Skattenytt nr 1–2 1999 s. 61

Skattenytt Internationellt

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala Universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala.

EUROPEISKA UNIONEN

Kommissionen

Mervärdesskatt

Kommissionen har lagt fram förslag om ändring av bestämmelserna i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) angående betalningsskyldighet för moms. Bakgrunden till förslaget är att många medlemsstater begär att skattskyldiga som är inte är etablerade i landet skall representeras av ett skatteombud (fiscal representative). Bestämmelserna om skatteombud syftar till att säkerställa att skatten betalas och att övriga skyldigheter i samband med skattskyldigheten i den främmande medlemsstaten fullgörs. Detta system har dock visat sig medföra betydande olägenheter för både medlemsstater och företag. Kommissionens nya förslag bygger därför på principen att det är den skattskyldige som också skall vara betalningsskyldig för skatten. Möjligheten att utse någon annan än den skattskyldige att vara solidariskt ansvarig för betalningen skall dock kvarstå. Denna möjlighet får dock inte utformas så att den specifikt missgynnar skattskyldiga som inte är etablerade i landet.

Proposal for a Council Directive amending Directive 77/388/EEC as regards the determination of the person liable for payment of value added tax. COM(1998) 660 final, OJ C 4 1998 s. 10.)

EG:s momskommitté

EG:s momskommitté arbetar för att uppnå en likformig tillämpning av bestämmelserna i EG:s momsdirektiv inom hela unionen. Kommittén består av en ordförande från kommissionen samt upp till tre (eller i särskilda fall fem) representanter från de olika medlemsstaterna. Kommittén sammanträder normalt fyra gånger per år och utfärdar bl.a. riktlinjer för hur momsdirektiven bör tolkas. För varje riktlinje uttrycks hur stor majoritet av medlemsstaterna som står bakom riktlinjen. Detta sker på följande sätt. Om en riktlinje omfattas av samtliga medlemsstater anges att den antagits enhälligt. Om 13–14 medlemsstater står bakom riktlinjen anges att den antagits nästa enhälligt, och om 10–12 medlemsstater står bakom att den antagits med stor majoritet.

Kommittén har enhälligt beslutat att en tjänst som består i att spåra arvingar är en skattepliktig tjänst och att omsättningslandet bestäms i enlighet med 5 kap. 7 § 2 st. i den svenska momslagen, antingen som en ”liknande tjänst” enligt tredje punkten eller som en tjänst avseende tillhandahållande av information enligt femte punkten. RSV har angett som sin uppfattning att dessa riktlinjer skall efterföljas av de svenska skattemyndigheterna. RSV menar vidare att även andra tjänster som innefattar undersökningar, t.ex. detektivarbete, bör behandlas på ett likartat sätt.

(Källa: RSV-nytt nr 23/98 och 24/98)

Rättsfall från EG-domstolen

Skatterättsnämnden

Domstolen har i en dom den 12 november 1998 funnit att den saknar behörighet att besvara frågor ställda att den svenska Skatterättsnämnden. Frågorna gällde tolkningen av det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) och hade uppkommit i anledning av en ansökan om förhandsbesked hos nämnden. Domstolen inledde med att erinra om att de nationella domstolarna endast har befogenhet att framställa en begäran till EG-domstolen om en tvist är anhängig vid dem och om de skall fälla ett avgörande av rättsskipningskaraktär. Domstolen konstaterade sedan att skattemyndigheten inte har fattat något taxeringsbeslut innan en ansökan om förhandsbesked inges till Skatterättsnämnden. Domstolen fann därför att nämndens uppgift inte är att kontrollera lagenligheten av ett tidigare fattat förvaltningsbeslut, utan snarare att för första gången ta ställning till taxeringen av en viss transaktion. Domstolen anmärkte också att den typ av verksamhet som Skatterättsnämnden utövar uttryckligen överlåts till skatteförvaltningen i andra medlemsstater.

Domstolen fann därmed att Skatterättsnämndens verksamhet inte består i rättsskipning, och att nämnden inte har till uppgift att avgöra en tvist. EG-domstolen ansåg sig därför sakna behörighet att besvara Skatterättsnämndens frågor.

(Mål C-134/97 Victoria Film A/S)

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i en dom den 12 november 1998 tolkat artikel 13 A.1 l i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). I denna bestämmelse stadgas att organisationer utan vinstintresse som verkar i fackligt syfte skall undantas från skatteplikt. Frågan i målet var vad som skall avses med organisation med ”fackligt syfte”. Domstolen konstaterade inledningsvis att de uttryck som har använts i vissa språkversioner av direktivet för att återge uttrycket ”fackligt syfte” kan ha en annan betydelse än de som har använts i andra språkversioner. Domstolen framhöll sedan att undantagen i artikel 13 skall tolkas restriktivt, och att artikeln inte undantar alla verksamheter av allmänintresse från mervärdesskatt utan endast de specifika verksamheter som anges i artikeltexten. Domstolen fann mot bakgrund av detta att med uttrycket organisation som verkar i fackligt syfte avses en organisation som har till huvudsakligt syfte att försvara sina medlemmars kollektiva intressen – vare sig dessa är arbetstagare, arbetsgivare, fria yrkesutövare eller näringsidkare – och företräda dessa gentemot berörd tredje man, däribland offentliga myndigheter.

(Mål C-149/97 The Institute of the Motor Industry och Commissioners of Customs & Excise)

Domstolen har vidare i en dom den 19 november 1998 tolkat det första (67/227/EEG) och det sjätte (77/338/EEG) momsdirektivet med avseende på nationella bestämmelser om preskription m.m. Enligt de nationella bestämmelser som var aktuella i målet började preskriptionstiden för fordran på mervärdesskatt löpa först när den skattskyldige registrerades för mervärdesskatt, och inte redan när den skattspliktiga transaktionen ägde rum. Domstolen fann att dessa bestämmelser var förenliga med det sjätte direktivet.

I målet aktualiserades vidare frågan om beräkning av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt när arbetsgivare hyr in fordon som skall användas för de anställdas privata bruk. Enligt de nationella bestämmelserna beräknades mervärdesskatten på förmånen till den anställde på så sätt att den mervärdesskatt som arbetsgivaren betalat på hyran av fordonet i en annan medlemsstat räknades in i beskattningsunderlaget, medan den betalda mervärdesskatten inte inkluderades i beskattningsunderlaget om fordonet hyrdes i den egna medlemsstaten. Domstolen fann att dessa bestämmelser inte var förenliga med momsdirektiven.

(Mål C-85/97 Société financière d’investissements SPRL (SFI) mot Belgiska staten)

EG-domstolen har slutligen i en dom den 3 december 1998 tolkat artikel 2 i det första momsdirektivet och artikel 13 C i det sjätte momsdirektivet. Enligt artikel 13 B i det sjätte momsdirektivet skall viss typ av verksamhet, bl.a. uthyrning av fast egendom, undantas från skatteplikt. Enligt artikel 13 C i samma direktiv har en medlemsstat dock möjlighet att ge de skattskyldiga rätt att välja att låta även denna typ av verksamhet omfattas av mervärdesskatteplikt. Frågan i målet var om en medlemsstat som tidigare tillämpat en sådan valfrihet kan återkalla denna och föreskiva att verksamheten i fråga alltid skall undantas från skatteplikt. Domstolen fann att ett sådant förfarande inte stred mot momsdirektiven, men att det ankom på den nationella domstolen att avgöra om principerna om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhet hade åsidosatts när valfriheten upphävdes med retroaktiv verkan.

(Mål C-381/97 Belgocodex SA mot Belgiska staten)

Indirekt skatt på kapitalanskaffning

EG-domstolen har i en dom den 17 december 1998 tolkat artikel 12.1 a i rådets direktiv 69/335/EEG om indirekt skatt på kapitalanskaffning. Enligt denna artikel får medlemsstaterna, utan hinder av direktivets bestämmelser i övrigt, ta ut skatt vid överlåtelse av värdepapper. Artikeln har dock inte samma lydelse i alla språkversioner. I den danska och den tyska språkversionen anges att skatt får tas ut vid ”börstransaktioner” i stället för vid ”överlåtelse av värdepapper”. I målet hävdade den skattskyldige att direktivet måste tolkas enligt den danska språkversionen i Danmark, och att skatt därför endast kunde tas ut vid överlåtelser över börsen men inte vid överlåtelser av aktier i onoterade bolag.

Domstolen framhöll att direktivet måste tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Domstolen menade vidare att det skulle strida mot kravet på en enhetlig tolkning av direktivet att bortse från en tydlig formulering i de flesta språkversioner och göra skillnad mellan överlåtelser av aktier i börsnoterade respektive i icke börsnoterade bolag. En sådan tolkning skulle enligt domstolen också medföra en snedvridning av konkurrensen samt avhålla vissa bolag från att inträda på börsen. Domstolen fann därför att direktivet skall tolkas så att skatt får tas ut vid överlåtelse av aktier, oavsett om det bolag som utställt aktierna är börsnoterat och oavsett om aktieöverlåtelsen sker på börsen eller direkt mellan överlåtaren och förvärvaren.

(Mål C-236/97 Skatteministeriet mot Aktieselskabet Forsikringsselskabet Codan)

Nya mål i EG-domstolen

Moder-dotterbolagsdirektivet

Ett mål angående tolkningen av artikel 5.4 i direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater har anhängiggjorts vid domstolen. Målet rör det tillfälliga undantag från förbudet att ta ut källskatt på utdelningar till moderbolag i andra medlemsstater som medgivits Portugal. Frågan i målet är om en arvs- och gåvoskatt som schablonmässigt tas ut varje år på inkomster från vissa värdepapper (bl.a. aktier) är förenlig med detta undantag.

(Mål C-375/98 Ministério Público m.fl. mot Epson Europe BV)

Mervärdesskatt

Kommissionen har väckt talan om fördragsbrott mot Nederländerna för överträdelse av artikel 17.2 a och artikel 18.1 a i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Målet gäller nationella bestämmelser enligt vilka en arbetsgivare tillåts att som ingående skatt dra av en viss procentandel från den ersättning som har betalats för användningen av en anställds privata bil i företaget.

(Mål C-388/98 Kommissionen mot Nederländerna)

Indirekt skatt på kapitalanskaffning

Ett mål angående tolkningen av artikel 4 i direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller nationell lag i vilken det föreskrivs en högre skattesats på kapitaltillskott än vad som stipuleras i direktivet.

(Mål C-350/98 Henkel Hellas AVEE och Elliniko Dimosio)

Redaktör Kristina Ståhl

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%