Skattenytt nr 6 1998 s. 392

F Övriga indirekta skatter

1 Reklamskatt

2 Alkoholskatt

3 Energiskatt

1 Reklamskatt

I RÅ 1997 ref 78 prövades frågan om rätten att överklaga beskattningsmyndighets beslut enligt 24 § första stycket lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (RSL).

Kammarrätten avvisade överklagandet då stadgandet endast beskriver en åtgärd som Riksskatteverket (som då var beskattningsmyndighet) har att vidta ex officio. Någon författningsbestämmelse där möjlighet att överklaga ett beslut av förevarande art till Kammarrätten finns inte. Behovet av överprövning får anses tillgodosett genom den möjlighet som står den skattskyldige till buds att ansöka om förhandsbesked.

Vid prövningen fann Regeringsrätten, bl.a. med hänsyn till den materiella innebörden av de ställningstaganden som beskattningsmyndigheten har att göra vid tillämpningen av återbetalningsreglerna i 24 § första stycket RSL, att det fanns fog att anse att ett beslut i förevarande hänseende innefattar ett beslut om omprövning enligt 4 kap. 3 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP). Till följd härav fann Regeringsrätten att ett avslagsbeslut enligt 24 § första stycket RSL kan överklagas hos Kammarrätten enligt 8 kap. 1 § LPP. Regeringsrätten upphävde avvisningsbeslutet och återförvisade målet till Kammarrätten i Stockholm för prövning i sak.

I förhandsbeskedsärendet RÅ 1997 not 49 var fråga dels om publikationen ”Taxi Bladet” var att bedöma som fackpress, dels om publikationen var att anse som annonsblad.

Ca 1 procent av medlemsavgifterna från medlemmarna i Taxi Trafikförening u.p.a. (föreningen) avsåg ”Taxi Bladet”. Av de 5 000 tryckta exemplaren gick 1 100 – 1 200 exemplar till medlemmarna, ca 3 600 exemplar till medlemmarnas anställda och ca 200 exemplar till anställda i föreningen. 25 – 30 % av kostnaderna för publikationen täcktes av annonsintäkter.

För att återbetalning enligt 24 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (RSL) ska kunna ske måste publikationen ha karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress. Vidare får publikationen inte vara att anse som annonsblad, program, katalog eller liknande trycksak. Skatterättsnämnden fann att publikationen var att anse som fackpress dels mot bakgrund av ett uttalande av skatteutskottet (SkU 1975:12 s. 11) med innebörd att medlemsblad normalt bör bedömas som fackpress, dels beroende på definitionen av fackpress i betänkandet ”Stöd till organisationstidskrifter” (Ds Fi 1976:7) där utredningen anger att med fackpress avses tidskrifter ”som är specialiserade till sitt innehåll och vänder sig till personer inom ett speciellt yrke, med ett speciellt intresse eller dylikt”.

Periodisk publikation som innehåller annonser och som till övervägande del tillhandahålls gratis eller till ett pris som avsevärt understiger vad som är skäligt anses som annonsblad. I SkU 1975:12 s. 11 uttalas att medlemsblad normalt inte är att betrakta som annonsblad, eftersom de inte tillhandahålls gratis utan mot ersättning genom medlemsavgifterna. I förevarande fall utgick medlemsavgiften med utgångspunkt i antalet anslutna taxibilar. Medlemsavgiften var därför inte helt korrelerad till antalet anställda hos respektive medlem. Skatterättsnämnden fann dock att detta inte innebar att publikationen skulle anses tillhandahållen gratis till de anställda, utan medlemmarna fick genom sina medlemsavgifter anses lämna ersättning inte bara för sina egna utan även för de anställdas exemplar. Skatterättsnämnden fann sålunda att föreningen hade rätt till återbetalning av reklamskatt enligt 24 § RSL för annonser i publikationen ”Taxi Bladet”.

Riksskatteverket överklagade förhandsbeskedet. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.

2 Alkoholskatt

I RÅ 1997 not 233 (förhandsbesked) var fråga om skatteplikt för vissa produkter som innehöll alkohol. AB X hade för avsikt att till landet införa produkter vars huvudbeståndsdel bestod av raps-, oliv- eller solrosolja. Oljorna var förpackade i sprayflaskor och hade en tillsats av alkohol för att konservera oljan. Produkternas alkoholinnehåll uppgick till 5 liter alkohol per 100 kg av produkten. Produkterna var avsedda att användas för matlagningsändamål och ersatte vanlig matolja eller matfett.

Skatterättsnämnden fann att den alkohol som de ifrågavarande produkterna innehöll beretts på ett sådant sätt att den blivit olämplig som dryck och därför inte var hänförlig till något KN-nummer i kapitel 22 enligt den s.k. Kombinerade nomenklaturen enligt förordningen EEG 2658/87 (dvs tulltaxan). Alkoholskatt skulle därmed inte utgå vid införsel av produkterna.

Riksskatteverket överklagade förhandsbeskedet. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde nämndens besked.

3 Energiskatt

I RÅ not 211 beviljade Regeringsrätten resning i mål om allmän energiskatt och särskild skatt på bränslen. Riksskatteverket hade i sitt slutliga beslut den 2 april 1990 påfört SAKAB allmän energiskatt och särskild skatt på bränslen jämte ränta för ett antal redovisningsperioder under 1986 – 1989. Bolaget överklagade besluten men Kammarrätten i Stockholm lämnade i dom den 8 april 1992 besvären utan bifall. SAKAB ansökte om resning och anförde att efter ägarbyte under 1992 skedde en översyn av verksamheten. Vid denna översyn framkom att SAKAB inte hade bedrivit produktion av skattepliktiga bränslen på det sätt som angivits i Riksskatteverkets beslut. Uppgifterna bekräftas i en senare av skattemyndigheten företagen revision. Riksskatteverket har i yttrande över ansökan om resning anfört att verket inte anser att SAKAB bedrivit någon skattepliktig produktion under de i resningsmålet aktuella redovisningsperioderna och att verket inte har något att erinra mot att resning beviljas.

Regeringsrätten beviljade resning, upphävde Kammarrättens dom och Riksskatteverkets beslut samt förklarade att SAKAB inte skulle beskattas för de ifrågavarande redovisningsperioderna för produktion av skattepliktigt bränsle.

Barbro Steenstrup

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%