Skattenytt nr 12 1998 s. 838

Lån till amerikanska dotterbolag

För att uppnå skattefördelar vid lån till amerikanska dotterbolag används som långivare ofta koncernbolag och/eller filialer i länder där ränteinkomsten beskattas enligt en låg procentsats. I artikeln diskuteras några av de speciella amerikanska regler som kan reducera skattefördelarna med en sådan lösning med särskild tonvikt på de regler som kan innebära att 30 % amerikansk källskatt uttas på räntebetalningarna. Exempel ges på två av de många olika finansieringsstrukturer som förekommer i internationella sammanhang. I det ena fallet kommer skattekostnaden att öka med 15 % när det nya dubbelbeskattningsavtalet mellan USA och Luxemburg träder i kraft. Den andra strukturen har nyligen börjat användas av multinationella företag. Artikeln är baserad på en rapport som KPMG’s Global Tax Solutions Group i London har författat.

1 Inledning

De amerikanska skattereglerna ändras ständigt i såväl intern rätt som i nya dubbelbeskattningsavtal. Detta kan innebära att en finansieringsstruktur som var effektiv ur skattesynpunkt igår kan vara ofördelaktig idag. [1] Befintliga finansieringsstrukturer i en multinationell koncern behöver därför kontinuerligt ses över.

För att en finansieringsstruktur ska vara fördelaktig ur skattesynpunkt måste först avdragsrätten för räntebetalningarna i USA (normalt värd ca 40 %) säkerställas. Av särskild vikt är härvid de amerikanska underkapitaliseringsprinciperna och ”earnings stripping”-reglerna, vilka kort kommenteras nedan i avsnitt 2. [2] Ett särskilt problem vid lånefinansiering av amerikanska bolag är att USA kan komma att utta högre källskatt än den lägre källskatt som normalt skulle gälla enligt ett dubbelbeskattningsavtal, se avsnitt 3. Vidare bör ränteinkomsten beskattas enligt en låg skattesats; några av de finansieringsstrukturer som används av multinationella företag diskuteras nedan i avsnitt 4.

2 Avdrag för ränta i USA

Trots att USA inte har några formella lagar om underkapitalisering av amerikanska bolag sa kan avdrag för räntebetalningar till utlandet vägras av de amerikanska skattemyndigheterna enligt praxis genom tillämpning av vissa underkapitaliseringsprinciper. Om ett amerikanskt bolags skuldsättningsgrad anses vara för hög kan avdrag for räntebetalningar till vissa mottagare i utlandet gå förlorat och räntan omklassificeras till utdelning som det uttas källskatt på. En skuldsättningsgrad om högst 3:1 har av vissa bedömare ansetts vara en acceptabel nivå, men anses kunna variera beroende på vilken bransch företaget är verksamt i. Bedömningen av om ett bolag är underkapitaliserat eller ej beror på omständigheterna i det enskilda fallet och bolagets skuldsättningsgrad har inte ensamt någon avgörande betydelse.

Förutom ovan nämnda underkapitaliseringsprinciper kan avdrag för räntebetalningar till vissa närstående bolag komma att vägras enligt en speciell form av underkapitaliseringsregler, de amerikanska så kallade ”earnings stripping” reglerna. Reglerna kan komma att tillämpas om det betalande bolaget har en skuldsättningsgrad överstigande 1.5:1. Enligt dessa regler, som är lagstadgade, kan dock ett vägrat avdrag för ränta utnyttjas i framtiden.

3 Förhöjd källskatt på räntebetalningar från USA?

3.1 Limitation on Benefits (LOB) artiklar i amerikanska dubbelbeskattningsavtal

LOB artiklar, dvs. artiklar om begränsning av avtalsförmåner, har förekommit i amerikanska dubbelbeskattningsavtal sedan 1970-talet för att förhindra att personer bosatta i tredje land ska kunna dra fördel av ett dubbelbeskattningsavtal ingånget mellan USA och ett annat land. Förenklat uttryckt uppställer en LOB artikel ytterligare kriteria som måste uppfyllas för att personer och bolag som anses ha hemvist i ett avtalsland enligt hemvistartikeln i avtalet ska kunna anses som ”personer med kvalificerad hemvist”. [3] Endast de bolag som är ”person med kvalificerad hemvist” kan komma i åtnjutande av avtalsförmånerna (som till exempel reducerade källskatter på räntebetalningar).

De krav som uppställs i en LOB-artikel varierar, men normalt anses ett bolag som är engagerat i aktiv affärsverksamhet (med undantag för viss finansverksamhet) i landet som en ”person med kvalificerad hemvist”. Detta innebär att ett genuint affärsdrivande bolag normalt är berättigat till dubbelbeskattningsavtalets förmåner. Vidare anses normalt börsnoterade bolag/deras dotterbolag liksom bolag som ägs till mer än 50 % av vissa ”personer med kvalificerad hemvist” alternativt amerikanska medborgare som ”personer med kvalificerad hemvist”.

I nio av de nyare dubbelbeskattningsavtalen som USA ingått har definitionen av vad en ”person med kvalificerad hemvist” är fått en vidare innebörd genom en ny bestämmelse, en s.k. derivative benefits test. Bestämmelsen innebär att bolag med hemvist i en avtalsstat som ägs av bolag med hemvist i vissa angivna tredje-stater, exempelvis tillhörande EU, NAFTA eller EES, kan vara berättigade till förmåner enligt avtalet. Bestämmelsen gäller normalt oavsett att bolagen inte bedriver ”aktiv affärsverksamhet” i landet. Den exakta utformningen och omfattningen av en ”derivative benefits test” varierar; generellt kan sägas att bestämmelsen i fyra av avtalen, däribland Luxemburg, har en mer generös utformning och därmed ett vidare tillämpningsområde jämfört med bestämmelsen i de övriga fem avtalen. [4] Det saknas en sådan bestämmelse i det svensk-amerikanska avtalet.

I nyare amerikanska dubbelbeskattningsavtalen har oftast ytterligare en bestämmelse införts som inskränker innebörden av begreppet ”person med kvalificerad hemvist” och därför kan begränsa avtalsförmånerna. Denna bestämmelse kan bli tillämplig på bolag, med i övrigt ”kvalificerad hemvist” enligt LOB-artikeln, som undantar filialinkomst från beskattning i de fall dess inkomst är hänförlig till ett fast driftställe i ett tredje land och den totala skattebelastningen på inkomsten i källstaten och hemviststaten understiger hälften av den skatt som skulle utgått om hela inkomsten blivit beskattad i hemviststaten (jfr avsnitt 4.1 nedan). Konsekvensen av en sådan bestämmelse är att avtalet i och för sig tillämpas men en 15 %-ig källskatt uttas på exempelvis räntebetalningar till filialen. Ingen sådan bestämmelse har införts i det svensk-amerikanska dubbelbeskattningsavtalet.

3.2 ”US domestic anti-conduit financing rules”

Även om ett bolag är berättigat till en reducerad eller eliminerad källskatt på ränta enligt bestämmelserna i ett dubbelbeskattningsavtal kan förhöjd källskatt uttas enligt interna amerikanska regler. Dessa regler, de s.k. US anti-conduit financing rules, syftar till att förhindra att amerikansk källskatt på ränta undgås vid en finansieringstransaktion genom att inkomsten ”slussas” genom ett eller flera mellanliggande bolag. Grovt förenklat tillämpas reglerna normalt bara om det är fråga om två eller flera ”lånetransaktioner”. Räntan behandlas ur källskattesynpunkt som om det betalats från det amerikanska dotterbolaget till det bolag som är den ”slutlige” långivaren. Förhöjd källskatt kan således uttas även om det mellanliggande bolaget i sig är berättigat till avtalsförmåner enligt ett avtal med USA.

Dessa regler är alternativa till en begränsning av avtalsförmåner enligt någon bestämmelse i avtalet, t.ex. i en LOB-artikel, och anses inte av myndigheterna i USA utgöra någon ”treaty override”.

4 Exempel på finansieringsstrukturer

4.1 Bolag i Luxemburg med filial i Schweiz

Moderbolag
i koncernen
Lux Co
lån
Schweizisk---USA Co
filial---
ränta

En finansieringsstruktur som är välkänd i internationella sammanhang är den där ett bolag har ett dotterbolag i Luxemburg vilket i sin tur har etablerat en filial exempelvis i Schweiz. Moderbolaget lämnar ett kapitaltillskott till dotterbolaget i Luxemburg, vilket i sin tur allokerar medlen till filialen i Schweiz. Ett amerikanskt koncernbolag lånar dessa medel och betalar ränta till filialen. En överenskommelse kan träffas med skattemyndigheten i Schweiz innebärande att den totala skattesatsen i Schweiz uppgår till ca 2 % och med skattemyndigheten i Luxemburg innebärande att 95 % av filialinkomsten undantas från beskattning i Luxemburg. Den totala skattekostnaden för bolaget i Luxemburg uppgår således till ca 4 %. [5]

Ett nytt dubbelbeskattningsavtal har undertecknats mellan USA och Luxemburg men har ännu inte trätt i kraft. [6] De strukturer som har implementerats innan det nya avtalet träder i kraft kan beskattas enligt det gamla avtalet i ytterligare ett år genom en övergångsbestämmelse som införts i avtalet. Enligt det nuvarande avtalet utgår inte någon källskatt på ränta som betalas till filialen om bolaget i Luxemburg anses vara en ”person med kvalificerad hemvist”, exempelvis om moderbolaget i koncernen har hemvist i en EU- eller NAFTA-stat. [7] Den totala skattekostnaden för bolaget i Luxemburg är som nämnts ca 4 % enligt det nuvarande avtalet. Enligt det nya avtalet kan dock en 15 %-ig källskatt uttas på räntebetalningar i dessa fall enligt en ny LOB bestämmelse som införts i avtalet, jfr ovan under avsnitt 3.1. [8] Normalt sett kan inte denna källskatt avräknas i Luxemburg i de fall 95 % av filialinkomsten är undantagen från beskattning i Luxemburg, varför skattekostnaden för bolaget i Luxemburg kan komma att uppgå till ca 19 % enligt det nya avtalet, dvs. en ökning med ca 15 procentenheter jämfört med det nuvarande avtalet.

Ytterligare skattekostnad kan dock uppstå vid vinsthemtagning från bolaget i Luxemburg. Om ett svenskt bolag direkt innehar ett dotterbolag i Luxemburg vilket inte har några andra inkomster som normalbeskattas i Luxemburg uppgår den totala skattekostnaden för dotterbolaget normalt till ca 4 %, varför utdelningen är skattepliktig i Sverige vid beskattning enligt bestämmelserna i det nuvarande avtalet. Vid beskattning enligt bestämmelserna i det nya avtalet bör utdelningen normalt vara skattefri i Sverige då skattekostnaden för bolaget ju uppgår till ca 19 %. [9] Någon avräkning för underliggande inkomstskatt i Schweiz respektive Luxemburg och källskatt som betalats av bolaget i Luxemburg medges ej i Sverige oavsett om utdelningen är skattefri eller inte.

För att optimera skattefördelarna ur ett svenskt perspektiv enligt såväl det nuvarande som det nya avtalet kan bolaget i Luxemburg, om det inte har andra inkomster som beskattas i Luxemburg, istället för att ägas direkt från Sverige eventuellt ägas av något annat utländskt dotterbolag i den svenska koncernen.

4.2 Bolag med hemvist i ett land utan LOB-artikel i avtalet med USA med filial i Schweiz

Moderbolag
i koncernen
Ej LOB Co
lån
Schweizisk---USA Co
filial---
ränta

En finansieringsstruktur som har börjat användas av multinationella koncerner vid lån till USA involverar ett bolag med hemvist i ett land som saknar en LOB artikel i dubbelbeskattningsavtalet med USA. [10] Detta bolag etablerar en filial i exempelvis Schweiz. Det land där bolaget har hemvist beskattar inte inkomst hänförlig till filialen, antingen enligt intern rätt eller enligt ett dubbelbeskattningsavtal med filiallandet. Moderbolaget lämnar ett kapitaltillskott till det nybildade bolaget, vilket i sin tur allokerar medlen till filialen i Schweiz. Ett amerikanskt koncernbolag lånar dessa medel och betalar ränta till filialen. En överenskommelse kan träffas med de schweiziska skattemyndigheterna med innebörd att den totala skattesatsen i Schweiz uppgår till ca 2 %, vilken är den enda inkomstskatt som betalas av bolaget i såväl källstaten som hemviststaten.

Vinsthemtagning i form av utdelning från ett sådant direktägt dotterbolag, vilket inte har några andra inkomster som beskattas i hemvistlandet, är skattepliktig i Sverige enligt intern rätt. För det fall dotterbolaget kvalificerar som ”utländsk juridisk person” kan dock schablonavräkning om 13 % medges i enlighet med bestämmelserna i Avräkningslagen. [11] Alternativt kan utdelningen vara skattefri enligt ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och det land där dotterbolaget har hemvist. För det fall utdelningen inte är skattefri kan bolaget eventuellt, istället för att ägas direkt från Sverige, ägas av något annat utländskt dotterbolag i den svenska koncernen.

5 Avslutande kommentar

Många andra faktorer och komplicerade regler än de som redogjorts för i denna artikel påverkar ett finansieringsbeslut och måste analyseras i detalj innan en finansieringsstruktur implementeras. Exempelvis kan nämnas de s.k. beneficial ownership-reglerna i dubbelbeskattningsavtal och frågor i samband med vinsthemtagning, dvs. eventuell beskattning av utdelning bestående av en lågbeskattad ränteinkomst. Innan ett multinationellt företag lämnar lån till amerikanska dotterbolag bör man därför för att undvika alla fallgropar rådgöra med någon skatteexpert som har omfattande internationell erfarenhet och ett etablerat internationellt kontaktnät.

Elisabeth Bergmann

Elisabeth Bergmann är för närvarande verksam vid KPMG International Tax Advisers i London som ansvarig Senior Manager i Global Tax Solutions Group.

  • [1]

    I detta sammanhang kan kort nämnas en annan finansieringsstruktur som många multinationella företag har använt sig av involverande ett amerikanskt Limited Liability Company (LLC). En nyligen genomförd lagändring i USA kan innebära att en 30 % källskatt uttas på räntebetalningar från USA via ”hybrida bolag” såsom exempelvis ett amerikanskt LLC. Med ”hybrida bolag” avses här ett bolag som skattemässigt behandlas som partnership i USA men som bolag i det land där ägarna har skattemässig hemvist. Skattekonsekvensen blev att USA inte beskattade inkomsten och det land där ägarna hade hemvist behandlade ränteinkomsten som (skattefri) utdelning. Lagändringen innebär dock att skattekostnaden för denna struktur kan ha ökat med 30 %.

  • [2]

    Dessa och några av de andra begrepp som används i denna artikel förklaras närmare i KPMG Bohlins Internationella Skattehandboken, jfr exempelvis kap. 2, 10 och 19.

  • [3]

    På engelska ”qualified resident”.

  • [4]

    Förutom ovan nämnda krav på ägande måste normalt ett bolag för att anses som en ”person med kvalificerad hemvist” uppfylla ett s.k. base erosion test (betalningar till personer som inte är berättigade till avtalsförmåner får normalt inte överstiga 50 % av bolagets bruttoinkomst). Ytterligare krav som kan ställas på ägarbolaget är exempelvis att det skulle ha varit berättigat till en lika låg eller lägre källskatt på t.ex. ränta enligt det för detta bolag tillämpliga dubbelbeskattningsavtalet med USA.

    Bestämmelsen i avtalet mellan USA och Luxemburg är intagen i Artikel 24 punkt 4: ”...a company that is a resident of a Contracting State shall also be entitled to all the benefits of this Convention if: (a) 95 percent of the company´s shares is ultimately owned by seven or fewer residents of a state that is a party to NAFTA or that is a member State of the European Union and with which the other State has a comprehensive tax convention”

  • [5]

    2 % i Schweiz + 5 % beskattningsbar del av filialinkomsten × 37,45 % i Luxemburg = ca 4 %.

  • [6]

    Avtalet undertecknades 1996 och förväntas träda ikraft år 2000.

  • [7]

    Jfr ovan under avsnitt 3.1.

  • [8]

    Bestämmelsen är intagen i Artikel 24 punkt 5 i avtalet mellan USA och Luxemburg: ”Notwithstanding the other provisions of this Convention, where : a) an enterprise of a Contracting State derives income from the other Contracting State, b) that income is attributable to a permanent establishment which that enterprise has In a third jurisdiction, and c) the enterprise is exempt from tax in the first mentioned State on the profits attributable to the permanent establishment, the tax benefits that would otherwise apply under the Convention will not apply to any item of income on which the combined tax in the first-mentioned State and in the third jurisdiction is less than 50 percent of the tax that would be imposed in the first-mentioned state if the income were earned in that State by the enterprise and were not attributable to the permanent establishment. Any dividends, interest or royalties to which the provisions of this paragraph apply shall be subject to tax in the other State at a rate not exceeding 15 percent of the gross amount thereof. Any other income ...”.

  • [9]

    Den totala skattekostnaden uppgår enligt det nuvarande avtalet till minst ca 19 % (28 % i Sverige – eventuellt 13 % schablonavräkning enligt bestämmelserna i Avräkningslagen + ca 4 % i Luxemburg och Schweiz. Den totala skatt som bolaget i Luxemburg betalar torde enligt det nya avtalet normalt uppgå till minst ca 19 % (15 % källskatt och ca 4 % inkomstskatt i Luxemburg respektive Schweiz).

  • [10]

    Ca tio länder saknar idag en LOB artikel i sina respektive dubbelbeskattningsavtal med USA.

  • [11]

    Skattekostnaden uppgår i detta fall till ca 17 % (28 % – 13 % = 15 % i Sverige + 2 % i Schweiz).

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%