Skattenytt nr 12 1998 s. 808

Omstrukturering och beskattning

Regeringen har avlämnat propositionen 1998/99:15 Omstrukturering och beskattning till riksdagen. Propositionen – som har sin utgångspunkt i slutbetänkandet från 1992 års företagsskatteutredning (SOU 1998:1) – innehåller ett omfattande regelsystem för beskattning av omstruktureringar. Förslagen i propositionen presenterades i en lagrådsremiss i maj i år. [1]

1 Inledning

Propositionen innehåller förslag om ett nytt system för beskattning av omstruktureringar. Regelsystemet är omfattande och kortfattad beskrivning av förslaget kan endast omfatta grunddragen. I vissa fall kommenteras även några av de viktigare ändringarna i förhållande till lagrådsremissen – ett relativt stort antal tekniska förändringar har gjorts i propositionen.

I propositionen föreslås fyra nya lagar;

  1. Lagen om överlåtelser till underpris (underprislagen)
  2. Lagen om uppskov med beskattningen vid andelsbyten (andelsbyteslagen)
  3. Lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner (lagen om koncerninterna andelsöverlåtelser)
  4. Lagen om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser (fusionslagen)

Av övriga ändringar som föreslås i propositionen kan nämnas ändringarna i Lex ASEA [2] och i den s.k. förlustregeln i 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. [3] Dessa och övriga förslag i propositionen tas dock inte upp i denna artikel.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. En konsekvens av förslagen är att lagen (1994:1854) om beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG (IGOL) upphävs.

Lagrådet har vid sin granskning av förslagen konstaterat att de ämnen som behandlas i lagrådsremissen hör till de svåraste inom skatterätten och att de remitterade förslagen kännetecknas av mycket hög komplexitet. Lagrådet motsätter sig inte att en lagstiftning genomförs som i huvudsak överensstämmer med vad som föreslagits i remissen under förutsättning av att de synpunkter som lämnats beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. [4]

Några av de förslag som togs upp i lagrådsremissen har inte fullföljts i propositionen. Det beror bl.a. på synpunkter som framförts av Lagrådet. Här kan framförallt nämnas den i lagrådsremissen föreslagna regleringen av konsekvenserna av värdeöverföringar. Om förlust uppkommit vid avyttring av aktier i ett dotterföretag skulle förlusten enligt förslaget justeras om vinster eller andra värden som fanns hos dotterföretaget vid moderföretagets förvärv överförts till moderföretaget eller till ett företag i intressegemenskap med detta. Den frågan har förts över till den nyligen tillsatta utredningen om vissa företagsskattefrågor (dir. 1998:55). [5] Till den utredningen har hänförts ytterligare några frågor som kommer att framgå av det följande.

I den nyligen avlämnade lagrådsremissen om ny inkomstskattelag har de nya omstruktureringsreglerna inarbetats. Det gäller emellertid förslagen i deras lydelse enligt lagrådsremissen om Omstruktureringar och beskattning. Det kan förutsättas att de ändringar som genomförts i propositionen i ett senare skede kommer att inarbetas i Inkomstskattelagen.

2 Underprisöverlåtelser

2.1 Uttagsbeskattning

I punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (KL) finns bestämmelser om uttagsbeskattning. Uttagsbeskattning innebär att om en tillgång har tagits ut ur en förvärvskälla skall beskattning ske som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet. Genom förslaget i propositionen flyttas bestämmelserna till punkt 1 a och b av anvisningarna till 22 § KL samtidigt som de får en ändrad utformning.

2.2 Underprislagen

Den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att uttagsbeskattning kan underlåtas om särskilda skäl föreligger slopas. Förutsättningarna för att underlåta uttagsbeskattning som hittills reglerats i praxis ersätts med en konkret lagreglering i underprislagen.

Regleringen i underprislagen innebär att det nuvarande kravet på ägargemenskap mellan överlåtare och förvärvare för att underlåta uttagsbeskattning slopas. Det gäller också villkoret att underprisöverlåtelsen skall vara betingad av organisatoriska skäl. Villkoret att överlåtelsen inte direkt eller indirekt får medföra någon otillbörlig skatteförmån har ersatts med uttryckliga regler som skall förhindra att underprisöverlåtelser ger omotiverade skattefördelar.

För att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas vid en underprisöverlåtelse av en enstaka tillgång krävs att det överlåtande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till det förvärvande företaget det aktuella beskattningsåret. Föreligger inte sådan koncernbidragsrätt måste hela verksamheten eller en eller flera verksamhetsgrenar överlåtas. Med verksamhetsgren avses del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Definitionen av vad som utgör en verksamhetsgren har ändrats något i förhållande till lagrådsremissen. [6] Innehav av kontanta medel och värdepapper anses inte ingå i rörelse om de inte innehas som ett led i rörelsen. Enligt en särskild bestämmelse kan emellertid innehav av aktier i ett företag som inte innehas som ett led i en rörelse utgöra verksamhet eller en verksamhetsgren under förutsättning att innehavet hos det förvärvande företaget under samma beskattningsår blir näringsbetingat.

Regelsystemet i underprislagen har också samordnats med de gällande begränsningarna i lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Det innebär att vissa villkor uppställs om tillgångar överlåts till en förvärvare som är i underskottsposition. Vidare finns regler som skall förhindra att reglerna om beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag i 3 § 12 mom. SIL, kringgås. De s.k. 3:12-reglerna är tillämpliga på fysiska personer som äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag. Det har bl.a. föranlett bestämmelser i underprislagen att om en viss del av aktierna i det överlåtande företaget är kvalificerade krävs att minst samma andel av aktierna i det förvärvande företaget är kvalificerade.

Underprislagen omfattar även underprisöverlåtelser mellan andra företag än aktiebolag. Det är således möjligt att genomföra underprisöverlåtelser exempelvis mellan fysiska personer respektive mellan en fysisk person och ett aktiebolag. En grundläggande förutsättning för att en underprisöverlåtelse skall kunna genomföras är emellertid att det övertagande företaget är skattskyldigt för avkastning och reavinst för tillgången. Det är därför inte möjligt att överlåta en näringsfastighet till en enskild näringsidkare. En enskild näringsidkare beskattas visserligen för avkastning av fastigheten i näringsverksamheten men däremot utgör inte vinst vid avyttring av fastigheten sådan intäkt.

Underprisöverlåtelser kan genomföras mellan ett handelsbolag och en fysisk person eller ett handelsbolag och ett aktiebolag. Bestämmelserna i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall har föranlett att särskilda villkor ställs om ett handelsbolag med fysisk person som delägare genomför en underprisöverlåtelse till ett aktiebolag. Det har inte ansetts möjligt att medge att underprisöverlåtelser från en fysisk person till ett handelsbolag kan genomföras utan uttagsbeskattning. Handelsbolag som har handelsbolag som delägare kan inte heller delta i en underprisöverlåtelse. [7]

I lagrådsremissen föreslogs – i enlighet med förslaget från företagsskatteutredningen (FSU) – att om överlåtaren uttagsbeskattas vid en underprisöverlåtelse skulle köparen få tillgodoräkna sig marknadsvärdet (=det uttagsbeskattade värdet) som anskaffningsvärde för tillgången. Lagrådet har anslutit sig till uppfattningen att skattemässig kontinuitet normalt bör råda mellan överlåtaren och förvärvaren och att den senare som anskaffningsvärde bör få räkna in inte bara det avtalade vederlaget utan också ett belopp motsvarande vad överlåtaren blivit beskattad för. Lagrådet ifrågasatte dock om denna kontinuitetsprincip undantagslöst är förenlig med skattesystemet i övrigt och ansåg att det kunde vara klokt att tills vidare avvakta med lagstiftning i saken. Regeringen konstaterar i propositionen att rättsläget i dag är oklart och att materiella och systematiska skäl talar för utredningens förslag. Regeringen har dock följt Lagrådets förslag och frågan har överförts till den kommande översynen av vissa företagsskattefrågor.

2.3 Tillskott av kapitalbeskattad egendom

I propositionen föreslås en särskild reglering vid tillskott av kapitalbeskattad egendom till eget eller närståendes bolag. – Förslaget fanns inte med i FSU:s betänkande. – I propositionen konstateras att frågan om hur ett tillskott skall behandlas är oklar men att mycket talar för att ett tillskott inte är att jämställa med avyttring till marknadsvärde. Vidare konstateras att det är oklart vilket värde bolaget får som anskaffningsvärde. Förslaget innebär att om en fysisk person tillskjuter kapitalbeskattad egendom skall egendomen anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet. Anskaffningsvärdet för egendomen i aktiebolaget kommer därmed att utgöras av detta omkostnadsbelopp. [8]

En särskild reglering gäller vid tillskott till ett företag som inte är skattskyldigt här i landet. Frågan ingår i översynen av vissa företagsskattefrågor men i avvaktan på denna har en lagreglering ansetts nödvändig eftersom det anses föreligga en uppenbar risk att skatteunderlag undandras svensk beskattning om t.ex. en ägare till ett fåmansaktiebolag inför en förestående utflyttning utan beskattning kan sälja sina aktier i bolaget till anskaffningsvärdet till ett utländskt företag som han äger. Ett tillskott till ett utländskt företag skall behandlas som om tillgången avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Enligt en kompletterade bestämmelse skall omkostnadsbeloppet för andelarna i det utländska företaget ökas i motsvarande mån.

3 Andelsbyten

3.1 Gemensam reglering av nationella och internationella andelsbyten

Ett andelsbyte [9] föreligger om aktierna i ett bolag förvärvas av ett annat bolag och vederlag erläggs i form av aktier i det köpande bolaget, eventuellt med visst kontantvederlag. [10] Gällande regler innebär att tekniken för beskattning skiljer beroende på om det är ett andelsbyte som regleras enligt den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL eller ett internationellt andelsbyte enligt IGOL. Vid ett andelsbyte enligt strukturregeln övertar vederlagsaktierna anskaffningsvärdet för de överlåtna aktierna. Vid ett internationellt andelsbyte fastställs vinsten och uppskov medges med beskattningen. Anskaffningsvärdet för de förvärvade aktierna utgörs i detta fall av marknadsvärdet vid tidpunkten för andelsbytet. I andelsbyteslagen föreslås en gemensam reglering för samtliga andelsbyten. [11]

3.2 Andelsbyteslagen

En utgångspunkt i propositionen är att de två gällande uppskovssystemen skall ersättas med ett enhetligt system. Den nya tekniken innebär att vinsten fastställs vid andelsbytet. Ett eventuellt kontantvederlag beskattas omedelbart. Vinsten i övrigt beskattas när vederlagsaktierna säljs. Ett skäl till att den tekniken valts och inte kontinuitetstekniken enligt 27 § 4 mom. SIL är att den förra innebär att uppskov kan medges även vid avyttring av kvalificerade aktier i fåmansföretag. Vid fastställande av uppskovsbeloppet i sådana fall skall vinsten fördelas på belopp som enligt 3:12-reglerna skall beskattas som intäkt av tjänst respektive intäkt av kapital.

En förutsättning för att andelsbyteslagen skall vara tillämplig är att andelsbytet medför en vinst för säljaren. Förslaget är emellertid inte begränsat till uppskov med beskattning av reavinster. Även vinst vid avyttring av lageraktier omfattas. Oavsett vilka aktier som avyttras krävs dock att säljaren framställer ett yrkande om uppskov. En annan förutsättning är att ett marknadsmässigt vederlag har lämnats. I annat fall är det fråga om ett partiellt andelsbyte i kombination med ett kapitaltillskott. [12]

För att förhindra att andelsbyten ger möjlighet till skatteundandragande krävs att det köpande bolaget före utgången av beskattningsåret äger mer än hälften av rösterna i det överlåtna bolaget. Om särskilda skäl föranlett att det köpande företaget efter andelsbytet avyttrat aktier kan det vara tillräckligt att ett innehav motsvarande mer än hälften av rösterna förelegat vid någon tidpunkt efter andelsbytet under året. Omfattar andelsbytet kvalificerade aktier och äger säljaren efter förvärvet aktier motsvarande mer än 25 % av rösterna i företaget krävs att det köpande företagets verksamhet till huvudsaklig del består av rörelse eller innehav av aktier i dotterföretag som bedriver rörelse. Med rörelse avses annan verksamhet än innehav av kontanta medel eller värdepapper. Förändras det köpande företagets verksamhet skall uppskovsbeloppet tas upp till beskattning vid denna tidpunkt. Det villkoret är tillämpligt till och med det tjugonde året efter andelsbytet. [13] FSU hade utöver de nu beskrivna villkoren föreslagit en särskild skatteflyktsbestämmelse. Den har inte fullföljts i propositionen eftersom det enligt regeringens mening inte behövs någon ytterligare bestämmelse utöver den gällande skatteflyktsklausulen.

Huvudregeln är alltså att vinsten vid andelsbytet skall beskattas när vederlagsaktierna säljs. Särskilda regler finns dock för de fall när vederlagsaktierna avyttras genom exempelvis ett nytt andelsbyte eller en koncernintern aktieöverlåtelse. [14] Uppskovsbeloppen kan i sådant fall överföras på de aktier som erhålls som vederlag vid denna transaktion.

4 Koncerninterna aktieöverlåtelser

4.1 Koncernregeln

I 2 § 4 mom. tionde stycket SIL finns den s.k. koncernregeln som innebär att skattepliktig reavinst inte anses uppkomma när aktie eller annan andel överlåts till ett företag inom samma koncern. En förutsättning för att koncernregeln skall vara tillämplig är att den överlåtna aktien innehas som ett led i koncernens verksamhet. När det övertagande företaget senare säljer aktien beräknas reavinst eller reaförlust med utgångspunkt i det överlåtande företagets anskaffningsvärde på den övertagna aktien.

Det föreslagna regelsystemet för underprisöverlåtelser medför att även aktier under vissa förutsättningar kan överlåtas till koncernföretag. Det har ifrågasatts om det därför finns något behov att behålla koncernregeln. Regeln har emellertid behållits eftersom den ger möjlighet att genomföra överlåtelser till marknadsvärdet utan att beskattning sker. För att förhindra skatteundandraganden har dock tekniken för uppskov ändrats.

4.2 Lagen om koncerninterna andelsöverlåtelser

Den nuvarande koncernregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL ersätts med en ny reglering i lagen om uppskov med beskattningen av andelsöverlåtelser inom koncerner. Kravet att de överlåtna aktierna skall innehas som ett led i den verksamhet som bedrivs inom koncernen ändras och lagen är tillämplig vid överlåtelse av näringsbetingade aktier. I lagen finns dock en särskild definition av begreppet näringsbetingade aktier som innebär att hänsyn tas även till aktier som ägs av andra företag i koncernen.

Den nuvarande tekniken för beskattning där det övertagande företaget övertar det skattemässiga anskaffningsvärdet på de övertagna aktierna ersätts med en teknik som innebär att vinsten fastställs i det säljande företaget och uppskov medges med beskattningen efter yrkande. Vinsten skall tas upp till beskattning när de överlåtna aktierna säljs externt eller företaget inte längre existerar. Möjlighet finns i vissa fall att föra över vinsten även om det överlåtna företaget upphör att existera, exempelvis vid vissa fusioner.

Uppskov medges endast med beskattning av reavinst och koncernregeln omfattar således inte vinst vid avyttring av lageraktier. Vid en koncernöverlåtelse krävs inte som vid andelsbyten att vederlaget skall vara marknadsmässigt. Om vederlaget understiger marknadsvärdet föreligger också en underprisöverlåtelse och om förutsättningarna för underlåta uttagsbeskattning enligt underprislagen inte är uppfyllda aktualiseras uttagsbeskattning. Enligt en särskild bestämmelse i lagen om koncerninterna andelsöverlåtelser betraktas även ett uttagsbeskattat belopp som sådan vinst för vilken uppskov kan medges. Motsvarande gäller belopp som beskattats enligt felprisregeln i 43 § 1 mom.KL. [15]

Lagen om koncerninterna aktieöverlåtelser är tillämplig även i de fall vederlaget lämnas i form av aktier och det således är fråga om ett aktiebyte. [16] En särskild bestämmelse i andelsbyteslagen stadgar att lagen om koncerninterna andelsöverlåtelser då har företräde. [17]

I propositionen fullföljs även den stoppskrivelse som regeringen lämnade i januari i år. Den nya tekniken för beskattning vid koncerninterna överlåtelser skall gälla för överlåtelser fr.o.m. den 21 januari i år (regeringens skrivelse 1997/98:66).

5 Fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser

5.1 Fusioner

I IGOL finns regler om internationella fusioner trots att civilrättslig lagstiftning för sådana fusioner saknas. Däremot har hittills inte funnits regler som medger att fusion mellan fristående svenska aktiebolag kan genomföras utan omedelbara skattekonsekvenser. Genom den föreslagna regleringen i fusionslagen införs nu sådana regler. Förslaget innebär vidare att gemensamma regler införs för internationella och nationella fusioner.

Fusionslagen reglerar endast beskattningen på bolagsnivå i överlåtande respektive övertagande företag i fusionen. Beskattningen av aktieägarna i respektive bolag regleras i andelsbyteslagen eller lagen om koncerninterna andelsöverlåtelser. Föreligger inte förutsättningar att tillämpa någon av dessa lagar beskattas aktieägarna enligt allmänna regler. Däremot krävs inte att förutsättningarna för undantag från omedelbar beskattning är uppfyllda på bolagsnivå för att någon av dessa uppskovslagar skall kunna tillämpas av aktieägarna.

Om det är fråga om en sådan kvalificerad fusion som omfattas av fusionslagen skall det överlåtande företaget inte ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av fusionen eller för det beskattningsår som avslutas genom denna. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation om inte annat anges. Den skattemässiga karaktären på överlåtna tillgångar hos det överlåtande företaget bibehålls hos det övertagande företaget. Det övertagande företaget anses i beskattningshänseende ha bedrivit det överlåtande företagets verksamhet från ingången av beskattningsåret för det överlåtande företaget. Om det överlåtande företaget skulle ha redovisat ett underskott det innevarande beskattningsåret kommer detta således att redovisas hos det övertagande företaget.

Bestämmelsen att beskattningsåret för det övertagande företaget såvitt avser den övertagna verksamheten skall utgöras av tiden från ingången av räkenskapsåret för det överlåtande företaget till utgången av räkenskapsåret för det övertagande företaget aktualiserar frågan om beskattningsårets längd såvitt avser den överlåtna verksamheten. I lagrådsremissen föreslogs att skattemyndigheten i vissa fall skulle kunna medge att beskattningsåret i sådant fall får överstiga 18 månader. Lagrådet ifrågasatte den bestämmelsen och ansåg att den kan ge upphov till tillämpningsproblem. Förslaget har inte tagits med i propositionen. En fusion måste alltså planeras så att ett längre beskattningsår än arton månader inte uppkommer.

Enligt huvudregeln skall som nämnts det övertagande företaget inträda i det överlåtande företagets skattemässiga situation. En särskild bestämmelse ger emellertid det övertagande företaget möjlighet att i räkenskaperna ta upp övertagna inventarier och andra tillgångar som behandlas som inventarier i värdeminskningshänseende till ett högre värde än det värde som gällde för det överlåtande företaget utan att rätten till räkenskapsenlig avskrivning går förlorad. En förutsättning är att skillnaden mellan värdena tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för det beskattningsåret och vart och ett av de två närmast följande beskattningsåren. Motsvarande bestämmelse finns inte i fråga om lager. Om det övertagande företaget tar upp övertaget lager till ett högre värde kan därför skatteeffekter uppkomma. Vid en snabb omsättningshastighet på lagret är det normalt inte någon större skillnad mellan anskaffningsvärdet hos det överlåtande företaget och marknadsvärdet. Förhållandena kan dock vara annorlunda när det gäller lager av fastigheter.

5.2 Fissioner

I IGOL finns också regler för internationella fissioner. Även här saknas för närvarande civilrättsliga regler för gränsöverskridande fissioner. Det finns inte heller svenska civilrättsliga regler för fissioner men Aktiebolagskommittén kommer troligen att föreslå sådana regler.

I fusionslagen föreslås en reglering av såväl svenska som internationella fissioner. Det föreslagna regelsystemet för fusioner tillämpas även vid fissioner. Det överlåtande företaget skall således inte beskattas. Vart och ett av de övertagande företagen inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation till den del tillgångar övertagits.

5.3 Verksamhetsöverlåtelser

Med verksamhetsöverlåtelser avses en överlåtelse som innebär att ett företags samtliga tillgångar i dess verksamhet eller i en verksamhetsgren avyttras till ett annat företag mot vederlag av aktier i det köpande företaget.

Reglerna om internationella verksamhetsöverlåtelse finns idag i IGOL. Genom förslaget i fusionslagen kommer reglerna om internationella verksamhetsöverlåtelser att bli tillämpliga även vid överlåtelser mellan svenska företag. En förutsättning för att en verksamhetsöverlåtelse skall föreligga är att vederlaget är marknadsmässigt.

Regleringen i IGOL medför dubbel kontinuitet. Det köpande företaget övertar det säljande företagets skattemässiga värden för de överlåtna tillgångarna. Det säljande företaget anses ha anskaffat vederlagsandelarna för skillnaden mellan de skattemässiga värdena på överlåtna tillgångar och skulder. De bestämmelserna har också överförts till regleringen av verksamhetsöverlåtelser i fusionslagen.

6 Avslutning

Under remissbehandlingen av FSU:s förslag framfördes synpunkter på förslagens komplexitet. Gällande rätt bygger emellertid till stor del på praxis. Förslagen i propositionen innebär att ett flertal tidigare oklara frågor nu får sin lösning och det blir möjligt att på ett bättre sätt kunna förutse konsekvenserna av en omstrukturering. Att ett antal frågor trots det återstår att lösa framgår dock av direktiven om en översyn av vissa företagsskattefrågor.

Ingrid Melbi

Ingrid Melbi har arbetat med omstruktureringsfrågor i Finansdepartementet och har bl.a. deltagit som expert i 1992 års företagsskatteutredning. Hon är numera verksam vid Price Waterhouse Skattejurister.

  • [1]

    Förslaget avseende uppskov med uttag av stämpelskatt vid överlåtelse av fast egendom inom koncerner presenterades i en lagrådsremiss i september i år.

  • [2]

    Den stora förändringen i reglerna om lex ASEA är att det utdelande bolaget inte längre behöver vara börsregistrerat. Kravet har ändrats till att bolaget skall vara marknadsnoterat. En annan ändring är att det bolag som delas ut inte behöver vara ett svenskt bolag. Jfr 3 § 7 a mom. SIL.

  • [3]

    Den s.k. förlustregeln innebär att avdrag inte medges för förlust vid överlåtelse av reavinstegendom inom en intressegemenskap. Med den föreslagna nya tekniken fastställs förlusten när tillgången avyttras. Avdrag medges när egendomen inte längre innehas av ett företag som är i intressegemenskap med säljaren. Regleringen innebär att avdrag senare kan medges även i de fall tillgången överlåts till ett utländskt företag i intressegemenskapen. Jfr 2 § 4 a mom. SIL.

  • [4]

    Prop. 1998/99:15, s. 392 ff.

  • [5]

    Regeringen beslutade samtidigt om en utredning av vissa internationella företagsskattefrågor (dir. 1998:75). Den utredningen skall bl.a. analysera kravet på jämförlig beskattning vid utdelning från utländsk juridisk person. Särskild utredare i båda utredningarna är Klas Herrlin.

  • [6]

    12 § underprislagen.

  • [7]

    6 § underprislagen. En ändring i förhållande till lagrådsremissen är att även ömsesidiga livförsäkringsföretag kan delta i underprisöverlåtelser.

  • [8]

    3 § 1 h mom. SIL.

  • [9]

    Begreppet ”andelsbyte” används eftersom det omfattar såväl aktier i svenska aktiebolag som andelar i utländska juridiska personer.

  • [10]

    Andelsbyteslagen kräver inte att vederlagsaktierna skall vara nyemitterade.

  • [11]

    En ekonomisk förening kan enligt förslaget vara säljare vid ett andelsbyte. Däremot kan en ekonomisk förening inte vara köpare. Eftersom vederlaget skall utgöras av andelar i det köpande företaget kräver en sådan lösning särskilda överväganden i fråga om ekonomiska föreningar. Det här är ytterligare en fråga som ligger i den nyligen tillsatta utredningen om vissa företagsskattefrågor.

  • [12]

    Lagrådet ifrågasatte den tekniska lagregleringen och i propositionen har i 1 § andelsbyteslagen har införts en uttrycklig bestämmelse att vederlaget skall vara marknadsmässigt.

  • [13]

    5 § andelsbyteslagen punkterna 3 och 5 samt 24 § samma lag.

  • [14]

    I prop. diskuteras möjligheten av att vederlagsaktier vid ett andelsbyte senare delas ut genom en Lex ASEA utdelning. Eftersom andelarna då övergår till annan ägare innebär huvudregeln att vinsten från aktiebytet skall tas upp till beskattning. En särskild reglering för kunna skjuta upp beskattning av uppskovsbeloppet vid en sådan utdelning har inte ansetts möjligt med hänsyn till att det ger möjlighet att undvika beskattning av uppskovsbeloppet (prop. 1998/ 99:15 s. 194).

  • [15]

    2 § lagen om koncerninterna andelsöverlåtelser.

  • [16]

    Diskussioner har förekommit huruvida reglerna för beskattning av vinsten vid koncerninterna andelsöverlåtelser strider mot EG:s fusionsdirektiv. Kristina Ståhl diskuterar den frågan på annan plats i detta nummer av Skattenytt.

  • [17]

    3 § 2 andelsbyteslagen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%