Skattenytt nr 7–8 1998 s. 525

Skattenytt Internationellt

Rättsfall från EG-domstolen

Den svenska premieskatten

EG-domstolen har i en dom den 28 april 1998 funnit att den svenska premieskatt som tidigare togs ut på livförsäkringssparande i utländska försäkringsbolag strider mot artikel 59 i EG-fördraget angående fri rörlighet för tjänster. Bakgrunden till målet är i korthet följande. Försäkringsbolag som är etablerade i Sverige skall betala en schablonmässigt beräknad avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Sparande i kapitalförsäkringar som tecknats i utomlands bedriven försäkringsrörelse beskattades fram t.o.m. år 1996 i stället enligt lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar. Skattskyldig till premieskatten var försäkringstagaren själv. Om det utländska försäkringsbolagets inkomstbeskattning i hemviststaten var jämförlig med beskattningen av svenska försäkringsbolag, kunde skattemyndigheten dock sätta ned premieskatten helt eller delvis. Med jämförlig beskattning avsågs en skattebelastning motsvarande minst en fjärdedel av den svenska inkomstskatten.

Domstolen inledde med att konstatera att frågor om direkta skatter i och för sig inte faller under gemenskapens behörighet, men att medlemsstaterna inte desto mindre är skyldiga att respektera gemenskapsrätten vid utformningen av sina nationella skattesystem. Domstolen framhöll vidare att artikel 59 i EG-fördraget hindrar tillämpningen av nationella regler som försvårar tillhandahållande av tjänster mellan medlemsstaterna. Efter att ha gjort en samlad bedömning av den svenska lagstiftningen kom domstolen fram till att den svenska lagstiftningen kunde ha en sådan verkan. Domstolen baserade denna slutsats på att försäkringstagare som tecknat en kapitalförsäkring hos ett utländskt försäkringsbolag måste deklarera betalningen av premier till skattemyndigheten och själv erlägga skatten, att det var mer betungande att efter en kort period återköpa en livförsäkring som tecknats i ett utländskt bolag, att den som begär befrielse från eller nedsättning av premieskatten måste inge preciserade uppgifter om det utländska bolagets beskattning i hemviststaten samt att det kan uppkomma osäkerhet om hur skattemyndigheten kommer att bedöma det utländska bolagets beskattning.

Domstolen berörde sedan även frågan om de svenska reglerna innebar ett högre skatteuttag på försäkringar tecknade utomlands jämfört med försäkringar tecknade i Sverige. Sverige hävdade i målet att syftet med premieskatten var att uppnå neutralitet mellan sparande i inhemska och utländska försäkringar, vilket manifesterades av möjligheten att helt eller delvis få nedsättning av premieskatten om det utländska bolagets inkomstbeskattning var jämförlig med den svenska. Domstolen pekade emellertid på den tröskeleffekt som följde av att utländsk skatt inte medförde rätt till nedsättning av premieskatten om den inte uppgick till minst en fjärdedel av den svenska inkomstskatten. Domstolen framhöll vidare att det var mycket svårt att jämföra den skatt på avkastningen som tas ut av svenska bolag med den premieskatt som utgick på försäkringar i utländska bolag, varför det för en nationell domstol i princip var omöjligt att kontrollera att beskattningssystemet inte var diskriminerande.

Slutligen behandlade domstolen frågan om de svenska reglerna ändå kunde vara befogade och därmed tillåtna trots deras hindrande effekt på rörligheten av tjänster. Sverige menade i målet att det var omöjligt att tillämpa samma skattesystem på inhemska och utländska försäkringar, och att det var nödvändigt att kompensera det skattebortfall som skulle uppstå om skatt inte togs ut på sparande i kapitalförsäkringar som tecknats hos utländska försäkringsbolag. Domstolen menade dock att detta skattebortfall kunde kompenseras genom andra system, vilka skulle kunna vara mer överskådliga och ha en mindre restriktiv verkan på det fria tillhandahållandet av tjänster. Domstolen angav som exempel ett system med en schablonmässigt beräknad skatt på avkastningen av livförsäkringens kapital, vilken skulle tas ut på samma sätt på samtliga försäkringar oavsett om de tecknats hos ett inhemskt eller utländskt försäkringsbolag. Domstolen fann därmed att reglerna inte kunde rättfärdigas på de grunder Sverige anfört.

Avslutningsvis kan nämnas att Sverige fr.o.m. år 1997 har avskaffat premieskatten, och att även utländska försäkringar numera omfattas av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Fortfarande kvarstår dock flera väsentliga skillnader i beskattningen av utländska och svenska försäkringar. Framför allt ligger skattskyldigheten när det gäller utländska försäkringar kvar på försäkringstagaren, medan det är försäkringsbolaget som är skattesubjekt när det gäller svenska försäkringar. Vidare beräknas avkastningsskatten på helt olika sätt för utländska jämfört med för svenska försäkringar. Även skyldigheten för försäkringstagaren att lämna den utredning som behövs för prövning av frågan om nedsättning av den svenska skatten kvarstår i de nya reglerna. Samtliga dessa omständigheter var av stor betydelse för utgången i premieskattemålet. En skillnad mellan de nuvarande reglerna och de regler som prövades i målet är dock att den tröskeleffekt som omtalats ovan numera är borta. Frågan är om detta är tillräckligt för att EG-domstolen skulle godta den nuvarande regleringen, om den kom under domstolens prövning. Enligt redaktörens mening är det mycket som talar för att så inte skulle vara fallet.

(Mål C-118/96 Jessica Safir mot Skattemyndigheten i Dalarnas län)

Mervärdesskatt

Domstolen har i en dom den 7 maj 1998 tolkat bestämmelserna om fast driftställe i artikel 9.1 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Målet gällde leasing av bilar från företag i en medlemsstat till kunder i en annan medlemsstat. Domstolen fann att direktivets bestämmelser om fast driftställe skall tolkas så att ett bolag som är etablerat i en medlemsstat och som hyr ut eller leasar bilar till kunder som är etablerade i en annan medlemsstat inte med anledning av denna leasing kan anses förfoga över ett fast driftställe i den andra medlemsstaten.

I målet aktualiserades också frågan om nationella regler för återbetalning av mervärdesskatt, där det föreskrivs mindre förmånliga räntevillkor för skattskyldiga som är etablerade i utlandet jämfört med för inhemska skattskyldiga, strider mot förbudet mot diskriminering i EG-fördraget angående fri rörlighet för tjänster. Domstolen fann så vara fallet.

(Mål C-390/96 Lease Plan Luxembourg SA mot Belgische Staat)

Domstolen har vidare i en dom den 7 maj 1998 fällt Spanien för fördragsbrott, bestående i att landet har överträtt artikel 13 A.1 m i det sjätte momsdirektivet angående undantag för skatteplikt för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset. Överträdelsen består i att Spanien föreskrivit att undantaget från skatteplikt för tjänster som är nära kopplade till idrottslig eller fysisk träning endast är tillämpligt på privata företag vars inträdesavgifter eller periodiska medlemsavgifter inte överstiger ett visst belopp.

(Mål C-124/96 Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien)

Punktskatt

EG-domstolen har i en dom den 2 april 1998 tolkat direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. Målet gällde försäljning av tobaksvaror från Luxemburg till Storbritannien. Transaktionerna gick till på så sätt att varorna förvärvades i Luxemburg av ett ombud för enskilda britters räkning. Ombudet transporterade sedan varorna till Storbritannien. Frågan i målet var om varorna kunde beläggas med punktskatt i Storbritannien. I artikel 8 i direktivet föreskrivs att för varor som förvärvats av enskilda individer för personligt bruk och som transporteras av dem själva gäller att punktskatt skall tas ut i den medlemsstat där de har förvärvats. De klagande i målet hävdade att denna bestämmelse skulle tillämpas även i de fall inköpet gjorts genom ombud. Domstolen fann dock att direktivet inte kunde tolkas på detta sätt, utan att varorna kunde beläggas med punktskatt i Storbritannien.

Domstolens dom är intressant inte bara p.g.a. den rättsfråga som avgjordes, utan också för att domstolen relativt utförligt diskuterar olika principer för direktivtolkning. I domskälen berörs bl.a. betydelsen av allmänna rättsgrundsatser, av direktivtextens olika språkversioner, av rättssäkerhetsprincipen och av gemenskapslagstiftarens syften med direktivet. En läsning av domen kan därför rekommenderas även för den som inte är omedelbart intresserad av de rättsfrågor som behandlas.

(Mål C-296/95 The Queen och Commissioners of Customs and Excise ex parte EMU Tabac SARL, The Man in Black Ltd och John Cunningham)

Nya mål i EG-domstolen

Inkomstskatt

Ett mål angående tolkningen av artiklarna 6 och 59 i EG-fördraget har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller nationell rättspraxis angående avdrag för kursavgifter för fortbildning. Enligt denna rättspraxis föreligger en skillnad i avdragsrätt beroende på var kursen ägt rum, på så sätt att det finns en presumtion för ett övervägande privat intresse när en kurs organiseras på en turistort i utlandet. Frågan i målet är om denna skillnad i avdragspraxis är förenlig med de ovannämnda artiklarna i EG-fördraget.

(Mål C-55/98 Skatteministeriet mot Bent Vestergaard)

Indirekt skatt på kapitalanskaffning

Ett mål angående tolkningen av artiklarna 4.3, 10 och 12 i direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller ersättning för notarietjänster vid en ökning av bolagskapitalet eller en ändring av stadgarna, där ersättningen uppgår till ett belopp som inte står i proportion till den notarietjänst som har tillhandahållits.

(Mål C-56/98 Modelo SGPS SA mot Director-general dos Registos e Notariados)

Redaktör Kristina Ståhl

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%