovisning över intäkter och kostnader hänförliga till sina ekonomiska aktiviteter i Luxemburg till detta lands skattemyndighet. Om en inskränkt skattskyldig vill göra avdrag för förluster som uppkommit ett tidigare år, krävs dock dels att förlusterna har samband med den verksamhet som utövats i Luxemburg, dels att den skattskyldige under förluståret upprättat räkenskaper över sin luxemburgska verksamhet i enlighet med detta lands skatteregler. Dessa räkenskaper måste vidare förvaras i Luxemburg, och inte i t.ex. den skattskyldiges hemviststat. Frågan i målet var om dessa villkor för förlustavdrag är förenliga med artikel 52 i EG-fördraget angående etableringsfrihet.

När det gäller villkoret att förlusterna måste ha samband med den verksamhet som utövas i Luxemburg fann domstolen detta vara förenligt med EG-fördraget. Domstolen framhöll att skattskyldiga med hemvist i Luxemburg som utgångspunkt beskattas för hela sin globala inkomst i landet, medan skattskyldiga med hemvist utomlands endast beskattas för inkomster och förluster hänförliga till sina ekonomiska aktiviteter i Luxemburg. Att inom ramen för ett sådant system vägra inskränkt skattskyldiga avdrag för förluster vilka inte kan hänföras till verksamheten i Luxemburg kan enligt domstolen inte anses utgöra förbjuden diskriminering. Domstolen framhöll också att det faktum att den skattepliktiga inkomsten för inskränkt skattskyldiga bestäms genom en proportioneringsmetod inte innebär att också storleken på ett förlustavdrag måste bestämmas med samma metod.

Däremot fann domstolen att villkoret att den skattskyldige måste upprätta och i Luxemburg förvara räkenskaper över sin luxemburgska verksamhet strider mot artikel 52 i EG-fördraget. Domstolen godtog i och för sig att Luxemburg måste ha rätt att kräva att den skattskyldige visar att de förluster för vilka avdrag yrkas faktiskt har uppkommit inom ramen för verksamheten i Luxemburg. Eftersom detta enligt domstolen kan visas även på andra sätt än det som föreskrivs i den luxemburgska lagstiftningen, menade domstolen dock att den skattskyldige inte får vara hänvisad endast till de bevismedel som anges där.

(Mål C-250/95 Futura Participations SA m.fl. mot Administration des contributions)

Fusionsdirektivet

Domstolen har i en dom den 17 juli 1997 tolkat vissa bestämmelser i fusionsdirektivet (direktiv 90/434/EEG). Målet gällde direktivets implementering i Nederländerna. I Nederländerna har man valt att låta även rent interna situationer behandlas på samma sätt som de gränsöverskridande situationer som regleras i direktivet, och anpassat också den lagstiftning som gäller för interna fall till gemenskapsrätten. Det aktuella målet gällde just en sådan intern situation, och den första fråga EG-domstolen hade att ta ställning till var om domstolen överhuvudtaget var behörig att med stöd av artikel 177 i EG-fördraget (om förhandsavgörande) tolka gemenskapsrätten i situationer som inte direkt regleras av denna rätt.

Domstolen fann att eftersom de frågor som framställts av den nationella domstolen avsåg tolkningen av gemenskapliga bestämmelser, hade domstolen i princip behörighet att besvara frågorna. Domstolen framhöll vidare att det varken av lydelsen av artikel 177 eller av ändamålen med artikeln framgår att domstolen skulle sakna behörighet i ett fall som detta. Domstolen menade också att det föreligger ett starkt gemenskapligt intresse av att de bestämmelser och begrepp som har hämtats från gemenskapsrätten blir tolkade på ett enhetligt sätt, oberoende av under vilka omständigheter de skall tillämpas, för att undvika att det i framtiden förekommer tolkningar som skiljer sig åt. Domstolen fann sig därför sammanfattningsvis behörig att besvara tolkningsfrågorna.

I materiellt hänseende rörde målet frågan om vad som skall avses med fusion genom utbyte av aktier eller andelar i artikel 2d i direktivet, samt frågan om vilka åtgärder mot skatteundandragande och skatteflykt som kan anses tillåtna enligt artikel 11 i direktivet. I den holländska lagstiftningen har, i syfte att motverka skatteflykt, införts vissa villkor för att fusion genom utbyte av aktier och andelar skall anses föreligga. Dessa villkor saknar motsvarighet i direktivet, men frågan var om de ändå kunde anses tillåtna enligt artikel 11.

De villkor som prövades var dels att det förvärvande bolaget självt måste driva verksamhet, dels att verksamheterna i båda bolagen måste samlas, i finansiellt och ekonomiskt hänseende, i samma enhet. I målet ifrågasattes också om det faktum att den person som var ende aktieägare i och direktör för de förvärvade bolagen, också blir ende aktieägare och direktör för det förvärvande bolaget, var ett hinder för att transaktionen skulle omfattas av direktivet.

Domstolen konstaterade först att de ovannämnda villkoren inte finns med i direktivet. Domstolen slog sedan fast att artikel 11 i direktivet skall tolkas så att den kräver en övergripande prövning av huruvida en transaktion har skatteflykt eller skatteundandragande som huvudsyfte. En sådan prövning måste vidare kunna bli föremål för domstolskontroll. Att införa bestämmelser som har allmän räckvidd, genom vilka vissa transaktioner automatiskt undantas från direktivets tillämpningsområde på grundval av sådana kriterier som de som nämnts ovan, går däremot enligt domstolen utöver vad som är tillåtet enligt artikel 11. Däremot kan medlemsstaten, i enlighet med artikel 11.1a i direktivet, föreskriva att det förhållandet att transaktionen inte har genomförts av godtagbara kommersiella skäl utgör en presumtion för skatteflykt eller skatteundandragande. Som svar på en särskild fråga från den nationella domstolen konstaterade EG-domstolen slutligen att begreppet godtagbara kommersiella skäl i artikel 11 skall tolkas så att dessa skäl måste gå utöver en strävan att uppnå en rent skattemässig förmån, såsom att erhålla en horisontell förlustutjämning.

(Mål C-28/95 A. Leur-Bloem mot Inspecteur der Belastingdienst/Ondernemingen Amsterdam 2)

Mervärdesskatt

EG-domstolen har den 29 maj 1997 avgjort ett mål angående tolkningen av ett bemyndigande av rådet att införa vissa undantagsbestämmelser från det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) i syfte att hindra skatteflykt. Bemyndigandet innefattar en rätt för medlemsstaten att föreskriva att i de fall tjänster tillhandahålls mellan närstående skall beskattningsunderlaget utgöras av kostnaden för tjänsten, och inte av det vederlag som avtalats. EG-domstolen fann att dessa undantagsbestämmelser inte får tillämpas när det avtalade vederlaget är marknadsmässigt, men lägre än kostnaden för tjänsten.

(Mål C-63/96 Finanzamt Bergisch Gladbach mot Werner Skripalle)

I en dom den 5 juni 1997 har domstolen tolkat bestämmelserna om undantagna verksamheter i artikel 13.B.dpunkt 3–5 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Tolkningsfrågorna uppkom i en tvist mellan Sparekassernes Datacenter och det danska skatteministeriet angående uttag av mervärdesskatt på olika transaktioner som föreningen utför. Föreningen tillhandahåller sina medlemmar (framför allt olika sparkassor och banker) tjänster i samband med överföringar, rådgivning om och handel med värdepapper, förvaltning av depåer, köpeavtal och utlåning. Föreningen erbjuder dessutom tjänster i samband med uppgifter som rör medlemmarnas egen förvaltning.

Domstolen fann i sitt avgörande för det första att undantaget från skatteplikt inte är beroende av att verksamheterna utförs av en viss typ av företag (juridisk person) eller av att de helt eller delvis utförs på ett visst sätt (på elektronisk väg eller manuellt). För det andra fann domstolen att undantaget från skatteplikt inte är beroende av att tjänsten utförs av ett företag som har ett rättsförhållande med bankens slutliga kund. Att en verksamhet utförs av en tredje part, men för bankens slutliga kunds räkning framstår som en tjänst som utförts av banken, utgör inte hinder för att denna verksamhet undantas från skatteplikt. För det tredje slog domstolen fast att undantagsbestämmelserna skall tolkas så att verksamhet rörande överföringar, obligationer och andra värdepapper omfattar de transaktioner som utförs av en datacentral, om denna verksamhet har en fristående karaktär och om transaktionerna är specifika och väsentliga för sådan verksamhet som är undantagen från skatteplikt. För det fjärde fann domstolen att tjänster som består i att banker och andra användare får tillgång till finansiell information inte omfattas av undantagsbestämmelserna. För det femte slog domstolen fast att endast den omständigheten att verksamheter rörande förvaltning av depåer och köpeavtal eller kreditavtal utförs av en datacentral inte utgör hinder för att de utgör tjänster som omfattas av undantagsbestämmelserna. Slutligen, och för det sjätte, fann domstolen att endast den omständigheten att faktureringen för en tjänst sköts av en utomstående inte heller det utgör hinder för att tjänsten kan undantas från beskattning.

(Mål C-2/95 Sparekassernes Datacenter (SDC) mot Skatteministeriet)

I en dom den 26 juni 1997 har EG-domstolen tolkat bestämmelserna i artikel 33 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) angående vad som innefattas i begreppet omsättningsskatt. Domstolen fann att för att en skatt skall kunna karaktäriseras som en omsättningsskatt, är det inte nödvändigt att det i den tillämpliga nationella lagstiftningen föreskrivs att skatten kan övervältras på konsumenten. Inte heller är det enligt domstolen nödvändigt att skattens övervältring på konsumenten nämns i faktura eller motsvarande handling. Vid tillämpningen av artikel 33 i direktivet ankommer det på den nationelle domaren att undersöka om den omtvistade skatten är av ett slag som belastar varors och tjänsters omsättning på ett sätt som är jämförbart med en mervärdesskatt, genom att undersöka om den uppvisar de grundläggande kännetecknen hos en sådan. Detta är fallet om skatten har generell karaktär, om den är proportionell i förhållande till tjänstens pris, om den uppbärs i varje produktions- och distributionsled och om den tillämpas på tjänstens mervärde.

(Förenade målen C-370/95, C-371/95 och C-372/95 Careda SA, Federacioàn nacional de operadores de maàquinas recreativas y de azar (Femara) och Asociacioàn espa¹ola de empresarios de maàquinas recreativas (Facomare) mot Administracioàn General del Estado)

Domstolen har i en dom den 3 juli 1997 tolkat bestämmelserna i artikel 11C.1 andra stycket i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) angående återbetalning av mervärdesskatt i fall av helt eller delvis utebliven betalning. Domstolen slog i målet fast att en medlemsstat som antar bestämmelser som tillåter sådan återbetalning inte får utesluta återbetalning när vederlaget betalas in natura om den tillåter återbetalning när vederlaget består av pengar.

(Mål C-330/95 Goldsmiths (Jewellers) Ltd mot Commissioners of Customs & Excise)

Artikel 9.1 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) angående fast driftställe har blivit föremål för domstolens tolkning i en dom den 17 juli 1997. Målet gällde ett billeasingföretag. Domstolen slog fast att artikel 9.1 skall tolkas så att ett leasingföretag som är etablerat i en medlemsstat inte skall anses tillhandahålla sina tjänster från ett fast driftställe i en annan medlemsstat när företaget inte förfogar över vare sig kontor eller uppställningsplats för bilarna i den staten. Detta gäller även om företaget i den andra staten hyr ut personbilar enligt leasingavtal till kunder som är etablerade där, under förutsättning att leasingkontrakten upprättas och undertecknas där företaget är etablerat.

(Mål C-190/95 ARO Lease BV mot Inspecteur van de Belastingdienst Grote Ondernemingen te Amsterdam)

EG-domstolen har i domar den 25 juni respektive 3 juli 1997 fällt Italien och Frankrike för underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Anledningen är att länderna har infört och bibehållit föreskrifter vilka strider mot artikel 13Bc (Italien) respektive artikel 2 och artikel 13 Bb (Frankrike) i direktivet.

(Mål C-45/95 Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien och mål C-60/96 Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike)

Skattebefrielse vid införsel av fordon

EG-domstolen har den 29 maj 1997 avgjort ett mål angående tolkningen av artikel 3 i direktiv 83/182/EEG om skattebefrielser inom gemenskapen för vissa transportmedel som tillfälligt införs från en annan medlemsstat. Domstolen slog fast att artikeln skall tolkas så att den skattebefrielse som föreskrivs kan beviljas för mer än ett privatfordon per person. Domstolen fann vidare att artikeln har direkt effekt.

(Mål C-389/95 Siegfried Klattner mot Grekiska staten)

Nya mål i EG-domstolen

Mervärdesskatt

Ett mål angående tolkningen av artikel 17.2 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) när det gäller tjänster som tillhandahålls av författare har anhängiggjorts vid domstolen. Målet rör rätten till avdrag för mervärdesskatt som har betalats i förskott.

(Mål C-134/97 Victoria Film A/S mot Riksskatteverket)

Vid domstolen har också anhängiggjorts ett mål angående tolkningen av artikel 28.3 b i det sjätte momsdirektivet. Målet gäller möjligheten för medlemsstaterna att under en övergångsperiod bibehålla vissa undantag rörande tillhandahållande av mark för byggande.

(Mål C-136/97 Norbury Developments Ltd mot Commissioners of Customs & Excise)

Vidare har ett mål angående tolkningen av artikel 7.1 a i det sjätte momsdirektivet samt artiklarna 132.3 och 227 i EG-fördraget anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller införsel av en vara som inte uppfyller villkoren i artiklarna 8 och 10 i EG-fördraget. Närmare bestämt rör målet införsel till Nederländerna av ett fartyg som befinner sig i fri omsättning i Nederländska Antillerna.

(Mål C-181/97 A.J. van der Kooy mot Staatssecretaris van Financiën)

Slutligen har två mål angående tolkningen av artikel 13 A i det sjätte momsdirektivet anhängiggjorts. Det ena målet (C-149/97) gäller frågan om tjänster som tillhandahålls av en fackförening omfattas av bestämmelserna för ideella organisationer. Det andra målet (C-216/97) rör frågan om ett hem för äldre och handikappade, vilket tillhör en rörelse som drivs av två fysiska personer, omfattas av bestämmelserna för organ som tillhandahåller sjukvård etc.

(Mål C-149/97 The Institute of the Motor Industry mot Commissioners of Customs & Excise och mål C-216/97 Jennifer Gregg et Mervyn Gregg mot Commissioners of Customs & Excise)

Indirekta skatter på kapitalanskaffning

Ett mål angående tolkningen av direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller nationella bestämmelser om uttag av skatt på bolagstillgångar, vilka har ekonomiska verkningar som motsvarar en ökning av skattesatsen på det tillskjutna kapitalet.

(Mål C-133/97 Centro Acciai Rivestiti Srl (CAR) mot Direzione regionale delle entrate per la Toscana och Ufficio delle imposte dirette di Piombino)

Vidare har ett mål angående tillämpningen av detta direktiv vid fusion av två bolag, där det ena bolaget redan ägde 100 % av kapitalet i det andra bolaget, anhängiggjorts.

(Mål C-152/97 AGAS SpA mot Amministrazione Tributaria)

Vid domstolen har också ett mål angående återbetalning av avgifter som tagits ut i strid med direktiv 69/335/EEG anhängiggjorts. Målet rör en årlig registeravgift för kapitalbolag, och frågan i målet är om en nationell lag i vilken det föreskrivs en preskriptionstid som börjar löpa innan direktivet har införlivats i nationell lagstiftning är förenlig med fördraget.

(Mål C-182/97 Palazzo Piacentini Srl mot Amministrazione Finanziaria dello Stato)

Slutligen har ett mål angående frågan om en nationell skatt på aktieöverlåtelser, inklusive överlåtelser utanför börsen, är förenlig med direktiv 69/335/EEG.

(Mål C-236/97 Skatteministeriet mot Aktieselskabet Forsikringsselskabet Codan)

SVERIGE

Betänkanden

Bosättningsbegreppet

I ett utredningsbetänkande föreslås nya skatterättsliga bosättningsregler för fysiska personer. Betänkandet kommer att presenteras i en särskild artikel i nästa nummer av Skattenytt.

(SOU 1997:75)

Rättsfall

Skattskyldighet

Regeringsrätten har i dom den 15 maj 1997 avgjort ett mål angående frågan om en utländsk medborgare, som haft anställning i Sverige under ett år och fyra månader, i samband därmed vistats i Sverige i sådan utsträckning att han enligt 68 § KL skall likställas med en i Sverige bosatt person. Målet refereras utförligare under avdelningen ”Rättsfall” på annan plats i tidningen.

(RR:s dom 970515, mål nr 332-1996)

Mervärdesskatt

Regeringsrätten har i dom den 16 juni 1997 avgjort ett mål angående mervärdesbeskattning av försäkringstjänster enl. 3 kap. 10 § ML. I målet aktualiseras vissa intressanta frågor med anknytning till EG-rätten, se närmare kommentaren i avdelningen ”Rättsfall” på annan plats i tidningen.

(RR:s dom 970616, mål nr 656-1996)

Redaktör Kristina Ståhl

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%