Innehåll

Skattenytt nr 11 1999 s. 727

Det är detta som händer

I SkatteNytt 1998 s. 855 ff. redogjorde jag bl.a. för Riksskatteverkets (RSV) syn på betydelsen av att RSV inte överklagar vissa domar och beslut. Det som angavs i artikeln var avstämt med övriga berörda chefer inom RSV och gav alltså i huvudsak uttryck för RSV:s uppfattning. I artikeln angav jag vidare några olika orsaker till att RSV i vissa fall inte överklagar domar och beslut.

I en artikel i Skattenytt 1999 s. 438 redogör jur. dr. och tillika skattekonsulten Magnus Alhager bl.a. för sin uppfattning hur RSV bör agera vad gäller domar och beslut som RSV inte instämmer i. Hans artikel är i stora delar normativ, vilket i sig är ett välkommet inslag i en viktig debatt som denna. Det finns emellertid ingen anledning för mig eller RSV att här och nu diskutera Alhagers synpunkter av normativ karaktär. Däremot finns det all anledning att påpeka att Alhager i ett mycket väsentligt hänseende har missuppfattat vad jag skrivit. De slutsatser Alhager till följd härav drar är sådana att de måste kommenteras för att inte läsekretsen ska bibringas en helt felaktig uppfattning om RSV:s sätt att hantera skatteprocesser.

Som en av flera orsaker till att RSV inte överklagar en del domar och beslut angav jag följande.

”Vid tidpunkten för domen/förhandsbeskedet kunde RSV p.g.a. komplex lagstiftning inte bedöma att de rättshandlingar som var ifråga skulle komma att leda till ett icke avsett eller icke förutsett utnyttjande av domen/beslutet. – – – Vill man spetsa till det skulle man kunna uttrycka saken så att RSV vid den aktuella tidpunkten inte kunde förutse att domen eller förhandsbeskedet skulle komma att leda till en perverterad rättstillämpning från alltför ’kreativa’ skattekonsulter, vilka stundtals gör allt som står i deras makt för att vrida och vända ett förhandsbesked till att bli något annat än vad den ursprunglige sökanden egentlig avsåg. – – – Inte ovanlig är den situationen att RSV i det enskilda fallet tycker att Skatterättsnämndens beslut är riktigt, men att motiveringen härför är för ’vidlyftig’ eller tveksam och därför inte bör ges någon allmän räckvidd.”

Detta uttalande har Alhager uppfattat som att en orsak till ett icke överklagande är att RSV haft svårt att överblicka rättsläget. Dessutom framhåller han att det är ”stötande att Riksskatteverket av taktiska skäl låter bli att överklaga med hänsyn till att rättsläget är svåröverblickbart”.

Om Alhager hade rätt i sin sakbeskrivning vore naturligtvis hans slutsats och kritik fullt berättigad. De flesta som kommit i kontakt med RSV:s processföring torde nog vara av den uppfattningen att RSV snarare överklagar för ofta än för sällan när rättsläget är osäkert. För de som efter Alhagers diskussionsinlägg svävar i tvivelsmål angående RSV:s bevekelsegrunder vid ett övervägande om en dom eller ett beslut ska överklagas, vill jag en gång för alla understryka att RSV inte agerar på det sätt Alhager anger. Är rättsläget osäkert och man kan anta att frågan kan komma att beröra ett flertal skattskyldiga, så att det därigenom finns ett prejudikatintresse, är presumtionen den att RSV överklagar.

Vad jag ville ha sagt med det ovan citerade och av Alhager missuppfattade uttalandet var helt enkelt att i vissa fall förefaller utgången i målet/ärendet riktig och RSV har därför ingen anledning att överklaga. Sedermera kommer ny lagstiftning, nya rättsfall, nya tolkningar av det icke överklagade beslutet, nya infallsvinklar på t.ex. skrivningen i skälen till beslutet etc. som leder till en febril aktivitet bland t.ex. skattekonsulter. Denna aktivitet leder ibland vidare till konstruktioner och lagtolkningar m.m. som inte vare sig RSV eller någon annan varken kunde förutse eller avsåg med det tidigare icke överklagade beslutet. Mot dessa konstruktioner och nya ”tolkningar” av det tidigare laga kraft vunna beslutet måste RSV eller skattemyndigheterna ibland agera för att få ett klarläggande av rättsläget från högsta instans. Jag kan inte se att detta skulle vara stötande, utan ligger i stället i linje med det uppdrag RSV har från statsmakterna och vilket bl.a. kommer till uttryck i såväl regleringsbrev och som i Förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen.

Leif Gäverth

Leif Gäverth är skattedirektör och chef för RSV:s enhet för företagsbeskattning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%