Innehåll

Skattenytt nr 7–8 1998 s. 518

Någonting måste ha hänt

Med (ungefär) rubrikens innebörd skrev Joseph Heller 1974 boken ”Something Happened”, vars titel syftade på huvudpersonens slutsats att något måste ha hänt i det förflutna, som utgjorde den psykologiska förklaringen till vissa beteenden och reaktioner senare i livet hos honom själv och hos hans omgivning.

I detta fall åsyftar jag med min rubrik riksskatteverket som ”huvudperson”. Någonting betydelsefullt måste ha hänt inom verket, som utgör förklaring till en remarkabel beteendeförändring i den fråga som detta inlägg åsyftar, nämligen verkets inställning till övertagande av skattegäldenärsrollen i samband med s k bolagsbildning, såvitt avser vissa lagreglerade s k obeskattade reserver (uppskovsbelopp, skatteutjämningsreserver, periodiseringsfonder).

År 1994, den 15 juni, meddelade skatterättsnämnden förhandsbesked på ansökan av en enskild näringsidkare rörande vissa ev effekter i samband med s k bolagsbildning av avskattningsöverflyttning till ett AB beträffande det s k uppskovsbeloppet.

På fråga 1 fick sökanden svaret att uttagsbeskattning inte skulle ske. (Av ansökan framgick att överlåtelsepriset väsentligt skulle understiga aktuellt marknadsvärde.)

Svaret på sökandens övriga frågor blev följande (citat):

Beskattning av uppskovsbeloppet får ske hos bolaget. Vid bestämmandet av vederlaget för de till bolaget överlåtna tillgångarna skall uppskovsbeloppet inte beaktas. Förfarandet aktualiserar inte någon utdelningsbeskattning av E.

Så här hade sökanden frågat:

Kan köparen – byggnadsaktiebolaget – överta byggnadsfirmans tillgångar till ovan redovisade skattemässiga restvärden och erlägga likvid genom övertagande av skulder exklusive det i byggnadsfirman under obeskattade reserver redovisade uppskovsbeloppet å kronor 8.305.074, för att härefter via deklarationsförfarandet vid 1995 års taxering såsom tillkommande post redovisa uppskovsbeloppet ifråga?

Kan säljaren analogt härmed som sista post i byggnadsfirman över resultaträkningen upplösa uppskovsbeloppet ifråga och såsom icke skattepliktig inkomst via deklarationsförfarandet vid 1995 års taxering redovisa denna upplösning?

Kan ett dylikt förfarande ske utan att hos säljaren utlöses utdelningsbeskattning motsvarande den latenta skatteskulden på uppskovsbeloppet ifråga? Detta med tillämpning av regler i 3 § 12 mom Lagen om statlig inkomstskatt?

(Enligt min mening strider en dylik utdelningsbeskattning mot lagstiftningens andemening. Detta i och med att lagstiftaren godtagit gäldenärsbyte.)

Ovanstående förhandsbesked överklagades inte av riksskatteverket. Nu har riksskatteverket med beteckningen RSV Dnr 3464-98/900 (RSVs skrivelser 980403) gett tillkänna dess uppfattning beträffande ”Periodiseringsfond vid ombildning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag till aktiebolag”. Det är innehållet i den skrivelsen som fått mig att sätta rubriken ”Någonting måste ha hänt”. Alltså inom riksskatteverket.

I skrivelsen torgförs uppfattningen att bolagsbildning med bland annat resultatet att periodiseringsfonden inte beaktas vid bestämmandet av vederlaget på in-kråmsöverlåtelsen, bör medföra utdelningsbeskattning hos aktieägaren. Med andra ord tvärtemot innebörden i det förhandsbesked från 1994 som riksskatteverket lät vinna laga kraft.

Visserligen har lagtexten för rätten till avskattningsövertagande vid företagsombildning något annorlunda utformning i Lagen om återföring av obeskattade reserver jämfört med i Lagen om periodiseringsfonder. I det hänseende varom här är fråga kan dock inget olika synsätt motiveras.

Enligt min uppfattning kan man på goda grunder ifrågasätta riktigheten i riksskatteverkets numera redovisade uppfattning. Lika med verket kan man visserligen notera att regeringsrättens dom 1997-12-18 avsåg en benefik överlåtelse. Dock måste man väl ändå dra slutsatsen att dess innebörd är giltig även för onerösa överlåtelser, såvitt gäller konstaterandet att periodiseringsfonden inte måste bokföras i AB. Men har inte därmed indirekt utsagts också att ingen avräkning mellan parterna förutsätts behöva ske vid vederlagsbestämningen för belopp motsvarande ”avsatta” periodiseringsfonder hos den enskilde näringsidkaren? Om priset skulle minskas med, inte bara övertagna externa skulder, utan även med belopp motsvarande den periodiseringsfond, vars avskattning AB övertar, torde detta ofrånkomligen medföra att AB måste redovisa beloppet på passivsidan i balansräkningen, dvs bokföra periodiseringsfonden. Men än en gång: Detta krävs ju inte enligt regeringsrätten.

Riksskatteverkets uppfattning synes mig delvis kunna motsvara innebörden i även en annan boktitel av Joseph Heller, nämligen ”Moment 22”.

Stig Olsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%